Socialdemokraterna vill utöka de gröna kreditgarantierna för klimatinvesteringar till minst 100 miljarder kronor. Det uppgav finansminister Mikael Damberg (S) när han i Luleå höll en pressträff om hur svensk industri ska vara världsledande, enligt ett pressmeddelande. Enligt nuvarande plan ska ramen för kreditgarantierna öka till 80 miljarder kronor 2024. Damberg uppgav också att Socialdemokraterna (S) […]

The post Så vill S satsa på grön industri appeared first on Syre.

Gångstråket från Rinkeby centrum ner mot Rinkebysvängen och Bromsten har stängts av för upprustning. Det är Trafikkontoret som ansvarar för arbetet och när det är klart ska Södra stadsparksgången bli mer parklik och barnvänlig.

Inlägget Södra stadsparksgången ska bli park på riktigt dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Efter valet vill Per Bolund sitta i en majoritetsregering.– Vi är bekymrade över att sju av åtta partier kapprustar i att sänka priset på fossila bränslen så mycket som möjligt, säger han. I Ekots partiledarutfrågning i Sveriges Radio upprepar Miljöpartiets språkrör Per Bolund beskedet han tidigare gett, att hans parti inte tänker släppa fram en regering […]

The post Bolund: Vi släpper inte fram en regering som ökar utsläppen appeared first on Syre.

”Som fackligt aktiv hör man ibland att de mest utsatta arbetarna skulle vara mycket svåra att få tag på. Det sägs också att om man får tag på dem så vågar de ändå inte protestera mot sina arbetsvillkor. Inget av detta stämmer.” Emil Boss om SAC Syndikalisternas arbete för att organisera migrantarbetare. Metoder som även går att applicera inom ett LO-förbund.

Arbetslivskriminaliteten står just nu högt upp på regeringens och fackens agenda. Oseriösa företag förtrycker migrantarbetare, snedvrider konkurrensen och hotar villkoren för arbetare i LO-yrkena. I en tid när alla aktörer pratar om samma sak är det viktigt med erfarenhetsförmedling, men misstron mellan LO och SAC sätter käppar i hjulen. Därför ska jag berätta lite om vad SAC gör. Kanske finns det något att snappa upp för den som är aktiv i ett LO-förbund?

Som fackligt aktiv hör man ibland att de mest utsatta arbetarna skulle vara mycket svåra att få tag på. Det sägs också att om man får tag på dem så vågar de ändå inte protestera mot sina arbetsvillkor. Inget av detta stämmer. Ombuden i Stockholms LS har sedan 2020 fått besök av över tusen arbetare som inte pratar svenska. På Syndikalisternas senaste medlemsmöte för rysktalande byggare slöt över femtio personer upp, ungefär hälften av dem papperslösa.

Som fackligt aktiv hör man ibland att de mest utsatta arbetarna skulle vara mycket svåra att få tag på. Det sägs också att om man får tag på dem så vågar de ändå inte protestera mot sina arbetsvillkor. Inget av detta stämmer.

Emil Boss

Det sägs att det skulle vara svårt att ge fackligt stöd till arbetare som jobbar på arbetslivskriminella företag. Det stämmer inte heller. En av punkterna på det senaste mötet var att prata om de nästan två miljoner kronor som omfördelats till medlemmar under de senaste två veckorna.

Syndikalisterna lyckas i liten skala både få kontakt med, organisera och hjälpa arbetare som drabbats av arbetslivskriminella bolag. Så hur går det till?

Få utsatta arbetare vågar stå och prata med en ombudsman på ett bygge. Facket måste söka andra vägar. Det SAC har gjort är att producera enkla filmer på olika språk och sedan marknadsföra dem på Facebook. För att nå rysktalande arbetare markeras de rysktalande länderna som målgruppens ”intresse”. Efter en marknadsförd film för femhundra kronor kan det bli över femtio kontakter i inboxen.

Målgruppen hyser av olika skäl en stark misstro mot facket. Därför krävs även personliga möten. SAC har öppna mötestider varannan vecka och publika nummer till tolkar som svarar varje dag. En annan metod som används är att ge flygblad i handen till de arbetare man träffar. Dessa sprids sedan av arbetarna själva i boenden, till andra länder och på arbetsplatser.

Nyckeln är tillgänglighet. Facket pratar medlemmarnas språk och är mycket tillgängligt. Hur bra fungerar detta? Tillräckligt bra för att Syndikalisterna ska ha avbrutit reklamen. Nu ringer personer ändå varje dag och inflödet riskerar att bli för stort.

Hur gör Syndikalisterna för att organisera medlemmarna? Varannan vecka hålls medlemsmöten som även är öppna för intresserade. Mötena tolkas till arbetarnas språk, för tillfället ryska, spanska och engelska. På mötena hålls alltid en utbildning om rättigheter i Sverige (olika varje gång). Mellan mötena hålls kontakten genom chattgrupper, en för varje språk. Hur bra fungerar detta? Olika bra för olika grupper. I Syndikalisterna fungerar det bäst när det gäller rysktalande arbetare.

Hur kämpar och vinner Syndikalisterna? Hastighet och retroaktiva åtgärder är nyckeln. För papperslösa, för lurade arbetare med arbetstillstånd och för asylflyktingar som luras vid spårbyten är det nästan omöjligt att ställa krav under själva arbetet. Det är först när bandet med plågoanden bryts som facket kan agera.

Syndikalisterna använder enbart traditionella fackliga verktyg. Det viktiga är viljan, att facken är beredda att satsa resurser och kraft på organiseringen.

Emil Boss

Då är det oerhört viktigt att retroaktivt reglera villkoren, att kräva in löneskulder och kräva skadestånd. Det är viktigt för samhället (skurkarna straffas och kollektivavtalen upprätthålls) men framförallt för fackets trovärdighet gentemot de drabbade. Glöm facklig karens och regler om att inte driva in löner som förfallit innan medlemskapet. Detta är i praktiken att lämna walk over till skurkarna och utgör en grundbult i själva rättslösheten. När Syndikalisterna träffar arbetare som just nu är fast i den gisslansituation som utnyttjandet innebär, lär facket ut hur arbetarna samlar bevis för att kräva sin rätt när tiden är inne.

Det är också viktigt att agera snabbt. Det finns många tidsgränser att hålla reda på, till exempel när byggare luras på lön. Efter inskrivning och den första medlemsavgiften agerar Syndikalisterna direkt. Många ärenden löses med ett telefonsamtal så snart arbetarna blivit medlemmar.

Nästan alla skumraskfirmor går att nå. Om inte på vanligt sätt så genom Polisens delgivningstjänst. Alla papperslösa har samma rätt till lön som övriga arbetstagare (även till statlig lönegaranti).

Entreprenörsansvaret i byggsektorn fungerar bra i praktiken. En stor del av de arbetslivskriminella bolagen har kollektivavtal och det går att lönereglera anställningarna retroaktivt. När Syndikalisterna stöter på arbetslivskriminella bolag rapporteras dessa till Fairplaybygg eller till myndigheterna direkt. Snart öppnar a-krimcenter dit rapporterna kommer skickas smidigare.

Det viktigaste att minnas av denna text är att det är enkelt och fullt möjligt att organisera de mest utsatta arbetarna. Syndikalisterna använder enbart traditionella fackliga verktyg. Det viktiga är viljan, att facken är beredda att satsa resurser och kraft på organiseringen. Frågan om arbetslivskriminaliteten är viktigare än den ömsesidiga allergin mellan LO och SAC. Du som är aktiv i ett LO-förbund kan påverka genom att diskutera frågan inom förbundet. Om du har några frågor är du alltid välkommen att höra av dig.

Dette års lejr var nummer 37 af sin slags og gennem årerne har over 10.000 unge deltaget på lejrene. Siden 2017 har Socialistisk Ungdomsfront (SUF) sendt en delegation afsted til lejren, og i år var ingen undtagelse. Tre af de 37 danske deltagere var Magnus Fage Gislason, Aya Bertouch-Lehn og Sølve Jäpelt. Freja Kirchert spurgte dem på vejen hjem, hvad de tager med sig fra lejren. Selv har hun deltaget på lejren siden 2015.

 

Ukraine og ’at være en del af noget større’

På dette års lejr deltog også tre kammerater fra det nye ukrainske parti Sotsialnyi Rukh (den Sociale Bevægelse). Mødet med dem gjorde indtryk på SUF’erne.

 

For Aya var det at sidde ansigt til ansigt med folk noget helt andet end bare at læse om, hvad der forgår i andre lande. Denne oplevelse delte Magnus og Sølve. Magnus lagde særlig vægt på oplevelsen af at skulle forklare, at vi i Danmark kæmper for, at der ikke skal bruges penge på militærudstyr, til unge fra Ukraine, der lige nu gerne så, at der blev sendt flere våben til deres land. Det var en oplevelse af, at selvom vi har de samme endemål, så er kravene afhængige af konteksten, og nogle gange er to modstridende synspunkter begge valide.

 

Overlappene mellem de kampe, vi er en del af og med i, var dog i allerhøjeste grad noget, der kendetegnede lejren for alle tre SUF’ere.

 

Sølve nævner, at de har fået endnu mere lyst til at lave politik. At mødet med internationale kammerater fik de små aktioner i hverdagen til at føles mere meningsfyldte, fordi man blev mindet om, at der i alle lande er folk, der kæmper for det samme som os. Dette genkender Aya, der føler, at hun er blevet en del af noget større. Internationalisme blev lige pludselig en face to face-oplevelse. For Sølve var det specielt at have en uge, hvor man kun var sammen med socialister. Og at vide, at ligegyldigt hvem man stødte ind i, så havde de samme værdier som en selv.

 

Selvorganiseret lejr… men hvad betyder det egentlig?

ISUL er en selvorganiseret lejr, hvor det er os unge deltagere, der bestemmer, hvad der skal ske på lejren og fører det ud i livet. Som det også blev understreget i et af oplæggene på lejren, er det ikke nok at have en ambition om at skabe et reelt demokratisk samfund, hvor vi styrer arbejdspladserne og skolerne. Vi bliver nødt til at gøre os nogle erfaringer med at styre ting selv, og ISUL er et af de steder, hvor vi som unge kan gøre os nogle erfaringer at styre et lille telt-samfund i en uge.

 

For Magnus, der siden foråret har arbejdet med at arrangere lejren, var planlægningsarbejdet en slags udvidet politisk skoling. Særligt peger han på, at forberedelsen af LGBT+-festen var en oplevelse, der virkelig viste ham og de andre, hvad det vil sige, at noget er selvorganiseret. At det ikke kun handler om praktisk koordinering, men det at skabe et politisk rum også åbner op for politiske diskussioner og spørgsmål, man ikke nødvendigvis har overvejet før.

 

Sølve og Aya var begge med på lejren for første gang og var ansvarlige for at arrangere de såkaldte ’interdelegations-møder’, hvor delegationer fra to lande mødes med hinanden. Her skulle de både koordinere, hvilke delegationer SUF skulle mødes med, og at få nogle fra den ’danske delegation’ til at præsentere små oplæg. Dette er endnu et eksempel på lejrens selvorganisering. Begge SUF’ere understreger, at opgaven gav dem ejerskab over lejren og nye ideer til, hvordan man kan gøre interdelegations-møderne endnu mere inddragende, eksempelvis gennem gruppearbejde.

 

Ja, hvad kan man egentlig gøre bedre næste gang?

Eftersom lejeren har været sat i corona-bero de sidste to år, var ekstraordinært mange med på dette års ISUL for første gang. Dette gjaldt også i SUF’s delegation. Det betød, at lejren blev set gennem helt friske øjne, og spørgsmålet om, hvordan man kunne gøre lejren endnu bedre, blev diskuteret flittigt undervejs. Både Sølve, Aya og Magnus er enige om, at ISUL er en fantastisk mulighed og noget, ”alle burde gøre”.

 

Men samtidig er de enige om, at lejren ville have godt af flere praktiske workshops, hvor man lærte, hvordan man helt lavpraktisk sidder i en blokade, udøver førstehjælp eller arrangerer en demonstration. Flere visuelle virkemidler, gruppearbejde og sociale get-to-know-each-other-aktiviteter blev ligeledes bragt på banen som ideer til, hvordan lejren kunne blive endnu bedre næste år. Alle disse ideer- og mange flere – bliver bragt videre fra SUFs evalueringsmøde til de internationale evaluerings- og planlægningsmøder, når vi går i gang med at planlægge næste års socialistiske teltsamfund.

 

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Varannan kvinna är utsatt för diskriminering, trakasserier och sexistiska skämt på jobbet. Det visar en ny studie om arbete, jämlikhet och inklusion i Italien, gjord av stiftelsen Libellula. Strax under hälften av italienskorna är på arbetsmarknaden. Det är bland de absolut lägsta siffrorna i Europa. Nu visar alltså en ny studie att en av två […]

Inlägget Varannan italiensk kvinna trakasseras på jobbet dök först upp på Fempers Nyheter.

VETENSKAP | Arkeologer vittnar om utmaningar med att kunna karbondatera fossiler på grund av mänsklighetens ökade koldioxidutsläpp i atmosfären, rapporterar Nature.

Därför tar arkeologer alltmer till andra tekniker för att kunna fortsätta med sin kartläggning av fynd från mänskliga boningar, fallna civilisationer och exempelvis massgravar.

Problemet på sikt kan bli att koldioxidutsläppens påverkan på arkeologiska fynd kan få objekt att både se och visa prov på andra tidsåldrar än vad som faktiskt gäller.

– Trenden kan bidra till att det snart är svårt att avgöra ifall ett objekt är tusen år gammalt eller modernt, säger Paula Reimer, radiokarbondataspecialist vid Queen’s University Belfast, till Nature.

* * *LÄS ÄVEN:Världens största bakterie påträffadDen odödliga bakterien i rymdskrotssänkanPower naps bra för kreativiteten

The post Karbondatering påverkas av koldioxidutsläpp appeared first on Tidningen Global.