Inlägg publicerade i “Samhälle”

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Fler än vanligt reser norrut under julen och många vill fira storhelgen på landet. Det visar en nyligen utförd undersökning från SCB.

Julklappar, glögg, julgran, julbak och julstök. Det är mycket att stå i när tomten snart kommer på besök. Många reser också bort över julhelgerna.

– Under jul, och även generellt i semestertider, ser vi att många lämnar de tätbefolkade delarna av landet och reser till mindre kommuner, säger Pieter Vlag, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

På landsbygden bor människor ofta glesare än i storstadskommunerna och det är vanligare att man bor i hus än i lägenhet, vilket kan vara en anledning till var man väljer att fira julen.

SCB:s undersökning visar en tydlig trend för de senaste åren – många lämnar storstadslänen under julen. 2021 var Uppsala och Stockholm de två län som flest reste bort från. I fem län minskade befolkningsmängden. De län med störst procentuell befolkningsökning var Jämtlands och Dalarnas län.

De flesta julresenärer tenderar dock att inte resa så långt bort, utan håller sig till närområdet. När Stockholmarna inte reser längre norrut, reser de oftast till angränsande län Uppsala eller Södermanland. Likaså gör boende i Västra Götaland, som främst reser till Hallands, Jönköpings och Värmlands län. Skåningarna stannar oftast kvar i södra Sverige och tillbringar julen i Hallands, Blekinge och Kronobergs län.

En annan klar trend är att Sveriges nordliga kommuner ökar sin befolkning under julen. De klassiska vintersportkommunerna Malung-Sälen, Härjedalen och Åre fördubblar sin befolkning över julhelgen. Men även mer glesbefolkade kommuner utan turistanläggningar som till exempel Vindeln, Malå, Sorsele och tornedalska Pajala och Övertorneå, får fler besökare under julen.

Enligt Pieter Vlag skulle det kunna tyda på att många reser för att tillbringa julen med släkt och vänner som bor där.

Något annat man såg i undersökningen är att universitetsstäder tenderar att tömmas under juldagarna eftersom många studenter åker hem över jul.

– Några exempel på kommuner där befolkningen kraftigt minskar runt jul är Uppsala, Lund, Umeå och Linköping, säger Pieter Vlag.

Inlägget En jul på landet lockar stadsborna dök först upp på Landets Fria.

Den svåra och långvariga torkan som drabbat Afrikas horn har blivit ett reellt hot mot de vilda djuren i norra och östra Kenya. Hundratals elefanter, giraffer och sällsynta zebror har dött på grund av brist på vatten och föda.

– Jag skulle säga att det rör sig om en ekologisk katastrof. Det är nu fjärde året i rad som det här området utsätts för svår torka, säger Allan Carlson, ansvarig för Afrikafrågor på Världsnaturfonden WWF.

En orsak till torkan är klimatfenomenet La Niña som denna gång varit exceptionellt långvarigt.

Enligt kenyanska myndigheter har över 200 elefanter dött de senaste månaderna. Värst utsatta är elefanthonor med små ungar. När mamman dör stannar ungen vid hennes sida och dör själv några dagar senare. Allan Carlson befarar att en hel generation elefanter kan gå förlorad i de drabbade områdena.

Ännu värre är kanske att 400 grevyzebror har dött. Arten finns i princip bara i norra Kenya och är mycket ovanlig. Hela världspopulationen omfattade – före torkan – bara drygt 2 000 djur. Det innebär att en femtedel av artens hela population kan ha strukit med.

WWF har försökt att lindra effekterna av torkan med olika hjälpinsatser. Bland annat har man lagt ut höbalar till gräsätarna och kört ut vatten i tankbilar till de vilda djuren.

Inlägget Torka slår hårt mot vilda djur i Kenya dök först upp på Landets Fria.

Textilindustrin står för omkring 10 procent av de globala koldioxidutsläppen. Bara i Sverige slängs 8 kilo textilier per person och år. Hälften av dessa skulle gå att återanvända eller återvinna om de samlades in separat, konstaterar det nordiska samarbetsprojektet Satin i en ny rapport.  

Satin, som leds av VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut, har också undersökt hur vi kan uppnå ökad cirkularitet och få utsläppen att minska i Norden. Data från nio olika pilotstudier i Sverige, Norge, Danmark och Finland har analyserats för att bättre förstå för- och nackdelar med vilka slags textilier som samlas in och om de samlas in utomhus, inomhus, hemma eller i gallerior.

– För att kunna återvinna textilier behöver de sorteras efter fibertyp och ofta i färg, vilket är kostsamt och det saknas en organiserad insamling av textilier som inte kan återanvändas men förhoppningsvis skulle kunna återvinnas. Det positiva i sammanhanget är att det pågår flera initiativ inom området, inte minst i Norden, och många automatiserade sorterings- och återvinningsanläggningar är på gång, säger Linea Kjellsdotter Ivert, projektledare för Satin i ett pressmeddelande.

– Vad som är generellt är att konsumenten har en otroligt viktig roll i insamlingssystemet. Idag krävs det en hel del av konsumenten och det är inte alltid tydligt hur man ska göra för att lämna ifrån sig sina begagnade textilier. Det måste vara lätt att göra rätt. 

Senast den 1 januari 2025 ska samtliga EU-länder ha infört separat sortering av textilier enligt EU:s avfallsdirektiv.

Inlägget Nordiskt samarbete ska få klädutsläppen att minska dök först upp på Landets Fria.

Nu är det klart att Finlands första stora havsbaserade vindkraftspark kommer att byggas vid Korsnäs, utanför Åbo. Vindkraftverken väntas tas i bruk i början av 2030-talet och kommer då att producera förnybar energi motsvarande årsförbrukningen för fler än två miljoner bostäder, eller årsförbrukningen för runt 250 000 eluppvärmda villor. 

Bygget kommer att genomföras av den finska fövaltaren av statens mark- och vattenområden, Metsähallitus, i samarbete med svenska Vattenfall. 

– Vi är mycket hedrade över att ha valts ut för att bygga Finlands första storskaliga havsbaserade vindkraftspark. Vi ser fram emot att få bidra till Korsnäsprojektet med vår breda erfarenhet och att få hjälpa Finland att nå sina ambitiösa klimatmål, säger Helene Biström, chef för Business Area Wind på Vattenfall, i ett pressmeddelande.

Finlands mål är att nå nettonollutsläpp senast år 2035, vilket är tio år tidigare än de svenska målet, och 15 år tidigare än målet inom EU.

Inlägget Finland storsatsar på havsbaserad vindkraft dök först upp på Landets Fria.

Byggandet av bostäder kan minska kraftigt de kommande åren. Enligt en analys av Boverket kan hälften så många bostäder komma att byggas 2023 som 2021.

Bakom inbromsningen finns minskad köpkraft i hushållen och att högre räntor och energikostnader ger lägre bostadspriser. Byggkostnaderna ökar också och investeringsstöd stoppas.Boverkets definition av minskningen av nya bostäder är i analysen att ”antalet startbesked går från cirka 71 500 år 2021 till cirka 33 000 år 2023 inräknat nettotillskott genom ombyggnader”. Det gör att det blir från år 2024 som utbudet av bostäder kan komma att minska.

Boverket flaggar dock för att det finns stora osäkerheter i siffrorna och att det framför allt är privat byggda hyresrätter som minskar.

–  Vilken riktning bostadsmarknaden tar framöver är inte minst beroende av ränteläget och stämningsläget i samhällsekonomin. När osäkerheten kring boendekostnader och bostadspriser minskar kan efterfrågan på nya bostäder vända uppåt något, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket i ett pressmeddelande.

– Långsiktigt är det också ett problem om byggtakten framöver skulle bli lägre än byggbehovet. Det behöver tillkomma över 60 000 bostäder per år fram till 2030, säger Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren.

Inlägget Färre nya bostäder de kommande åren dök först upp på Landets Fria.

Sugen på att göra din egen podd? Rädd för teknik? Jerker Jansson tipsar om enkla och billiga lösningar för att göra sin röst hörd i en minikurs i poddande.

1. Lär känna din mobil

I dag går det att göra inspelningar med saker som de flesta av oss redan äger. Framför allt en mobil. Mitt första tips är ett lära känna din mobil. Ofta är mikrofonen hygglig och det finns appar att redigera och förbättra ljudet. Jag avråder från är att skaffa extrautrustning till mobilen. Mikrofoner och annat som kopplas direkt till en mobil är struligt, dyrt och långsiktigt dumt. Plötsligt går mobilen sönder och den nya funkar inte med den dyra mikrofonen.

2. Inspelningsutrustning

En genomsnittlig, någorlunda ny mobiltelefon är mer än tillräckligt för att göra ljudinspelningar av hygglig kvalitet och jag har testat att sjunga och spela instrument rakt in i en dator och det fungerar ofta. Det kräver lite efterbehandling, men  för en nybörjare som bara vill testa vingarna är det ett bra alternativ. Många gör också video rakt in i mobilen och lägger ut och det funkar. För den som vill göra det lite enklare för sig och öka ljudkvaliteten och därmed hörbarheten lite finns det tre sätt:

En digital bandspelare med inbyggda mikrofoner. Den här kostar runt tvåtusen.

▶ En digital bandspelare med inbyggd mikrofon och ljudkort behöver inte kosta mer än en tusenlapp. De kan spela in saker ute i världen eller fästas i ett ställ i en studio och kopplas in i en dator.

▶ USB-mikrofoner är det bara att koppla in i en dator. Detta är den van­ligaste lösningen på olika medieplattformar vad jag kan se. Det är också ett enkelt första steg mot bättre ljud.

▶ Separat ljudkort. I de första två fallen finns ett ljudkort inbyggt. Det gör att det är omöjligt att byta ut en enskild del för att uppgradera sin studio. Den som är intresserad av ljud och teknik rekommenderas att köpa separata delar. Ljudkort och mikrofon. Eventuellt en liten mixer.

3. Välj rätt ställe

En studio är en plats där så lite som möjligt ljud återkastas. En bokhylla full med böcker slukar mycket ljud. Placera mikrofonen några decimeter framför den. Häng en filt för böckerna så mjukas ljudet upp ännu mer. Nu läcker det säkert ljud åt all andra håll och det läckaget kommer att eka i rummet. Lyssna i hörlurar. Hör du rummet fortfarande? Ett sätt att höra bättre är att spela in en snutt och lyssna någon annanstans. Nånstans med ett annat rumsljud. Idealet är när allt du hör är din egen röst. För att bryta rumsekot behöver du ytor bakom dig som absorberar det. Tygklädda skärmar. Madrasser. Ett draperi. Experimentera och testa.

En usb-mikrofon är en enkel lösning. Den här mikrofonen kostar ett par tusen och görs av ett prisvärt och pålitligt märke.

4. Öva, öva, öva

Börja prata in saker i mobilen. Kom ihåg att lyssna. Dels är det ovant att höra sin egen röst inspelad, dels tar det ofta några genomlyssningar innan du hör alla detaljer. Lek gärna med rösten, hitta din poddröst.

5. Redigera och mixa

Nästa steg är att spela in något och att redigera och mixa. Det finns en mängd bra gratisprogram för att redigera och mixa ljud. Macar kommer med Garageband installerat som funkar bra. Beroende på vilken lösning du har valt tekniskt kommer du att ha en fil med ljud i någon apparat efter att du har spelat in. De flesta program har ett liknande upplägg: Rader med kanaler för olika ljudkällor som breder ut sig längs en tidsaxel. Lägg in filen du har spelat in på en av raderna. De flesta program använder det vi kallar ickedestruktiv redigering. Själva grundfilen påverkas inte hur mycket du än klipper och klistrar.

Det finns olika sätt att klippa i de olika ljudkällorna, men vanligast är någon slags sax som klipper av en ruta där du klickar. Bekanta dig med just ditt program. För att klippa i tal är det enklast att gå in precis efter en inandning. När luften liksom vänder och ska ut igen blir det helt tyst en liten stund. Du kan se det på vågformerna i programmet. Experimentera. Och öva. Det tar lite tid att få in känslan, men det är inte så svårt som det verkar.

6. Ljudeffekter och musik

När pratet är klippt och utlagt är det dags att lägga på vinjettmusik, ljudeffekter och liknande. Behandla dem på samma sätt som pratet. Varva tal och andra ljud. För att skapa snygga övergångar finns det funktioner för att tona in och ut ljud. 

Inlägget 6 steg till din egen podd dök först upp på Landets Fria.

Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder. Kalendariet görs i samarbete med Omställningsbyråns Abigail Sykes.

Norrland

Fredag 30 december

Fira nyår med yogaUMEÅ. Ära ett avslut och fira en ny början med mjuk yoga, shaking, breathwork och en tarotläggning.Tid: 18.00–20.30Plats: Love yoga Umeå, Sveagatan 6, UmeåKostnad: 400 krAnmälan: loveyogaumea.as.me/nyarsyogaInfo: facebook.com/events/1050904472977787

Söndag 22 januari 2023

Lär dig baka surdegsbrödVINDELN. Under denna kurs lär du dig att baka bröd, frallor och pizza av surdeg samt att göra egen deg.Tid: 10.00–16.00Plats: Granö gårdsbageri, Blå vägen 130, Granö, VindelnKostnad: 1 150 krAnmälan: Senast 18 januari till 070-28 20 751 eller onlineInfo: sv.se/avdelningar/sv-vasterbotten/kurser/lar-dig-baka-surdegsbrod-70553

Trött på att baka vanligt vitt bröd? Lär dig surdegsbak på en kurs i Vindeln. Foto: Anders Wiklund/TT

Tisdag 31 januari 2023

Odla mat för hela åretARNÄSVALL. Lena Nyholm från Lenas odlingar föreläser och ger tips på grönsaker som är anpassade för klimatet i norr. Hon går även igenom planering, odling, skörd, sortval och metoder.Tid: 18.30–20.00Plats: Församlingshemmet, Prästbordet 100, ArnäsvallKostnad: 50 kr inklusive förtäringInfo: studieframjandet.se/vasternorrlands-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2023/januari/odla-mat-for-hela-aret

Svealand

Onsdag 18 januari 2023

Konsten att odla som skogenVÄSTERÅS. Skogsträdgårdsprofilen Philipp Weiss, civilingenjör och diplomerad permakulturdesigner, berättar vad vi kan lära oss av naturen för att producera bättre mat med mindre arbete, samtidigt som vi gör en aktiv insats för både klimatet och den biologiska mångfalden.Tid: 18.30–21.00Plats: Stadsbiblioteket, Biskopsgatan 2, VästeråsKostnad: 80 kr inklusive kaffeInfo: studieframjandet.se/vastmanlands-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2023/januari/konsten-att-odla-som-skogen

21–22 januari 2023

Sticka samiska vantarSTOCKHOLM. Lär dig att sticka finvantar från Jokkmokksområdet och lulesamisk tradition, ”Mässofáhtsa”. Praktisk kunskap kompletteras med berättelser kring områdets tradition och handels- och kontaktvägar, samt enskilda slöjdare. Förkunskaper som krävs är slätstickning samt resårstickning med räta och aviga maskor.Tid: 10.00–16.00Plats: Kvarterslokalen i kvarteret Välmågan, Warfvinges väg 11, StockholmKostnad: Från 1 500 kr för medlemmarAnmälan och info: Senast 11 januari på hemslojden.org/activity/helgkurs-sticka-samiska-vantar

Våtmarkerna är viktiga för ekosystemen, som den här i Orlångens naturreservat i Huddinge. Foto: Robin Haldert/TT

Torsdag 2 februari 2023

Våtmarkers betydelse för ekosystemenÖREBRO. Internationella våtmarksdagen uppmärksammas med ett föredrag om hur Naturskyddsföreningen och andra jobbar tillsammans med naturens återhämtningsförmåga och hur naturen själv är lösningen på klimat- och ekosystemkriser.Tid: 18.00–20.00Plats: Föreningarnas hus, Slottsgatan 13A, ÖrebroInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/forelasning-om-vatmarker-och-deras-betydelse-for-vart-ekosystem-orebro-2023-02-02

Götaland

Lördag 14 januari 2023

Ekologisk frukostVÄXJÖ. Ät en gratis ekologisk frukost och samtala om betydelsen av att handla ekologiskt både för människor och miljö.Tid: 10.00Plats: Kvarterslokalen Slånbäret, Lillestadsvägen 77, VäxjöAnmälan: Senast 10 januari till Lotta Svensson, tessla22@hotmail.com, eller Eva S-Malmberg, 0730-846045.Info: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/ekologisk-frukost-pa-slanbaret-vaxjo-2023-01-14/

Lyxa till det med en helt ekologisk frukost. Foto: Janerik Henriksson/TT

Måndag 16 januari 2023

Visionsworkshoppar om framtidenHELSINGBORG. Fem träffar där du lär dig permakulturens designverktyg för att härma naturen, och testar hur de kan användas för att skapa ett hållbart samhälle tillsammans med andra. Cirkelledare är Johanna Willysson, certifierad permakulturdesigner.Tid: 18.30–20.15Plats: Sensus, Billeplatsen 1, HelsingborgKostnad: 750 krAnmälan och info: sensus.se/kurser-och-evenemang/visionerande-workshops-for-var-hallbara-framtid-153333

Längre fram

27 februari – 1 december 2023

Ekohushåll i teori och praktikVÄDDÖ. En distanskurs  med åtta helgträffar för dig som vill möta dagens utmaningar genom att gå från konsument till producent. Fokus ligger på regenerativ småskalig odling, men det handlar också om vilda växter, regenerativ mat, matförädling och hantverk.Plats: Distans samt Väddö folkhögskola, Grisslehamnsvägen 28, Väddö, NorrtäljeKostnad: 2 600 kronor i avgift plus kost och logiInfo och anmälan: Senast 20 november på vaddo.fhsk.se/kurser/ekohushall

24 – 26 mars 2023

Nya berättelser från stad och landVi möts vid Dalälven för att dela och tillsammans skapa nya berättelser om en rättvis utveckling i hela Sverige. Klyftorna växer mellan stad och land och olika delar av våra städer. Samhället blir också mer och mer polariserat i olika åsiktsläger. Hur kan vi bygga gemenskaper och tillsammans skapa en rättvis grön omställning som gynnar hela landet? Hur kan vi stärka det antirasistiska arbetet i både stad och på landsbygden? Kan valresultatet få fler partier att prioritera arbetet för minskade klyftor? Kan teater, musik, broderi och annat skapande bidra till förändring?Medverkar gör bland andra: Po Tidholm – journalist och författare, Samantha Ohlanders – scenkonstnär som turnerat med ”Landsbygdsupproret”. Mariam Jallow Tholozan – Grönt Initiativ Järva och Arne Müller – Norrlandsparadoxen. Plats: Gysinge och Österfärnebo

Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.