Återigen står vi mitt i en stor kris och tror att det är precis exakt just nu vi ska fatta rationella långsiktiga beslut. Det är inget nytt, när det brann i Hälsingland köpte vi akut in brandplan till framtida bränder, under covidpandemin ville man införa nya permanenta pandemilagar (och regeringen skaffade sig enorma rättigheter). Nu, […]
The post Vi har inte tid med militariseringe(n) appeared first on Syre.
Tiden är mogen att fatta beslut om säkerhet för att i det kommande valet kunna ta upp andra viktiga frågor, som den misslyckade integrationen och social och ekonomisk rättvisa, skriver Magnus P. S. Persson, universitetslektor i historia.
Det finns ett antal goda skäl för Sverige att lämna in en medlemsansökan till Nato. Det gäller att se framåt, inte bakåt, att stärka svensk och nordisk säkerhet och att på ett konstruktivt sätt använda de resurser som finns här och nu.
Forna tiders alliansfrihet är nu av intet värde. Dagens situation är annorlunda efter 24 februari och man måste tänka nytt. Den ryska attacken på Ukraina kräver en förändring av den svenska positionen och förberedelser för ett överraskande och drastiskt ryskt politiskt och militärt agerande. Det svenska försvaret försvagades dramatiskt genom förvarsbesluten 2000 och 2004 och sedan 2015 pågår en militär förmågehöjning, men återupprustning tar tid och förmågan är fortfarande låg. Ett stort antal avtal har slutits: bilaterala avtal med Finland och med länder i Nato samt med Nato och en satsning på den transatlantiska länken. Genom återupprustningen och den s.k. ”Hultqvist-doktrinen” kan Sverige relativt snabbt och lätt komma att omfattas av Natostadgans artikel 5, som gäller skydd vid aggression, och därigenom väsentligt öka den svenska säkerheten.
Svensk säkerhet påverkas av vad Finland gör. Ett finskt men inte svenskt medlemskap i Nato försvagar den svenska försvarssituationen och det talar för att Sverige följer Finland in i Nato. Finland och Sverige hänger ihop säkerhetspolitiskt och en gemensam plats i Nato innebär att det blir enklare att planera och hantera de gemsamma säkerhetspolitiska utmaningarna. Till exempel skulle Östersjöns säkerhet förstärkas, inklusive den gotländska situationen, och dessutom skulle de baltiska staternas säkerhet höjas om nästan samtliga delar av Östersjöns kuster finns i Natoländer.
Den nordiska aspekten kan beaktas. Vill man ha ett nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete kan det ske inom ramen för Nato där man kan ta ett ansvar för Norden inklusive Östersjön men även andra delar. Området norr om Norden, Arktis, håller på att bli av allt större ekonomiskt och politiskt intresse på grund av klimatförändringarna vilka leder till avvisning och att långväga transporter lättare kan genomföras samt att de naturresurser som finns där blir mer lättåtkomliga. Sverige och Norden har säkerhetsintressen i Arktis och om alla länder vore medlemmar av Nato skulle det stärka dessa intressen.
Rädslan för USA är överdriven. Den transatlantiska alliansen består av många delar, inklusive ekonomiskt och politiskt samarbete, och karakteriseras av diskussion och debatt och även oenighet, fast mestadels enighet. Sverige är en del av detta och ett medlemskap i Nato skulle föra än längre in i transatlantisk ekonomi, politik och säkerhet, ge möjlighet att delta i de säkerhetspolitiska diskussioner som förs och påverka beslut. USA är en stormakt men det gäller att komma ihåg att det i Nato fattas beslut i konsensus.
Tiden är mogen att fatta beslut rörande säkerhet för att i det kommande valet kunna ta upp andra viktiga frågor såsom den misslyckade integrationen och frågor om social och ekonomisk rättvisa. Finland agerar nu snabbt utifrån sina upplevda säkerhetsbehov, en socialdemokrat är generalsekreterare i Nato, Ryssland är upptaget i Ukraina. En eventuell Nato-ansökan är en säkerhetsfråga och ska inte vara en opinionsfråga. Svenska folkvalda finns till för att kunna fatta snabba och nödvändiga beslut om svensk säkerhet och nu är det tid att agera.
Magnus P. S. Persson, universitetslektor i historia
Linnéuniversitetet
Inlägget Natomedlemskap stärker svensk och nordisk säkerhet dök först upp på Dagens Arena.
I Surahammar ingår SD och Centern i samma styre. Resultatet har blivit mindre pengar till skola och förskola. Förhoppningsvis förblir detta ett undantag i svensk politik.
Sverigedemokraterna sitter med i ledningen i sex av landets kommuner:Staffanstorp, Bjuv, Hörby, Svalöv, Sölvesborg och Surahammar. I samma kommuner deltar också Moderaterna i styret. Genomgående har M satt prägel på den ekonomiska politiken. SD har å sin sida ofta satt stora avtryck inom kulturpolitiken. Det har varit särskilt tydligt i Sölvesborg och Hörby.
Surahammar i Västmanland utgör en kategori för sig. Där skedde maktskiftet i juni 2021, det vill säga knappt ett år före valet. Orsaken var att Centern bytte sida. Nu styrs kommunen av M, KD, L, C och SD. Det gör Surahammar till den enda kommun i landet där C styr tillsammans med SD.
Den konkreta skiljelinjen i kommunpolitiken har hittills handlat om något annat
Centern hade kunnat tvinga fram ett maktskifte utan att själv ingå i den nya ledningen, men ville vara en del av makten. Ännu mer överraskande är att C i Surahammar nu går till val på att fortsätta styra tillsammans med SD och de tidigare allianspartierna. Centerns riksledning har tagit de lokala partiföreträdarna i örat, utan resultat.
Fram till 2021 styrde Socialdemokraterna kommunen tillsammans med Vänsterpartiet och Centern (MP saknar mandat). Det gnisslade i samarbetet mellan S och C. Centern drev på för att privatisera allmännyttan, något som S och V sade nej till. En märklig detalj är att C nu plötsligt har släppt kravet på utförsäljning av allmännyttan.
I likhet med Hörby, där SD och M har makten, har det nya styret i Surahammar präglats av svågerpolitik. Ganska snart efter maktövertagandet utsågs en tidigare politisk moderatföreträdare i personalutskottet till ny kommunchef. Även andra förändringar har fått medborgarna att höja på ögonbrynen. I kommunens strategiska program försvann hänvisningarna till FN:s globala mål och Agenda 2030, en kursändring som fick grönt ljus även av L och C. Annars har kulturkriget ännu inte kommit till Surahammar. SD duckar och har inte tagit strid i typiska SD-frågor.
Den konkreta skiljelinjen i kommunpolitiken har hittills handlat om något annat, nämligen om hur mycket pengar som ska satsas på kommunens skolor och förskolor. S och V vill tillföra ytterligare sju miljoner kronor, en betydande summa i en kommun med drygt 10 000 invånare. Liberalerna, som i andra sammanhang brukar hävda att de värnar skolan, hade kunnat byta sida och rädda pengarna till skolan. I stället har deslutit upp bakom SD. Det har dock knappast lett till ökat väljarstöd. Liberalerna kommer att ställa upp i kommunfullmäktigevalet i höst, men som det ser ut nu med en blank lista utan kandidater.
Att SD hittills legat lågt säger inte mycket om hur partiet kommer att agera framöver. Den socialdemokratiske oppositionsledaren Chris Marlowe är djupt oroad och menar att SD:s strategi i kommunen är att försöka ”normalisera” extrema åsikter. I den strävan har SD fått stöd av blåögda allianspartier, inklusive Centern. Vi kan bara hoppas att Surahammar fortsätter att vara ett undantag i svensk politik.
Inlägget C i Surahammar på villovägar dök först upp på Dagens Arena.
Är väl medveten om att när jag nu skriver om varför jag föredrar att Sverige ansöker om Natomedlemskap, får jag många emot mig. Och en del av dessa är medarbetare på Para§raf. Låt mig därför redan här understryka att det här är mitt personliga ställningstagande. Para§raf tar inte ställning i frågan.
Under måndagen inleds den samlade rättegången mot 24 klimataktivister från Extinction Rebellion vid Stockholms tingsrätt. Åtalet gäller en massaktion i augusti 2020, då aktivisterna blockerade vägar och sedan vägrade lämna platsen på polisens uppmaning. De 24 aktivisterna kommer från olika håll i landet. Under flera dagar i augusti 2020 blockerade de tillsammans med hundratals andra […]
The post 24 klimataktivister inför rätta för vägblockader appeared first on Syre.
I år är det 20 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far, eftersom han ansåg att hon vanhedrat familjen genom att förälska sig i en svensk kille och tala öppet om hederskulturen. Mordet blev en ögonöppnare och en chock för många i Sverige. Ändå har lite hänt sedan dess, menar Susanna Udvardi, verksamhetschef på […]
The post Ny bok om hedersvåld ger stöd åt dem som ska stödja appeared first on Syre.
I den intressanta boken Det svenska tillståndet har Hernan Mondani och Amir Rostami skrivit ett intressant kapitel om organiserad brottslighet i Sverige, Samarbete i brott:…
En ny rapport i vetenskapsmagasinet Science visar att biogeomorfa våtmarker täcker ungefär en procent av planetens yta, men lagrar uppemot 20 procent av ekosystemets organiska kol. Bättre skydd av och förståelse kring dessa värdefulla områden är nödvändiga i kampen mot klimatförändringar, skriver rapportförfattarna.
VETENSKAP | Våtmarkers förmåga att lagra kol står och faller med samarbetet mellan vegetation och geomorfologi, det vill säga sammansättning av ett visst landskap och dess ytprocesser.
Våtmarker fortsätter att utvecklas under utdragna tidsperioder och kan i slutändan bli enorma kollager som i annat fall skulle nå atmosfären och bidra till klimatförändringar.
”Denna oproportionerliga andel drivs av höga kolbindningshastigheter och effektiv lagring i torvmarker, mangrovemarker, saltmarker och sjögräsängar, som avsevärt överstiger havs- och skogsekosystem”, skriver rapportförfattarna – men konstaterar att mänskliga aktiviteter försämrar våtmarkers förmåga att lagra kol.
Uppskattningsvis en procent av världens befintliga våtmarker försvinner årligen, konstaterar rapportförfattarna och understryker vikten av bättre skydd och större prioritet av dessa kollagrande områden och hur dessa våtmarkers vegetation och ”gröna invånare” korrelerar med sin omgivning:
”Växter som dominerar stora våtmarksbärande våtmarker producerar självförsörjande reaktioner som formar miljön och ökar koldivergens och lagring”, summerar rapportförfattarna i Science.
* * *LÄS ÄVEN:Covid-19-forskare vittnar om hat och hot i studieAntropocenens ärr: Från Töre till BiakDen odödliga bakterien i rymdskrotssänkan
The post Bättre skydd för våtmarker vapen i klimatkrisen appeared first on Tidningen Global.
VATIKANEN | En colombiansk nunna hölls kidnappad i Mali av en islamistisk rörelse – och Vatikanen betalade uppemot en miljon euro för hennes frigivning, rapporterar The New York Times.
Lösensumman betalades ut till den militanta rörelsen, med kopplingar till al-Qaida, under 2021 och påven Franciskus ska själv ha godkänt utbetalningen, enligt nya dokument som den amerikanska tidningen har kommit över.
Den colombianska nunnan, vid namn Gloria Cecilia Navarez Argoti, försattes på fri fot i utbyte mot lösensumman i oktober förra året efter att hållits som gisslan i fyra år och har även tjänstgjort som lärare i hemlandet Colombia, Mexiko och Benin inom ramen för Franciscan Sisters of Mary Immaculate.
Parallellt med kidnappningsdramat i Mali hålls fem katolska nunnor kidnappade i Nigeria, vars frigivningsförsök i form av förhandlingar alltjämt inte burit frukt, rapporterar Aciafrica.
* * *LÄS ÄVEN:Svenska katolska kyrkan fördömer mord i VästpapuaSinn Féin kan bli största parti i NordirlandJournalistmord skjuter i höjden i Latinamerika
The post Vatikanen betalade för nunnas frigivning i Mali appeared first on Tidningen Global.
Nicaragua är ekonomiskt alltmer beroende av Ryssland – som slås hårt av sanktioner till följd av landets folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Kontakter mellan president Daniel Ortegas son, Laureano Ortega, som kontrollerar landets relationer till Kina och Ryssland, och den amerikanska regeringen har lett till möten vars natur och målbilder förblir oklara, rapporterar The New York Times.
NICARAGUA | Daniel Ortega segrade efter många misslyckade försök i presidentvalet i Nicaragua 2006 och har sedan tillträdet 2007 förblivit kvar på posten samtidigt som kritiken mot hans styre tilltar.
Det senaste decenniet har Ortega kritiserats inte bara för ett alltmer despotiskt och maktfullkomligt styre – utan också för att personligen dra ekonomiska fördelar för penningtvätt i samband med organiserad brottslighet och korruption knuten till storskaliga projekt, däribland megaprojektet där ”en ny Panamakanal” dras mellan Atlanten och Stilla havet i södra Nicaragua.
Sedan 2017 är president Ortegas fru Rosario Murillo även Nicaraguas vicepresident och familjemedlemmar, däribland Laureano Ortega, har tagit märkbara kliv upp längs med den politiska trappan i vad som liknar embryot till en centralamerikansk dynasti, vilket var precis vad Ortega och dennes sandiniströrelse störtade i samband med revolutionen 1979, då Somozadynastin.
Laureano Ortega har fått ansvaret för Nicaraguas ekonomiska livbojar, relationerna med Kina och Ryssland, där den senares invasionskrig i Ukraina och har lett till sanktioner – med problem inte bara för ryska medborgare och industrier, utan även för länder som Nicaragua.
En följd har blivit att den 40-årige Laureano Ortega har sträckt ut en hand till en svuren familjefiende – nämligen Vita huset i USA. The New York Times rapporterar att högt uppsatta inom amerikanska UD besökte Laureano Ortega i den nicaraguanska huvudstaden Managua, där de brustna – för att inte säga usla – relationerna mellan USA och Nicaragua låg högst upp på agendan.
För USA:s vidkommande är Nicaragua inte den första politiska fiendenationen som besökts i kölvattnet av Rysslands folkrättsvidriga invasion i Ukraina, med sanktionernas konsekvenser på framför allt gas- och oljefronten.
Även Venezuela har besökts och där har amerikansk tillgång till landets olja diskuterats. Uppluckrade ekonomiska förbindelser med Venezuela skulle innebära ett hårt slag för den Washingtonstödda ”parallellpresidenten” Juan Guaidó, vars främsta ekonomiska tillgång, ett tidigare USA-kontrollerat oljebolag knutet till det statliga venezuelanska PDVSA, nyligen blev föremål för en ekonomisk auktion till följd av vanskötsel (något Tidningen Global granskat).
I Nicaragua har ordspråket gått i samma spår gentemot USA som i Venezuela och president Nicolas Maduro – men i Nicaraguas fall är ekonomin sedan sekel tillbaka nedsänkt i amerikanska vatten och bibehållna förbindelser med USA är ett måste nu när sanktioner mot Ryssland slår hårt mot Ortegaklanen.
Huruvida samtalet mellan sonen Ortega och amerikanska UD faller i god jord hos familjepatriarken Daniel är oklart, rapporterar The New York Times:
”En högt uppsatt tjänsteman inom amerikanska UD säger att det är oklart om Laureano Ortegas uppsökande verksamhet föranleddes av farhågor för att Rysslands växande isolering skulle påverka Ortegaregimen, som alltmer ses som en pariastat av stora delar av Latinamerika, eller om det var en biprodukt av inre oliktänkande”, rapporterar tidningen.
* * *LÄS ÄVEN:Ukrainakrisen – ett trumfkort för VenezuelaNicaragua på tröskeln till diktaturens återvändsgrändDöden i byn – El Mozote
The post Ryska sanktioner slår hårt – mot Nicaragua appeared first on Tidningen Global.