Inlägg publicerade i “Tidningar”

Den väpnade libyska gruppen Tariq Ben Zeyad (TBZ) har enligt Amnesty International begått krigsbrott och andra brott mot internationell rätt. I en ny rapport som släpptes på måndagen pekar människorättsorganisationen på hur gruppen har ”terroriserat” människor i de delar av Libyen, framför allt i öst, som the Libyan Arab Armed Forces (LAAF) kontrollerar.

LIBYEN | Amnesty International publicerade på måndagen rapporten We are your masters”: Rampant crimes by the Tariq Ben Zeyad armed group  i vilken de konstaterar att bristen på ansvarsutkrävande har möjliggjort gruppens härjningar i framför allt de östra delarna av landet.

TBZ leds av Saddam Haftar, sonen till krigsherren och befälhavaren för LAAF, Khalifa Haftar, som länge har kontrollerat Libyens östliga del och som tidigare krigade mot landets internationellt erkända regering med säte i Tripoli.

– Sedan dess uppkomst 2016 har den väpnade Tariq Ben Zeyad-gruppen terroriserat människor i områden som kontrolleras av LAAF, de har åsamkat ett helt register av skräck inklusive utomrättsliga avrättningar, tortyr och annan misshandel, påtvingande försvinnanden, våldtäkt och andra sexuella övergrepp och tvångsförflyttningar – utan rädsla för konsekvenser, säger Hussein Baoumi, Amnesty Internationals forskare på Egypten och Libyen i ett pressmeddelande på organisationens hemsida.

Amnesty International kräver att både Saddam Haftar och hans högra hand, Omar Imraj, ska entledigas från sina uppdrag och att de båda ställs inför rätta:

– De måste omedelbart flyttas från positioner som gör det möjligt för dem att begå ytterligare brott eller göra det möjligt för dem att blanda sig i utredningar i väntan på utredningarnas resultat, säger Hussein Baoumi som också uppmanar LAAF att stänga förvar som drivs av TBZ samt att släppa alla som hålls i ”godtyckligt förvar”

Utomrättsliga avrättningar och tortyr

Amnesty International har intervjuat 38 personer som bor eller har bott i områden som kontrolleras av LAAF som också har kritiserats hårt av Amnesty International. Vissa av de intervjuade har tidigare suttit i förvar, andra har blivit tvångsförflyttade och ytterligare andra har varit militära befälhavare. Organisationen har bland annat funnit 25 personer som godtyckligt hade tagits i förvar av TBZ mellan 2017 och 2022 på grund av deras politiska åsikter, deras familje- eller klantillhörighet eller på grund av deras religiösa tillhörighet.

Människorättsorganisationen har dokumenterat ett flertal brott mot internationell rätt som stridande för TBZ har varit involverade i. Brotten har riktats mot libyer, flyktingar och migranter, som har befunnit sig i områden som är under LAAF:s kontroll.

Amnesty International rapporterar bland annat om två utomrättsliga avrättningar under 2020 och en 2021. Dessa begicks av män som tros ha varit medlemmar av TBZ. Två av männen ska ha skjutits till döds efter att de fördes bort under förhållanden som utgör utomrättsliga avrättningar, och den tredje mannen avled efter tortyr. Enligt vittnesmål ska en av männnen, en 22-årig man, ha förts bort från sitt hem i Bengazi i december 2020. Han hade innan bortförandet skrivit kritiskt om TBZ på sociala medier. Hans skottskadade kropp hittades 40 dagar senare.

– Om inte det internationella samfundet ändrar sin attityd till Libyen och prioriterar mänskliga rättigheter över kortsiktiga politiska intressen riskerar otaliga fler människor som är utlämnade till TBZ att bli bortförda, dödade, torterade eller försvinna. Alla stater borde använda universell jurisdiktion för att utreda befälhavare och medlemmar av TBZ som misstänks för ansvar för brott mot internationell rätt där det finns bevis, utfärda arresteringsorder och försöka åtala dem, säger Hussein Baoumi.

Krig och väpnade konflikter i ett drygt årtionde

Libyen har haft återkommande krig och väpnade konflikter sedan 2011 med en internationellt erkänd regering i Tripoli i västra Libyen och ett annat maktcentrum baserat kring parlamentet i staden Bengazi i öst. Landet har flera olika arméer och miliser, och har under många år varit hemvist för flera olika utländska stridande, bland annat genom den ryska Wagnergruppen.

LAAF har länge kontrollerat delar av östra Libyen och har då, enligt Amnesty International, utfört regeringsliknande funktioner. Bland de miliser och väpnade grupper som verkar under LAAF tillhör TBZ en av de största och mest inflytelserika.

De många miliserna i landet har delvis att göra med att landets tidigare diktator Muammar Gaddafi – som själv kom till makten genom en militärkupp – var rädd att en stark nationell armé skulle kunna utmana honom. Därför urholkades armén och istället fick väpnade styrkor som leddes av hans söner stöd och kunde växa sig starka.

När Gaddafi störtades i och med protesterna under den arabiska våren 2011, och senare det året greps och dödades, kunde miliserna i landet växa sig ännu starkare. Detta då miliserna blev avlönade av landets centralbank vilket både skänkte dem legitimitet och utökade deras inflytande och möjlighet att rekrytera än fler män.

Landet höll 2012 de första fria valen på 50 år och framtidsutsikterna såg relativt goda ut. Men snart inleddes allt mer omfattande stridigheter. 2016 kom den så kallade Government of National Accord till stånd och installerades i Tripoli men även den var svag i förhållande till landets miliser. 2019 gick Khalifa Haftar till attack mot den internationellt erkända regeringen och tog under en tid allt mer mark även i västra Libyen. Men under 2020 kunde den internationellt erkända regeringen återta initiativet.

I december 2021 skulle presidentval hållas i Libyen men det sköts i sista stund upp. Bland kandidaterna fanns då bland annat Khalifa Haftar, det vill säga pappan till TBZ-milisens ledare Saddam Haftar. Även Saif al-Islam fanns med bland presidentkandidaterna – en av Muammar Gaddafis söner. Båda har anklagats för krigsbrott.

I förra veckan varnade FN:s särskilde sändebud till Libyen, Abdoulaye Bathily, att landet riskerar att splittras ytterligare. Han uppmanar därför länder med inflytande att pressa de rivaliserande libyska ledarna Khaled al-Mashri som leder landets västra del och Aguila Saleh som är talman för landets östligt baserade parlament – till att enas om att hålla val, rapporterar Associated Press.

* * *LÄS MERVal i Libyen skjuts uppLibyen går en osäker framtid till mötesMassgravar upptäckta i Libyen

The post Milis ”terroriserar” människor i Libyen appeared first on Tidningen Global.

På Irland genomförs ett projekt med basinkomst för kulturarbetare. Nu släpps en ny rapport som analyserar hur en basinkomst för hela befolkningen skulle påverka landet. I den sammanställs den befintliga forskningen om basinkomst. En ny rapport från ESRI, the Economic and social research insitute, målar upp ett antal scenarion för hur en universell basinkomst skulle […]

The post Rapport: Det krävs för basinkomst på Irland appeared first on Syre.

Vad hände egentligen det här året? Elina Pahnke och Jesper Landin sammanfattar ett 2022 som började med covidrestriktioner och slutade med inflationskaos. Kontext tar med er månad för månad och försöker vaska fram guldkornen ur ett skitår.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Tidöpartierna vill ha anonyma vittnen och införa visitationszoner.– Det är livsfarligt i en tid när ojämlikheten redan är större än på mycket länge, anser Märta Stenevi (MP). För andra gången finns Sverigedemokraterna på plats i regeringskansliet vid sidan av ministrarna när en pressträff ska hållas. Första gången var när Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Henrik Vinge stod intill migrationsminister […]

The post Hård kritik mot förslag om visitationszoner appeared first on Syre.

Några har sett ryska soldater invadera deras hembyar och attackera deras anhöriga. Andra har föräldrar eller syskon som är vid fronten.En grupp barn och unga som har samlats i Kiev distraheras från krigets fasor av en fyrfota vän. Vem här har hund, frågar terapeuten Oksana Sliepova. Flera händer höjs i luften bland de sju flickor […]

The post Hunden som tröstar krigets traumatiserade barn appeared first on Syre.

Ett av historiens tyngsta bombanfall – så beskrivs de amerikanska så kallade julbombningarna av Nordvietnam.Nu har det gått 50 år sedan det elva dagar långa bombanfallet inleddes. Omkring 1 600 vietnameser dog mellan den 18 och 29 december 1972 då USA släppte över 20 000 ton bomber över Nordvietnam, skriver CNN. Operation Linebacker II var det största […]

The post Världen minns julbombningarna på 50-årsdagen appeared first on Syre.

Genom en satsning på solenergi har elavbrotten blivit betydligt färre i delstaten Roraima i norra Brasilien. Myndigheterna i storstaden Boa Vista uppger att de offentliga energikostnaderna har minskat kraftigt – och att pengarna nu i stället går till olika sociala satsningar.

BRASILIEN | I Boa Vista, en stad med 437 000 invånare, har flera stora solparker installerats, vilket i sin tur har minskat de offentliga energikostnaderna med motsvarande runt tio miljoner kronor om året.

– Resurserna har i stället gått till satsningar inom vård, utbildning och sociala program – de områden som prioriteras av stadens politiska styre, säger Thiago Amorim, vid kommunens avdelning för offentlig service, till IPS.

Vid sidan av de större anläggningarna har även solpaneler installerats på taken till många offentliga byggnader. Kommunen har också satsat på en effektivare energianvändning, bland annat genom ett program för att byta ut all offentlig belysning till led-lampor till nästa år.

Solpaneler på domstolsbyggnader

Satsningarna på solenergi pågår även i andra delar av den stora men glest befolkade delstaten Roraima, där även många privata företag har börjat installera solpaneler.

I fyra av delstatens städer har exempelvis domstolsbyggnaderna försetts med solpaneler som en del i arbetet för att få ner elkostnaderna.

Delstatsuniversitet UFRR håller dessutom på att bygga en stor solenergianläggning som ska stå klar nästa år och förse dess tre universitetsområden med en stor del av den el som konsumeras.

– Det främsta syftet är att spara på energikostnaderna och målsättningen på sikt är att all energi ska komma från solen. Men satsningen kommer också att bli värdefull inom vår energiutbildning, säger Emanuel Tishcer vid UFRR till IPS.

Hoppas på mindre behov av nya kraftverksdammar

Han säger att universitetet bedriver forskning om förnybara energikällor, bland annat med målet att studenterna ska kunna bidra till utvecklingen av effektivare och billigare solpaneler.

Edinho Macuxi, som företräder urfolksorganisationen CIR, säger att satsningarna på solkraft dessutom kan få en annan viktig effekt – att delstatens behov nya kraftverksdammar minskar.

Han säger till IPS att det finns planer på en utbyggnad av vattenkraften som riskerar att slå mycket hårt mot de lokala ursprungsbefolkningarnas territorier. Av det skälet är hans organisation engagerad i flera olika satsningar på vind- och solenergi på urfolkens marker.

The post Sociala satsningar blir verklighet med solenergi appeared first on Tidningen Global.

Reaktionerna över utvisningen av en tioårig nicaraguansk flicka från Sverige har inte låtit vänta på sig. Martin Herrera och José Iván González Irias som båda är flyktingar från Nicaragua är kritiska:
− Säkerheten i Nicaragua är lika med noll, säger Martin Herrera till Tidningen Global.

SVERIGE | Det var i söndags som Dagens Nyheter rapporterade att en 10-årig nicaraguansk flicka utvisas trots att hennes föräldrar har uppehållstillstånd och arbetar i Sverige. Orsaken är att flickans uppehållstillstånd har löpt ut.

− Vi har tyvärr sett alltför många exempel på Migrationsverkets totalt omänskliga bedömningar, men detta tar priset, rasar Ewa Zetterberg, Sveriges sista ambassadör i Nicaragua som lämnade landet 2008, i en insändare i DN.

− Hur ska en ensam flicka klara av att söka uppehållstillstånd? Närmaste svenska ambassad finns i Guatemala. Om föräldrarna reser med riskerar de långa fängelsestraff för att ha deltagit i protester, skriver Zetterberg.

Martin Herrera, nicaraguansk flykting i Sverige, instämmer:

− Säkerheten i Nicaragua är lika med noll, inte bara för de deporterade. Alla som ifrågasätter regimen är i allvarlig fara, säger han till Tidningen Global.

Flickan, som i medierna kallas ”Laura”, behövde ett nytt pass för att förlänga sitt uppehållstillstånd. Men Nicaraguas närmaste ambassad ligger i Tyskland och väntetiderna var långa, vilket gjorde att det nya passet kom fram för sent. Nu måste Laura åka tillbaka till hemlandet för att ansöka om nytt uppehållstillstånd.

Missade ansökan om förlängning

Herrera anser också att det är fel att flickan ska ta konsekvenserna av att föräldrarna inte i god tid hade sett till att hennes papper var i skick.

Föräldrarna hade ansökt om asyl men fått avslag. Då ansökte de om spårbyte vilket innebär uppehållstillstånd på grund av arbete, och det fick de. Men eftersom flickans pass gick ut tidigare än föräldrarnas och uppehållstillstånd endast kan beviljas för den tid ett pass är giltigt så fick hon ett uppehållstillstånd med kortare giltighetstid än sina föräldrar.

När föräldrarna missade att ansöka om förlängning i tid då de väntade in flickans nya pass fick flickan inget förlängt tillstånd. I stället fick hon ett utvisningsbeslut och besked om att hon måste resa till Nicaragua för att ansöka om nytt uppehållstillstånd.

Tar inte hänsyn till Barnkonventionen

Ewa Zetterberg frågar sig om inte Barnkonventionen, som har införts som svensk lag och gäller för alla myndigheter, inte också gäller för Migrationsverket.

Hon får rätt av flickans juridiska ombud Juan Fonseca som tycker att beslutet varken tar hänsyn till Barnkonventionen, Europakonventionen eller utlänningslagen, enligt DN.

José Iván González Irias, flykting från Nicaragua, tycker också att beslutet är djupt orättvist.

− Det är ironiskt för Sverige är ett land som skyddar barnen, speciellt om de är i fara. Men jag tror och hoppas att myndigheterna fattar ett beslut som är till flickans favör, säger han till Tidningen Global.

Louise Dane: Migrationsverket kan lösa fel

− Huvudregeln för uppehållstillstånd är att man ska söka dem från hemlandet, säger juristen Louise Dane, doktor i offentlig rätt och jurist på Asylrättscentrum, till Tidningen Global.

− Men när det handlar om beslut om att stoppa en utvisning så är det Migrationsverket som bestämmer och för att det ska kunna ske behöver inte flickan resa till Nicaragua, fortsätter hon.

Migrationsverket kan nämligen bevilja en så kallad anmälan om verkställighetshinder. Detta innebär att Migrationsverket kommer fram till att det finns omständigheter som gör det orimligt att genomföra en utvisning – ett slags värdering av humanitära skäl.

Men det är en undantagsbestämmelse som ställer krav på att det finns nya omständigheter vilket kan bli klurigt i detta fall eftersom Migrationsverket redan har prövat familjens och flickans sak flera gånger, enligt Dane.

− De kan hävda att det inte finns något nytt, säger hon.

− Men om Migrationsverket anser att det har blivit fel brukar det gå att lösa. Det är inte ovanligt att ärenden stoppas efter att de varit i media, enligt Dane.

* * *LÄS MERVåld mot kvinnor och flickor ökarPolitiska fången Dora María Téllez hedras av SorbonnePolitiska fångar visas upp i auktoritärt Nicaragua

The post Hård kritik mot utvisningsbeslut av tioårig flicka – ”noll säkerhet” appeared first on Tidningen Global.

Utredningen har pågått i ett och ett halvt år. Under måndagen ska kommittén som undersökt expresidenten Donald Trumps ansvar i stormningen av Kapitolium presentera vad den kommit fram till. Kommittén ska presentera de åtta delarna av gruppens utredning, och väntas rösta för att rekommendera åtal. Kommittén, som består av sju demokrater och två republikaner, fick […]

The post Nu presenteras utredning av Trumps agerande appeared first on Syre.