Inlägg publicerade i “Tidningar”

4 Ledare 9 Hegemoni i diskussionen om Nato Enligt riksdagsledamoten Veronika Honkasalo har diskussionen om ett Natomedlemskap präglats…

The post Ny Tid 6–7/2022 first appeared on nytid.fi.

Collective Impact Husby arbetar för att öka hälsan och välbefinnandet i Husby.
– Det handlar om att det vi gör ska vara mer rotat i områdets faktiska behov. Både utmaningar och lösningar definieras av oss, säger Faisal Muse som är processledare för psykisk hälsa i Folkets Husby.

Inlägget Föreningsinitiativ ska främja hälsa i Husby dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Regeringen utser Petra Mårselius till ny överintendent och chef för myndigheten Forum för levande historia. Hon tillträder den 29 augusti 2022.

Förintelsen får aldrig blekna i vårt kollektiva minne. Vi ska minnas och vi ska bekämpa antisemitism, antiziganism och rasism för kommande generationer. Med sin breda erfarenhet kommer Petra Mårselius kunna vidareutveckla Forum för levande historias angelägna arbete, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Petra Mårselius är idag ämnesråd vid Enheten för integration och arbetet mot segregation vid Justitiedepartementet. Hon ledde dessförinnan arbetet med Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism, som genomfördes hösten 2021, avslutas pressmeddelandet.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Den grundlagsskyddade yttrandefriheten bör handla om att värna opinionsbildning genom ord, och inget annat, skriver J. Mikael Olsson, fil.dr. i statsvetenskap, författare och översättare.  DEBATT. Ingen kan ha undgått den senaste tidens debatt om huruvida det är allas vår rätt att bränna böcker, exempelvis religiösa skrifter, på offentliga platser. Detta försvaras ofta med att yttrandefriheten måste […]

The post ”Varken att bränna böcker eller gå naken offentligt bör skyddas av yttrandefriheten” appeared first on Syre.

 Justitieminister Morgan Johansson (S) sitter kvar tack vare att den politiska vilden Amineh Kakabaveh lade ned sin röst i misstroendeomröstningen.

Direkt efter inleddes ett blamegame om ansvaret för cirkusen, omröstningens legitimitet och vilka slutsatser som kan dras av resultatet .

Statsminister Magdalena Andersson underströk att den här misstroendeomröstningen handlade om regeringens politik och inte en minister och därför var principiellt felriktad.

Läs mer: AiP / Kritik: Misstroendevapnet överanvänds

– Det här skulle kunna få långtgående konsekvenser. Ska en misstroendeförklaring användas för att visa ut en skolminister för att skolan inte fått tillräckligt stora budgetresurser? Eller ska en infrastrukturminister avgå för att oppositionen vill ha nya vägsatsningar i Strängnäs, Uppsala eller Sölvesborg?

Morgan Johansson (S) fick lyssna på massiv kritik från oppositionen, men fick samtidigt höra av Kakabaveh att han gjort viktiga satsningar i kampen mot hedersvåldet.

När det gäller kritiken mot att kasta ut Sverige i en regeringskris under Nato-förhandlingarna, medgav både Johan Pehrson (L) och Ebba Busch (KD) att deras partier inte själva hade väckt misstroendeförklaring, men att de kände sig tvungna att följa Sverigedemokraterna.  

Busch kritiserade att regeringen gjort Nato-processen beroende av ”en politisk vilde på den yttersta vänsterkanten”. Samtidigt byggde oppositionens misstroende på stöd inte bara av samma vänstervilde utan även en politisk vilde på yttersta högerkanten, nämligen Roger Richthof som hoppat av SD efter att ha spridit Kreml-nära konspirationsteorier.

Richthof, som för övrigt, röstade ja till misstroende för att stoppa ett Nato-medlemskap.

– Frågan är väl varför man väljer från oppositionens sida att väcka ett misstroende mot en minister, givet att man vet att det kommer sätta ljuset på Amineh Kakabaveh, säger Magdalena Andersson (S) som betonade att regeringen inte har gjort ”några eftergifter” till Kakabaveh.

Ulf Kristersson (M) gjorde en poäng av att ”174 röster i Sveriges riksdag markerade att vi saknar förtroende för en misslyckad justitieminister” och att det är ett tecken på en svag regering.

Samtidigt visar siffran 174 just att det inte finns något trovärdigt regeringsalternativ, varför ett initiativ som riskerar en regeringskris tre månader före valet kan ifrågasättas.

Offentliga miljöer i Sverige ska minska diskriminering, öka den sociala hållbarheten och stärka mänskliga rättigheter. Nu lanseras ett verktyg som ska hjälpa alla stadsplanerare med detta. I Helsingborg finns det första exemplet.

Kan offentliga miljöer fortsätta byggas så som de alltid gjorts och ändå bli trygga och inkluderande för alla? Nej, anser arkitekter och kommuner som tillsammans tagit fram ett system som ska se till att också diskrimineringsaspekter och mänskliga rättigheter finns med när städer växer.

Det nya systemet, som presenteras den här veckan, kallas JämtJämlikt. Det ska ge stadsbyggare och planerare ett konkret ramverk som gör att frågor om diskriminering, mänskliga rättigheter och social hållbarhet finns med i arbetet på ett systematiskt sätt i offentliga miljöer som bibliotek, kulturarenor och idrottshallar, skolor, torg, parker och gator.

– Inom de flesta kommuner finns en vilja att göra stadsplaneringen tillgänglig och trivsam för alla, men tyvärr saknas det ofta kunskap om utformningens betydelse för jämlikhet. Även om ambitionerna är goda blir de inte genomförda fullt ut. Genom att en tredje part kommer in och gör en certifiering säkerställer kommunerna att de når sina uppsatta mål vad gäller jämlikhet i stadsplaneringen, säger Ingrid Isaksson, revisor och projektledare på RISE.

– Om vi vill ha en jämlik stad kan vi inte fortsätta planera och bygga som vi alltid har gjort. Målet har varit att skapa en systematik för innovativt arbete med jämlikhet och mänskliga rättigheter i arkitektur- och stadsutvecklingsprocesser, säger Vesna Vasiljkovic, affärs- och kontorschef på arkitektkontoret Tengbom.

Promenadstråk först ut

Helsingborgs stad har varit med i arbetet med Jämtjämlikt i tre år och har ett första projekt klart – ett promenadstråk i hamnen.

En trygghetsenkät visade att nästan var fjärde person i ett område nära hamnen upplevt olika typer av trakasserier och kommunen såg ett behov av platser där det togs extra hänsyn för att kvinnor och äldre skulle känna sig trygga.

– Under arbetet insåg vi två saker. För det första att vi behövde göra en större förändring av vårt arbetssätt. För det andra att en person inte bara är sitt kön utan att det finns en rad andra delar att ta hänsyn till när man vill skapa en jämställd och trygg plats, säger Moa Sundberg, urban designer vid Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning.

Jämlikhetsperspektivet ska finnas med i hela stadsbyggnadsprocessen precis som alla andra frågor.

– People’s Walk utformas med syftet att få äldre från olika stadsdelar, med olika ekonomisk bakgrund, olika trosuppfattningar och olika sexuell läggning att mötas och känna sig trygga. Stråket utformas i enlighet med önskemål från äldre som vi intervjuat – det handlar bland annat om mycket grönska för att få skugga, många sittplatser och en boulebana, berättar Moa Sundberg.

Budskap från dagens boende i Helsingborg samlas också in och budskapen blästras på den gatsten som ska ligga på platsen.– Vi bjuder in barn, unga, äldre och andra grupper. Jämlikhetensaspekten finns i att vi bjuder in alla grupper och att alla i och med det ska känna sig inbjudna och inkluderade på platsen, säger Hjördis Hilmarsdottir, kommunikationschef på stadsbyggnadskontoret i Helsingborg.

Arvika kommun använder jämlikhetssystemet i arbetet med sin nya översiktsplan och i Ängelholmshem i Ängelholms kommun används det i arbetet med ett nytt bostadsområde.

Städer byggda på mänskliga rätigheter

Också Raul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter har varit med i arbetet med JämtJämlikt.

– Det är hela det offentliga Sveriges ansvar att förverkliga jämlika mänskliga rättigheter. För att det ska bli verklighet krävs konkreta verktyg anpassade till offentlig verksamhet på nationell, regional och kommunal nivå. JämtJämlikt är just ett sådant verktyg. Det är skräddarsytt för att kunna tillämpa ett människorättsbaserat arbetssätt i stadsbyggnadsprocessen, säger Anna Bruce på Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter.

JämtJämlikt ska kunna användas i både små och stora projekt och i både översiktsplaner och detaljplaner. Det bygger på diskriminerings- och tillgänglighetslagstiftningen och på internationella konventioner. Det ska ta hänsyn till ”icke-diskriminering och jämlikhet, deltagande och inkludering samt transparens och ansvar”. Arkitektkontoret Tengbom, Helsingborgs stad, Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden (RISE) har deltagit i samarbetet.

Inlägget Mänskliga rättigheter ska styra stadsprojekt dök först upp på Landets Fria.

Coronapandemin och kriget i Ukraina har aktualiserat frågan om lokalproducerad mat och självförsörjning. Men det blir allt svårare för svenska livsmedelsföretag att klara sig. I ett nytt projekt ska forskare studera hur småskaliga producenter kan växa och bli fler. 

Tomma butikshyllor och varningar för svält runtom i världen. Pandemin och kriget i Ukraina har blottlagt sårbarheten i de globala livsmedelskedjorna. – Det globala livsmedelssystem som finns idag är också en hållbarhetsutmaning, säger Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle. Dagens globala livsmedelssystem har stor påverkan på klimatet. Produktionen kräver mycket energi och orsakar miljöproblem som övergödning, avskogning och utarmade naturresurser. Långväga transporter ger också upphov till stora utsläpp av växthusgaser.

Per Hilletofth. Foto: Privat

För att livsmedelssystemet ska bli mer hållbart och mindre sårbart måste mer mat produceras lokalt, enligt Per Hilletofth.  – Vi har varit självförsörjande på det mesta i Sverige historiskt sett. I dag har vi en självförsörjningsgrad som är lägre än 50 procent. Det är inte ett problem när allting fungerar, men i händelse av kris kan det vara en stor risk att ha en så liten egen produktion.

Lokalt kontra globalt

I ett nytt forskningsprojekt ska han och hans kollegor studera vad som kan göra det möjligt för små livsmedelsproducenter att skala upp sin verksamhet och hur nya aktörer kan etablera sig på marknaden.

– Det handlar om hur vi ska få större volymer att kunna passera igenom de här lite mindre lokala livsmedelskedjorna kontra de globala, som vi beroende av idag, säger Per Hilletofth. 

Som ett exempel på småskaliga producenter nämner han så kallade REKO-ringar, där de som äter maten köper den direkt av de som föder upp och odlar den. Förra året fanns det omkring 220 REKO-ringar med drygt 800 000 medlemmar i Sverige, enligt Hushållningssällskapet.

– De här systemen är svårare att skala upp för de bygger på det småskaliga. De har ofta startat sin rörelse med det som drivkraft, säger Per Hilletofth. 

Rätt mellanhänder viktiga

Det är svårt för små producenter med lite resurser att skala upp och täcka stora behov. För att lösa problemet har forskningsgruppen börjat studera olika typer av mellanhänder. De kan till exempel vara konsumentdrivna butiker eller andelsjordbruk där konsumenter köper delar av skörden i förväg eller tecknar en prenumeration på grönsaker. 

– Att titta på mellanhänder är ett särskilt intresse vi har i vår forskningsgrupp. Vi konsumenter kanske inte åker runt till flera olika ställen för att samla upp våra produkter, säger Per Hilletofth. 

Gårdsbutikerna blir fler, enligt Jordbruksverket, och intresset för närproducerad mat är stort. När intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna förra året frågade 4000 hushåll i Sverige vad som är viktigt när de väljer mat svarade 58 procent att det är viktigt att maten kommer från Sverige. 46 procent svarade att det är viktigt att den är närproducerad.

Men det blir allt svårare för svenska livsmedelsproducenter att överleva. I sin senaste kvartalsrapport beskriver Livsmedelsföretagen utvecklingen som ”nattsvart”. I år har branschorganisationen sett den snabbaste lönsamhetsförsämringen på tolv år. Kostnaderna för varor som foder, gödsel, diesel och el har gått upp under pandemin och fortsatt att öka efter krigsutbrottet i Ukraina.

Nu stiger matpriserna och svenska producenter har krav på kvalitet, djurskydd och arbetsförhållanden som kan göra deras produkter dyrare än alternativ från utlandet.

– Man måste koppla samman konsument och producent så att konsumenterna får förståelse för det lokala jordbrukets förutsättningar och lär sig uppskatta och förstå prisbildningen, säger Per Hilletofth.

Inlägget Så ska småskaliga matproducenter gynnas dök först upp på Landets Fria.

DEBATT. Att kunna följa och delta i valrörelsen är en grundläggande del av vår demokrati. Men en av fem väljare har en hörselskada – och riskerar att stängas ute från stora delar av valrörelsen på grund av bristande tillgänglighet.

Valåret 2022 är det fortfarande inte självklart att vi som har en hörselnedsättning kan ta del av valdebatter, valmöten, kampanjfilmer och intervjuer. Det är inte självklart med textning, teleslingor och god hörbarhet.Svensk politik hörs alldeles för dåligt, konstaterar vi i Hörselskadades Riksförbund (HRF).

Det är dags att ändra på det. Det är dags för en hörselsmart valrörelse, där varje video och nyhetsinslag textas, där varje tal hörs i högtalare och på teleslinga, och där varje valmöte är både skrivtolkat och teckenspråkstolkat.Ytterst handlar det här om medborgerliga rättigheter och respekt för människors lika värde. För om inte alla kan följa och delta i valdebatten – har vi då riktig demokrati?

Men hörselsmart tillgänglighet är också viktigt för politiker och andra som vill nå ut med sitt budskap. Och vilket parti har råd att vända ryggen åt 1,5 miljoner väljare?

Vi i Hörselskadades distrikt Västra Götaland frågar nu samtliga partier: Kommer ni se till att vi får en hörselsmart, tillgänglig valrörelse i er kommun? Är ni beredda att i aktiv handling visa att ni värnar om delaktighet och demokrati?

Inlägget En av fem riskerar att stängas ute från valrörelsen dök först upp på Landets Fria.

Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder.  Mycket ställs in eller skjuts upp med hänsyn till coronaläget. Dubbelkolla därför att evenemanget som du är intresserad av verkligen ska hållas, och följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Norrland

Tisdag 14 juni

Så löser vi klimatkrisenHUDIKSVALL. Tidningen ETC:s grundare Johan Ehrenberg föreläser om hur vi kan lösa klimatkrisen här och nu.Tid: 19.00–21.00Plats: Kulturhuset HudiksvallInfo: studieframjandet.se/gavleborgs-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2022/juni/raddningen—sa-loser-vi-klimatkrisen

Lördag 2 juli

Lär dig vanliga matsvamparBOLLNÄS. Tre träffar om vanliga matsvampar med svampexpert Monica Svensson i juli, augusti respektive oktober.Tid: 11.00–13.00Plats: Bollnäs kommun, mer info kommerKostnad: 100 krInfo och anmälan: studieframjandet.se/gavleborgs-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2022/juni/folj-med-ut-med-naturskyddsforeningen—lar-dig-om-vara-vanligaste-svampar-ochmatsvampar

Foto: TT

Fredag 22–söndag 24 juli

Grundkurs i permakulturÄLANDSBRO. Lär dig hur du kan använda permakultur i ditt eget liv – oavsett om du bor på landet eller i stan – särskilt i norra Sverige. Kursen handlar om permakulturens etik och principer, zoner, hur du läser landskapet samt olika metoder för design inom odling och matförädling såväl som återbruk och cirkulärt tänk i hem och hushåll.Tid: 10.00–16.00Plats: Svarttorpet, Brunnäs 542, Älandsbro, utanför HärnösandKostnad: 2 350 kr inklusive bok och mat, kontakta arrangören om det är ett hinderInfo och anmälan: Senast 11 juli på svarttorpet.se/project/grundkurs-permakultur-22-24-juli-2022

Svealand

Onsdag 1-fredag 3 juni

Nätverket Stockholm 50+ mobiliserarSTOCKHOLM/GLOBALT. I samband med FN:s toppmöte i Stockholm samlar klimat- och miljörörelsen till manifestationer, kultur och sammankomster, även globalt. På onsdagar under våren planeras dessutom lunchträffar på Sergels torg samt evenemang i ABF-huset i Stockholm med aktivister, artister, forskare och debattörer.Plats: Stockholm och globaltInfo: stockholmplus50.se

Lördag 2 juli

Visning av Förflytta bergKATRINEHOLM. Mårten Medbo och Hanna Stahle berättar om konstutställningen ”Förflytta berg”, om människans relation till naturen och hur det stårtill med Sveriges högsta bergstopp.Tid: 11.00–12.00Plats: Solparken, Energikullen 1, KatrineholmInfo: studieframjandet.se/sormlands-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2022/juli/visning-av-konstutstallningen-forflytta-berg

Lördag 2–söndag 3 juli

Permakultur i Tusen trädgårdarBJÖRKVIK. Ätbara perenner, grönsaksodling samt nöt- och fruktträd är några av inslagen i denna trädgård, inspirerad av permakultur och med det löpande projektet ”Hur stor biologisk mångfald kan två biologer skapa på 4,5 ha mark?” En del av evenemanget Tusen trädgårdar.Tid: 10.00–17.00Plats: Åsen Perstorp, Björkvik, KatrineholmInfo: facebook.com/events/326693152707451

Götaland

Tis 28 juni–fredag 8 juli

Klimatomställningens framskridandeMARIESTAD. Mariestad ställer om visar goda exempel och idéer från den lokala klimatomställningen.Plats: Stadsbiblioteket, MariestadInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/kraftsamlingsnatverkets-utstallning-mariestad-2022-06-28

Stadsbiblioteket i Mariestad. Foto: Flickr

Hela landet

I sommar

Gå en kurs på folkhögskolaLANDET RUNT. I år erbjuder Sveriges folkhögskolor sommarkurser i allt från täljning, skogsbad, återbruk, örtmedicin och gärdsgårdsbygge till ett hållbart liv samt att sticka för själen och klimatet. Kurserna brukar vara tre till fem dagar långa.Kostnad: 450–6 200 kr, oftast inklusive mat och boendeInfo: folkhogskola.nu

Popartisten Emil Jensen sommarturnérar på cykel som en manifestation för miljön, freden och klimatet. Foto: Margareta Sandeback

Fredag 1 juli–lördag 3 december

Än susar skogenLANDET RUNT. Popartisten Emil Jensen drar ut på cykel- och tågturné med en manifestation för hållbarhet och liv, mot fossilberoende och krig. I sommar cyklar han till drygt 30 orter i Svealand och Götaland och i höst besöker han med tåg även Östersund, Umeå och Sundsvall.Platser: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gnesta, Svärtinge, Långasjö, Växjö, Svalöv, Våxtorp, Åstol, m flInfo: emiljensen.se/nyheter/an-susar-skogen

Söndag 3–torsdag 7 juli

AlmedalsveckanVISBY/ONLINE. Offentlig, privat och ideell sektor samlas för att diskutera viktiga samhällsfrågor. Det mesta sker på plats i Visby men en del evenemang sänds också digitalt, om allt från sociala obligationer, klimatsmart byggande och ensamhet till växtbaserad mat, AI och demokrati.Info: almedalsveckan.info/program

Den traditionella politikerveckan i Almedalen anordnas i år mellan den 3 och 7 juli. Här ses mångfaldsparaden från 2019. Foto: Henrik Montgomery/TT

Tisdag 12 och torsdag 14 juli

Ekofilosofi för nybörjareONLINE. Föreningen för ekofilosofi bjuder in till samlingar för nyfikna.Tid: 18.00–20.00Plats: Online via ZoomAnmälan: Till info@ekofilosofi.seInfo: ekofilosofi.se/program/nyb-rjare.html

ekofilosofi för nyfikna. Foto: H Hollemann AP/TT

Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.

Snart är sommaren här och för den som vill semestra i Sverige finns gott om vackra sevärdheter och spännande platser att besöka. Här har redaktionen valt ut några av våra favoriter. 

<br>Alma Löv Museum of Unexpected Art, Östra Ämtervik

I kulturlandskapet Värmland, ganska nära Selma Lagerlöfs hem Mårbacka, ligger samtidskonstmuseet Alma Löv. Museet är skapat av konstnärsparet Marc och Karin Broos och drivs idag av deras dotter Stella. Det består av ett tiotal paviljonger utspridda i naturen och en stor lada där det finns både en teatersalong, utställningssalar och ett café. Leklusten och överraskningarna är centrala på Alma Löv, här finns märkliga ljudinstallationer, ett fyra meter högt ben i brons, tredimensionella videoinstallationer och mycket annat.  

Alma Lövs museum utanför Sunne. Foto: Wikimedia Commons

Not Quite, Fengersfors

Not Quite är ett kulturcentrum inrymt i ett gammalt pappersbruk i norra Dalsland som har funnits i 20 år. Ett antal konstnärer och hantverkare har sina ateljéer här och man kan inte bara se färdigproducerade verk utan också se hur det går till när de skapas. I sommar kommer också operan Vid ett annat bord att framföras av Not Quites vokalensemble den 1-3 juli, missa inte det!

Bohusleden, vandringsled från Lindome till Strömstad

Bohusleden sträcker sig från Lindome, söder om Göteborg genom hela Bohuslän och ända upp till Strömstad på gränsen till Norge. Den bjuder på väldigt varierad natur – täta lövskogar, karga myrar, höga kullar, idylliska sjöar och mycket mer. Delar av leden kan vara fysiskt utmanande, men det finns också andra delar som är väldigt lättvandrande. Hela leden är 34 mil och uppdelad i olika dagsetapper, välj ut en bit som du tycker verkar trevlig och glöm inte att ta med rejält med vatten!

Vättlefjäll, Göteborg

I och runt Göteborg finns gott om vackra naturområden, ett riktigt smultronställe är naturreservatet Vättlefjäll som ligger norr om staden, i närheten av Angered. Här kan man både vandra, bada och paddla kanot. Ett antal sjöar binds samman av små kanaler vilket gör området perfekt för just kanotutflykter. 

Arbetets museum i Norrköping. Foto: Peter Holgersson AB/TT

Arbetets museum, Norrköping

Bland alla hundratals museer i Sverige är Arbetets museum i Norrköping ett av de som verkligen sticker ut och som lockar massor av besökare varje år. Själva byggnaden, som är formad som ett strykjärn och som en gång i tiden var ett stort väveri, är värd att beundra. Istället för föremål satsar Arbetets museum på att bevara minnen och historier. Här kan man lära sig mer om hur människor arbetade förr i tiden, men det finns också moderna utställningar om arbetets roll idag. 

Ekomuseum i Bergslagen

I Bergslagen finns många kulturhistoriska platser bevarade i ett område som sträcker sig mellan Västmanland, Värmland och Dalarna. På ett 70-tal platser hålls det under sommaren guidade visningar och vandringar på temat industrihistoria. Besök alltifrån hembygdsgårdar och smedjor, till herrgårdar med mat och logi, museer, hyttplatser, besöksgruvor och bergmansgårdar. Läs mer och planera ditt besök på ekomuseum.se.

Strömsholms slott, ett av besöksmålen i Bergslagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Europaled 1 och 6

Europalederna sträcker sig över totalt 145 mil och inkluderar många populära lokala leder. Här upplever du en rad olika ekosystem och natursköna områden fyllda av fornminnen, industrihistoriska bruksplatser och kulturminnen. Lederna kan antingen klaras av i ett försök, eller som enstaka dagsetapper vid flera tillfällen. Med jämna mellanrum finns både vindskydd med eldstäder och rastplatser utplacerade.

Stora Sjöfallet

Som en del av världsarvet Laponia ingår Stora Sjöfallets Nationalpark. Området är otroligt vackert med utmanande terräng där man kan vandra utmed berg, tälta, bada eller gå på dagsturer med hotell som utgångspunkt. Här kan man spana på kungsörnar, lodjur, älg, björn och en rad andra vilda djurarter. I världsarvet Laponia ingår även Padjelanta, Sarek och Muddus – ett paradis för den inbitne vandraren.

Gamlingen Old Tjikko i ensamt majestät. Foto: Lennart Spetz

Fulufjället, Älvdalens kommun

I norra dalarna finns nationalparken Fulufjället. När man väl gått upp längs fjällets branta sidor är toppen ganska flack och erbjuder vandring i blockig terräng och fina fiskesjöar. Enkelt men fint boende finns i stugor, där man också kan kombinera ett bastubad med bad i en sval fjällbäck, mitt på kalfjället. Från sjöarna störtar vattnet nerför ett av Sveriges högsta vattenfall – Njupeskär. På fjället finns också ett av världens äldsta träd – den 9 550 år gamla granen Old Tjikko, som började växa i sin fjällsluttning strax efter att inlandsisen dragit sig tillbaka.  

Södra Ölands alvar och odlingslandskap

Södra Ölands alvar är en kombination av trädlösa kalkstensmarker och ett mångtusenårigt odlingslandskap. Jordlagret är tunt och kalkstenshällarna (”flisan”) kommer ofta i dagen. Kalkstenen användes under järnåldern till att bygga runda borgar, och flera finns att besöka. Eketorps borg är en av dessa borgar som rekonstruerats. Långt ute på alvaret finns Tingstad flisor – två stycken resta stenar, som är en gammal tingsplats. Många stigar leder från olika håll fram till flisorna. Orkidéer och flyttfåglar är sevärdheter.

Foto: Lennart Spetz

Artipelag – konsthall i Värmdö kommun

Artipelag är en konsthall som placerats mitt i tallskogen i Värmdö i Stockholms skärgård. Som namnet antyder vill den vara just en blandning av konst och skärgård. Utställningarna är ambitiösa och en permanent utställning finns utplacerad i skogen runt konsthallen. För att se den följer man bara stigarna genom skogen och längs vattnet. Här ges ofta konserter och föreställningar och maten håller hög klass. Byggnaden, ritad av arkitekten Johan Nyrén är värd ett besök i sig.

Inlägget LFT Tipsar: Sommarens besöksmål dök först upp på Landets Fria.