Inlägg publicerade i “Tidningar”

Föreningen IM prisar i år arbete för urfolk och mot klimatförändringar i Norden och i Amazonas. Pristagarna Elin Anna Labba och NIna Gualinga sprider kunskap om hur rasism och exploatering av mark är ett hot människor i Sápmi och Ecuador.

Föreningen IM, Individuell människohjälp, lyfter att författaren Elin Anna Labba i boken ”Herrarna satte oss hit”, skriver om tvångsförflyttningarna av samer på ett sätt som belyser en del av Sveriges historia som få känner till.Klimataktivisten Nina Gualinga, från Kichwastammen i Ecuadors del av Amazonas, är styrelseledamot i Amazon Watch Sverige och arbetar med hur urfolkskvinnor leder kampen mot klimatförändringar och hur oljeexploatering förstör regnskogen.

– För personer som Elin Anna Labba och Nina Gualinga, som på olika sätt driver urfolks rättigheter, går det inte att undvika att komma in på klimatfrågan. För urfolk blir det så otroligt tydligt. De som har bidragit minst till klimatkrisen drabbas värst av den, och vi som har bidragit mest till krisen måste också ta det stora ansvaret för omställningen, säger Martin Nihlgård, IM:s generalsekreterare.

– Hon [Elin Anna Labba] folkbildar om en bit av Sveriges historia som inte många känner till, som andra inte vill kännas vid och som ytterligare några inte ens räknar som svensk historia. Det är en av de gärningar vi på IM vill lyfta fram.

– Vi vill så gärna peka finger åt våld och orättvisor i andra länder medan det hela tiden pågår rakt framför ögonen på oss. Det är viktigt att stötta de som hjälper oss att se det vi inte vill se, säger Mina Dennert, en av jurymedlemmarna.

Elin Anna Labba är en av flera samiska företrädare som känner en oro över ett mer intolerant politiskt tonläge och över klimatförändringarna, vilket bland annat leder till ökad psykisk ohälsa.

Vid prisceremonin i Stockholm lyfte Nina Gualinga att uppmärksamheten är viktig, inte minst av säkerhetsskäl, då kunskap om situationen kan göra att omvärlden märker om något händer de som arbetar med frågorna.

Inlägget Pris för arbete för urfolks rätt i Sapmi och Ecuador dök först upp på Landets Fria.

Det svenska landskapet kan på flera sätt lagra mer kol, enligt en rapport från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Återställda torvmarker och skog på jordbruksmark är två sätt.

Kolupptaget i landskapet skulle kunna öka med motsvarande 2 miljoner ton koldioxid per år, vilket ska jämföras med att de utsläpp som uppstod inom Sveriges gränser 2021 var 48 miljoner ton.

Ett sätt är återvätning av omkring 100 000 hektar dikade torvmarker och 10 000 hektar jordbruksmark.Kolinlagringen skulle också kunna öka inom jordbruket och genom att mellan 100 000 och 300 000 hektar nedlagd jordbruksmark får bli skog.

Rapporten tar också upp vilka metoder som kan användas och hur effektiva de är.

– För att kunna prioritera bland åtgärderna och för att följa upp klimatmålen behöver vi veta vilka effekter som olika åtgärder leder till i form av minskat utsläpp eller ökat upptag. Analysen vi gjort kan bli ett viktigt underlag för prioritering mellan de åtgärder som kan bidra i klimatarbetet, säger Johan Wester, projektledare på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Utvärderingarna tar också upp hur livsmedelsproduktionen och bevarande av biologisk mångfald påverkas. Också användningen av agroforestry, där träd och jordbruk kombineras har studerats, men studierna har inte gjort det möjligt att se på hur stora områden metoden kan användas. Markägares intresse för metoden beror bland annat på vilka regler som gäller och vilka ekonomiska stöd som kan utgå. Också energiskog, användning av biokol samt minskad förlust av kol vid exploatering av skogs- och jordbruksmark har studerats.

Rapporterna ”Uppdrag att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka” och ”Översikt av åtgärder för ökad kolsänka i skogen” har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Inlägget Så kan blötare marker binda mer kol dök först upp på Landets Fria.

Det föds färre barn än på många år i Sverige. Inte sedan 2005 har antalet nyfödda varit så lågt som hittills under 2022, enligt Statistiska centralbyrån.

Under årets första nio månader föddes 81 550 levande barn i Sverige. Det är det lägsta antalet sedan mitten av 00-talet – och 7,7 procent färre jämfört med samma period förra året. Det uppger Statistiska centralbyrån (SCB) i ett pressmeddelande.

”Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige under årets nio första månader. Det året föddes det drygt 78 000 barn under januari till september. Det kan samtidigt vara värt att nämna att totalbefolkningen vuxit med nästan 1,5 miljoner invånare sedan dess”, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB, i pressmeddelandet.

Antalet födslar har minskat i 207 av landets 290 kommuner. I 30 av dessa kommuner har födslarna inte varit så få under åtminstone hela 2000-talet. I ytterligare 42 kommuner är födslarna de lägsta på minst 15 år.

Vad nedgången beror på är oklart, enligt SCB.

”De senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför”, säger Vitor Miranda, demograf på SCB, i samma pressmeddelande.

Inlägget Kraftig minskning av nyfödda i Sverige dök först upp på Landets Fria.

För att minska stammarna och öka intresset för vildsvin som klimatsmart och lokal mat arrangeras en vildsvinshelg längs den norduppländska kusten. Köttet från de vildsvin som skjuts ska kunna serveras i skolkök och andra kommunala verksamheter.  

Uppbökade trädgårdar, bilolyckor och skador på åkermark – vildsvin ställer till det på flera håll i landet. För andra året i rad har en vildsvinshelg arrangerats i kommunerna längs den norduppländska kusten, för att minska stammarna och öka intresset för vildsvin som klimatsmart och lokalproducerat livsmedel.

För att minska vildsvinsstammen, sprida kunskap och väcka intresse för vildsvin som lokalt, klimatsmart kött har Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner tillsammans med Svenska Jägareförbundet Uppsala län och Jägarnas Riksförbund för andra året i rad arrangerat en vildsvinshelg. Syftet med denna är också att visa på behovet av ett fungerande system för avsättning av vildsvinskött.

Precis som inför förra årets vildsvinshelg fick kommunernas kostpersonal utbildning i hur vildsvinskött bäst hanteras och tillagas. Tanken med helgen är att man gemensamt jagar vildsvin för att få ner stammen och de jägare som vill får lämna in djuren till ett viltslakteri. Därifrån går köttet sedan ut till de tre kommunerna för att serveras i verksamheterna. Förra årets vildsvinshelg resulterade i 9 000 portioner vildsvinsfärs.

Regler hinder för jägare

Samtidigt som skogarna är fulla av vildsvin importeras vildsvinskött till Sverige och krångliga regler ställer till det för jägarna, enligt Ulf Lindström på Jägarnas Riksförbund:

– Omkring 180 000 vildsvinskroppar importeras från Tyskland varje år, det är något det pratas väldigt tyst om. Vildsvin är ett väldigt fint kött, dessutom är det klimatsmart. Men det svenska regelverket är det största hindret för att få ut svenskt vildsvinskött till civilsamhället.

I dag kan jägare skjuta vildsvin för husbehov, men får varken sälja eller skänka köttet, även om de lämnar godkända trikinprover. I de områden som påverkats av nedfall från Tjernobyl ska dessutom cesiumprover tas.

– Även om vi jägare skickar in prover för trikiner och cesium får vi inte sälja det direkt till kund, utan måste gå genom ett viltslakteri som tar emot vildsvin. Det kostar pengar. Dessutom är det inte alla viltslakterier som tar emot svin. Till eget hushåll får man ta kött, men våra frysar är fulla. Och det finns ingen jägare som vill skjuta djur bara för att gräva ner dem, säger Ulf Lindström.

Livsmedelsverket föreslog under början av 2021 författningsändringar som skulle göra det lättare för jägare att leverera små mängder vildsvin och vildsvinskött direkt till konsumenter, livsmedelsbutiker och restauranger. Detta för att hålla nere kostnader och administration för jägarna och för att minska vildsvinsstammen som på sina håll vuxit sig alldeles för stor och ställer till med stor skada i privata trädgårdar, på åkermark och i trafiken.

– Det gick aldrig igenom. Båda jägarförbunden jobbar stenhårt för att få till en regeländring och Livsmedelsverket är med oss. Men att säga att det är trögjobbat är en klar underdrift, säger Ulf Lindström.

Stammen ökar

Att vildsvinsstammen kunnat växa sig så stor har flera orsaker:

– Vissa jägare har matat upp stammen. Själv är jag inte så mycket för det, den natur vi har ska kunna försörja våra vilda djur. Men det finns också gårdar och gods som säljer jaktarrangemang, för dem är det viktigt att det finns djur och då tänker man kanske inte alltid på att det kan drabba grannarna.

– I år deltog 400 jägare som tillsammans lämnade in 22 djur, ungefär hälften så mycket kött som förra året. Men i år var det också en viktgräns på minst 40 kilo eftersom mindre djur innebär för mycket jobb för slakteriet. Så det sköts fler än det lämnades in, säger Ulf Lindström.

Inlägget Vildsvin del av cirkulär helg dök först upp på Landets Fria.

Just nu pågår en historisk omläggning av det svenska biståndet. Det är inte nog med att det minskar, man kommer också ändra fokus berättar den nye biståndsministern Johan Forsell (M) i en intervju med DN. Från och med nästa år ska Ukraina bli det land som tar emot mest biståndspengar.Att regeringen ger bistånd till Ukraina är förstås bra. Ingen kan ha undgått de fruktansvärda bilder som kablas ut så gott som dagligen. Sedan kriget bröt ut den 24 februari har många tusen dödats och miljontals tvingats fly. Problemet är alltså inte att vi ger ekonomiskt stöd till Ukraina, problemet är att regeringen samtidigt väljer att ge mindre stöd till andra länder i svåra situationer.

I skuggan av Ukraina pågår det förödande inbördeskrig i bland annat Myanmar, Etiopien och Jemen. I Tigrayområdet i Etiopien har uppemot 100 000 människor dödats bara i år. Det har också lett till en humanitär katastrof med bland annat utbredd svält.

I Afghanistan är visserligen antalet dödsoffer lägre, men situationen för de som bor där är minst lika allvarlig som för de i andra krigsdrabbade länder – inte minst för kvinnorna. Sedan ett drygt år tillbaka hålls befolkningen i Afghanistan som gisslan av talibanregimen. För landets kvinnor och för utsatta minoriteter har det varit som att, efter en period av relativ frihet, på nytt kastas in i ett extremt mörker. Men Sverige väljer trots detta att minska biståndet. Johan Forsell försvarar det med att man inte vill legitimera talibanerna. Givetvis är det viktigt att säkerställa att pengarna inte hamnar i talibanernas fickor, men det finns sätt att ge stöd så det kommer befolkningen, och inte talibanregimen, till del – något som svenska Afghanistankommittén under många år har gjort, och fortfarande gör.

Förutom att man ger en större del av kakan till Ukraina så har regeringen också valt att använda biståndspengarna till att finansiera det svenska flyktingmottagandet. Återigen: det behövs självklart pengar för att de som flyr till Sverige ska få ett värdigt mottagande, men det får inte betyda att man skär ner på övrigt bistånd.

Det är faktiskt anmärkningsvärt att den regering som inte vill ha några flyktingar samtidigt blundar för de grundläggande orsakerna till att människor tvingas fly.

Johan Forsell säger vidare i intervjun att det inte bara handlar om hur mycket medel man anslår utan också vad man gör med medlen och konstaterar att flera länder i Afrika har fått bistånd i många år och är fortfarande biståndsberoende. Så kan det förstås vara, och visst är det viktigt att utvärdera och se till så att inte pengarna går till korruption. Men att något land har fått bistånd länge kan i sig inte vara ett skäl till att man plötsligt ska sluta ge bistånd.

Tänket går igen från hur flera politiska partier (inte bara Moderaterna) gärna ser till så att människor som varit sjukskrivna länge blir utförsäkrade – vi kan hjälpa dig ett litet tag, men sen får du klara dig på egen hand.

Johan Forsell, som även är utrikeshandelsminister, pratar också gärna om att han vill koppla biståndet mer till handelspolitiken. “Ytterst så har vi svenska intressen. Vi är ett litet exportberoende land, vi är helt beroende av en världshandel där våra företag har tillträde till nya marknader. Det perspektivet måste man också väga in”, säger han.

Det är så kortsiktigt, egoistiskt och verklighetsfrånvänt att det är svårt att hitta ord. Som att Sveriges “behov” av att kunna exportera exempelvis vapensystem och JAS-plan vore jämförbart med de extrema behov som många fattiga länder upplever. Dessutom vill han använda indraget biståndsmedel som ett påtryckningsmedel mot länder som inte vill ta emot folk som den svenska staten vill deportera. Ja, så kan man också se på bistånd – ”gör som vi säger annars blir det inga pengar”.

Kanske borde Johan Forsell gå en historiekurs och lära sig om århundraden av kolonialt förtryck mot länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Kanske kunde han efter det börja fundera över om det inte är mer än rätt att Sverige (som visserligen inte haft så många kolonier själva, men som ändå levt gott på den koloniala världsordningen) betalar tillbaka för det enorma lidande som vi har varit med och orsakat.

Inlägget Kortsiktig och snål biståndspolitik dök först upp på Landets Fria.

Elever i kulturskolan kan få ledigt av rektor från ordinarie skollektioner för att spela olika instrument. Det är följden av ett beslut från Skolinspektionen om Habo kommun, skriver Jönköpings-Posten.

För några år sedan skärpte Skolverket reglerna för de kommunala kulturskolorna, så att man inte längre kunde ge lektioner i att spela musikinstrument på ordinarie skoltid.

Men Habo, norr om Jönköping, har stretat emot. Elever i årskurserna 3–6 har fått ledigt från lektioner för att spela bland annat gitarr eller piano.

Skolinspektionen, som är den övervakande myndigheten, reagerade och inledde en tillsyn. Nu får Habo rätt – sedan Skolverket nyanserat regelverket.

”Enligt det nya beslutet jämställs nu ansökan om ledighet för att delta i kulturskolan med ansökan om annan ledighet”, skriver Skolinspektionen på sin sajt.

Det innebär att skolans rektor kan ta individuella beslut om elevers rätt att spela i kulturskolan, så länge de inte halkar efter i ordinarie ämnen.Så har man redan gjort i Habo kommun.

– Man måste tänka innanför boxen och följa reglerna. Jag är lite förvånad att ingen kommit på det tidigare, säger Åsa Wadling, skolchef i Habo, till JP.

Konflikten i Habo har uppmärksammats av kultur- och musikskolor runt om i Sverige.

– Många har hört av sig i höst, men vi har bett dem vänta, säger Åsa Wadling.

Inlägget Grönt ljus för kulturskola på skoltid dök först upp på Landets Fria.

Naturen kan hjälpa oss med alltifrån att hantera utsläpp till att få bättre hälsa. Men finansieringen av de lösningar som naturen erbjuder måste öka dramatiskt om vi ska nå målen för klimat och natur, slår en ny FN-rapport fast.

Rapporten ”State of finance for nature” publiceras av FN:s miljöprogram UNEP inför FN-toppmötet om biologisk mångfald i Kanada nästa vecka. Förhoppningen är att mötet ska leda till ett nytt ramavtal för att skydda ekosystem och hotade arter världen över.

Rapporten handlar om så kallade naturbaserade lösningar – åtgärder som tar fasta på hur jordens ekosystem kan hjälpa oss att hantera olika samhällsutmaningar. Att låta naturen göra jobbet.

Det handlar om alltifrån att återskapa våtmarker vilket bland annat gynnar klimatet och ger jämnare vattentillgång – till att plantera träd i stadsmiljö för att sänka temperaturen och erbjuda skugga under värmeböljor.

"Vetenskapen obestridlig"

Naturbaserade lösningar anses viktiga eftersom de både kan dämpa klimatförändringarna och öka vår anpassningsförmåga till dem, förbättra vår hälsa och ge säkrare tillgång till rent vatten och mat.

Men om inte investeringar i naturbaserade lösningar snabbt ökar till 384 miljarder dollar per år till år 2025, mer än dubbelt så mycket som nuvarande 154 miljarder dollar, kommer målen för klimat, biologisk mångfald och markförstöring att vara utom räckhåll.

– Vetenskapen är obestridlig. När vi övergår till nettonollutsläpp år 2050 måste vi också omorientera all mänsklig aktivitet för att lätta på trycket på naturen som vi alla är beroende av, säger Inger Andersen, chef för UNEP.

Mer från privat sektor

Till år 2030 kommer finansieringsflöden på 484 miljarder dollar per år att krävas för att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader.

Länders regeringar står för närvarande för 83 procent av finansieringen för naturbaserade lösningar, medan privat kapital endast utgör 17 procent. Enligt rapporten behöver aktörer i den privata sektorn öka sitt bidrag under de kommande åren och förutom ”netto noll” också få in ”naturpositiv” i vokabulären, heter det i rapporten.

Praktiskt skulle det innebära att arbeta mot hållbara försörjningskedjor, minska aktiviteter som är skadliga för klimatmålen och den biologiska mångfalden, återställa förstörd mark och havslandskap samt betala för de ekosystemtjänster som används och investera i naturpositiva aktiviteter.Att begränsa den långsiktiga globala uppvärmningen till 1,5 grader kommer att kräva finansiering för ett hållbart jordbruk och återställande av torvmarker. Utfasning av kol och koldioxidutsläpp i energisektorn inte kommer att räcka i sig, konstaterar rapporten.

Inlägget Naturen har lösningen – men pengarna saknas dök först upp på Landets Fria.

99 olika projekt för personer med funktionsnedsättning har beviljats stöd på sammanlagt nio miljoner kronor. Stöden kommer från Kronprinsessan Victorias fond och Radiohjälpsfonden och ska gå till att ge alla barn med funktionsnedsättning en meningsfull fritid.

Bland de som beviljas högst stöd finns Fritidsbanken Sverige som lånar ut sport- och friluftsutrustning och Mind som driver Livslinjen – en stödlinje för unga med psykiska besvär. De får båda ett tvåårigt bidrag på drygt en miljon kronor.

En stor del av medlen går också till att anordna läger, utflykter och resor för barn med funktionsnedsättning för att därigenom bryta deras isolering.

Inlägget 99 projekt ska höja livskvalitén för unga med funktionsnedsättning dök först upp på Landets Fria.

Sjukhus med urblåsta fönster och hål i väggarna efter ryska robotar. Gamla människor som bor kvar i sönderbombade hus. Sömnsvårigheter och oro efter månader av rysk belägring.
Behoven är enorma efter de ryska truppernas tillbakadragande, enligt Läkare utan gränsers Karin Ekholm på plats i Ukraina.

Karin Ekholm visste ungefär vad hon hade att förvänta sig. Men att resa runt i de nyligen befriade regionerna Cherson och Mykolajiv blev ändå en smärtsam ögonöppnare.

– Det är en annan sak att se med egna ögon hur hela byar har förstörts. I vissa byar finns det inte ett enda hus som är intakt, säger hon till TT över telefon från Kiev, dit hon anlände för några dagar sedan efter resan i södra Ukraina.

– Ändå finns det människor som bor där, äldre som inte ville eller kunde lämna. Nu bor de kvar i hus med kanske ett enda rum som är beboeligt, fortsätter hon.

Utan medicin i månader

Utanför Karin Ekholms fönster är Kievmorgonen klar och kall, kvicksilvret har letat sig ner mot fem minusgrader. Hon har tur, säger hon: lägenheten är gammal och har vattenburna element som håller värmen hyfsat även under de ständiga strömavbrotten. De som bor i nyare hus har det värre. En kollega bor på 22:a våningen – när strömmen är av funkar varken vattnet eller hissen och hon måste släpa vattendunkar uppför trapporna.

En äldre kvinna i regionen Donetsk rullas in i ett tåg som Läkare utan gränser utrustat med sjukvårdskapacitet för evakuering av patienter från konfliktzoner till säkrare platser. Bild från 15 juni. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Läkare utan gränser har varit på plats i flera områden i Ukraina sedan Ryssland ockuperade Krimhalvön 2014. När Vladimir Putins styrkor invaderade på bredare front i februari skalades insatsen upp för att möta de alltmer akuta behoven, och samtidigt se till att de vårdbehov som aldrig upphör fortsatt kan tillgodoses.

– Kvinnor slutar inte att föda barn, folk har fortfarande kroniska sjukdomar, vaccinationer behöver hållas i gång, säger Karin Ekholm och fortsätter:

– Främst på landsbygden, där Ukraina tog tillbaka kontrollen nyligen, är behoven extremt stora nu. Människorna har varken kunnat få sjukvård eller medicin på många, många månader, det finns ingen vårdpersonal och det finns heller inga kliniker.

Levt under extrem stress

Karin Ekholm berättar om ett besök i samhället Vysokopilya som befriades av ukrainska trupper i början av september. Sjukhuset – före kriget en reslig femvåningsbyggnad i tegel – hade urblåsta fönster och stora hål i väggarna efter de ryska robotattackerna.

– Det hade inte funnits någon sjukvård där på många månader. Och så ser det ut på många platser.

En kvinna tar emot ett paket med donerade livsmedel i Cherson efter det ryska tillbakadragandet i november. Foto: Bernat Armangue/AP/TT

Därför jobbar Läkare utan gränser med mobila kliniker: åker runt till byar och mindre städer och sätter upp mottagningar för en dag – ibland i en container på en släpvagn, ibland i en existerande byggnad, om det finns någon som är tillräckligt funktionell. Där kan byborna få grundläggande sjukvård, medicin och psykologiskt stöd.

– De har levt under extrem stress under lång tid, under beskjutning och rysk kontroll. Många har påverkats psykiskt. Vi ser många med sömnsvårigheter och oro, säger Karin Ekholm.

Kämpaglöd och ilska

De flesta som hon mötte i Cherson och Mykolajiv var angelägna om att få berätta om vad de varit med om, säger hon.

– Men det är också väldigt känslosamt när de gör det. Man märker att de inte mår bra, men samtidigt är de fast beslutna att stanna där de är, att härda ut.På något sätt är det tyngre att ta del av krigets vedermödor på håll från Sverige än att faktiskt vara på plats, tycker Karin Ekholm som tidigare varit stationerad i både Irak och Jemen under rasande väpnade konflikter.

I Ukraina ser hon ljusglimtar som sällan sipprar igenom mediernas krigsbevakning: hur människor hjälper och stöttar varandra, medmänskligheten som ofta trumfar krigets grymheter.

– Det är inspirerande hur människor mobiliserar för att överleva och fortsätta sina liv i extremt svåra situationer. Det finns en enorm kämpaglöd, men också en enorm ilska som folk hämtar kraft ur.

Inlägget Svensk läkare om förstörelsen i Ukraina dök först upp på Landets Fria.

Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder. Kalendariet görs i samarbete med Omställningsbyråns Abigail Sykes.

Norrland

Fredag 30 december

Fira nyår med yogaUMEÅ. Ära ett avslut och fira en ny början med mjuk yoga, shaking, breathwork och en tarotläggning.Tid: 18.00–20.30Plats: Love yoga Umeå, Sveagatan 6, UmeåKostnad: 400 krAnmälan: loveyogaumea.as.me/nyarsyogaInfo: facebook.com/events/1050904472977787

Söndag 22 januari 2023

Lär dig baka surdegsbrödVINDELN. Under denna kurs lär du dig att baka bröd, frallor och pizza av surdeg samt att göra egen deg.Tid: 10.00–16.00Plats: Granö gårdsbageri, Blå vägen 130, Granö, VindelnKostnad: 1 150 krAnmälan: Senast 18 januari till 070-28 20 751 eller onlineInfo: sv.se/avdelningar/sv-vasterbotten/kurser/lar-dig-baka-surdegsbrod-70553

Trött på att baka vanligt vitt bröd? Lär dig surdegsbak på en kurs i Vindeln. Foto: Anders Wiklund/TT

Tisdag 31 januari 2023

Odla mat för hela åretARNÄSVALL. Lena Nyholm från Lenas odlingar föreläser och ger tips på grönsaker som är anpassade för klimatet i norr. Hon går även igenom planering, odling, skörd, sortval och metoder.Tid: 18.30–20.00Plats: Församlingshemmet, Prästbordet 100, ArnäsvallKostnad: 50 kr inklusive förtäringInfo: studieframjandet.se/vasternorrlands-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2023/januari/odla-mat-for-hela-aret

Svealand

Onsdag 18 januari 2023

Konsten att odla som skogenVÄSTERÅS. Skogsträdgårdsprofilen Philipp Weiss, civilingenjör och diplomerad permakulturdesigner, berättar vad vi kan lära oss av naturen för att producera bättre mat med mindre arbete, samtidigt som vi gör en aktiv insats för både klimatet och den biologiska mångfalden.Tid: 18.30–21.00Plats: Stadsbiblioteket, Biskopsgatan 2, VästeråsKostnad: 80 kr inklusive kaffeInfo: studieframjandet.se/vastmanlands-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2023/januari/konsten-att-odla-som-skogen

21–22 januari 2023

Sticka samiska vantarSTOCKHOLM. Lär dig att sticka finvantar från Jokkmokksområdet och lulesamisk tradition, ”Mässofáhtsa”. Praktisk kunskap kompletteras med berättelser kring områdets tradition och handels- och kontaktvägar, samt enskilda slöjdare. Förkunskaper som krävs är slätstickning samt resårstickning med räta och aviga maskor.Tid: 10.00–16.00Plats: Kvarterslokalen i kvarteret Välmågan, Warfvinges väg 11, StockholmKostnad: Från 1 500 kr för medlemmarAnmälan och info: Senast 11 januari på hemslojden.org/activity/helgkurs-sticka-samiska-vantar

Våtmarkerna är viktiga för ekosystemen, som den här i Orlångens naturreservat i Huddinge. Foto: Robin Haldert/TT

Torsdag 2 februari 2023

Våtmarkers betydelse för ekosystemenÖREBRO. Internationella våtmarksdagen uppmärksammas med ett föredrag om hur Naturskyddsföreningen och andra jobbar tillsammans med naturens återhämtningsförmåga och hur naturen själv är lösningen på klimat- och ekosystemkriser.Tid: 18.00–20.00Plats: Föreningarnas hus, Slottsgatan 13A, ÖrebroInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/forelasning-om-vatmarker-och-deras-betydelse-for-vart-ekosystem-orebro-2023-02-02

Götaland

<br>Lördag 10 december

LjusmanifestationVÄNERSBORG. En del av Naturskyddsföreningens årliga ljusmanifestation till stöd för dem som riskerar eller har mist livet för att skydda naturen.Tid: 16.00–18.00Plats: centrala Vänersborg, mer info kommerInfo: bit.ly/ljusförliv

Lördag 14 januari 2023

Ekologisk frukostVÄXJÖ. Ät en gratis ekologisk frukost och samtala om betydelsen av att handla ekologiskt både för människor och miljö.Tid: 10.00Plats: Kvarterslokalen Slånbäret, Lillestadsvägen 77, VäxjöAnmälan: Senast 10 januari till Lotta Svensson, tessla22@hotmail.com, eller Eva S-Malmberg, 0730-846045.Info: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/ekologisk-frukost-pa-slanbaret-vaxjo-2023-01-14/

Lyxa till det med en helt ekologisk frukost. Foto: Janerik Henriksson/TT

Måndag 16 januari 2023

Visionsworkshoppar om framtidenHELSINGBORG. Fem träffar där du lär dig permakulturens designverktyg för att härma naturen, och testar hur de kan användas för att skapa ett hållbart samhälle tillsammans med andra. Cirkelledare är Johanna Willysson, certifierad permakulturdesigner.Tid: 18.30–20.15Plats: Sensus, Billeplatsen 1, HelsingborgKostnad: 750 krAnmälan och info: sensus.se/kurser-och-evenemang/visionerande-workshops-for-var-hallbara-framtid-153333

<br>Hela landet

Torsdag 8 december

VälbefinnandeekonomiONLINE. Nätverket Wellbeing Economy Alliance (WeAll, Alliansen för välbefinnandeekonomi) håller på att få en svensk hub (nav) tack vare organisationen Scenario 2030. WeAlls mål är en global ekonomi som ger välbefinnande till människor och planet. Alla är välkomna på denna träff för att utforma hubben tillsammans.Tid: 18.00–19.30Plats: ZoomAnmälan och info: bit.ly/hubekonomi eller ana@weall.org

Onsdag 14 december

Hållbarhet i det lilla företagetONLINE. Möt företagare och organisationer inom kulturella och kreativa näringar, som jobbar aktivt med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i praktiken. Denna gång är gästerna filmproducenten och hållbarhetsinspiratören Ronny Fritsche från Avokadofilm samt Etta Säfve och Jona Elfdal, konstnärer och permakulturlärare som driver plattformen Gylleboverket.Tid: 9.00–10.00Plats: ZoomAnmälan och info: omstallningskultur.se/kalendarium

Längre fram

27 februari – 1 december 2023

Ekohushåll i teori och praktikVÄDDÖ. En distanskurs  med åtta helgträffar för dig som vill möta dagens utmaningar genom att gå från konsument till producent. Fokus ligger på regenerativ småskalig odling, men det handlar också om vilda växter, regenerativ mat, matförädling och hantverk.Plats: Distans samt Väddö folkhögskola, Grisslehamnsvägen 28, Väddö, NorrtäljeKostnad: 2 600 kronor i avgift plus kost och logiInfo och anmälan: Senast 20 november på vaddo.fhsk.se/kurser/ekohushall

Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.