Scandinavian Economic History Review har börjat med ett nytt artikelformat, ”Survey article”, alltså en översiktsartikel. Tidigare i år publicerades en sådan om finansialisering i Norden på lång sikt online, skriven av Lars Ahnland vid Stockholms universitet.
”Finansialisering” är förstås ett komplext begrepp, och så här definierar Ahnland det i början av sin artikel, med ett citat från Gerald Epstein: ”‘the increasing importance of financial markets, financial motives, financial institutions, and financial elites in the operation of the economy and its governing institutions, both at the national and international levels’. (cit. s. 1) Längre fram i artikeln citerar Ahnland istället Greta Krippner med denna definition: ‘the growing importance of financial activities as a source of profits in the economy’, som han menar är mer precis än Epsteins definition, samtidigt som den är bred nog för översiktsartikelns syften. (s. 2)
Sedan den stora finanskrisen 2008 har det publicerats dussintals böcker per år om finansialisering, och nästan 400 artiklar om året, i discipliner som företagsekonomi, nationalekonomi, statsvetenskap, sociologi, utvecklingsstudier och geografi. Inom historiska studier har emellertid intresset inte varit så stort. Ahnlands översiktsartikel ska i vilket fall ge en översikt över de historiska studierna vad gäller Norden, och diskutera en möjlig väg framåt för möjlig historisk forskning om finansialisering.
Utöver Epstein och Krippners olika sätt att definiera finansialisering refererar Ahnland även Natascha van der Zwans (2014) indelning av finansialiseringsforskningen i tre breda teman: finansialiseringen av vardagslivet; finansialiseringen av företagen; och finansialiseringen som en ackumulationsregim. Inom temat vardagen har för Nordens del Claes Belfrage (2008, 2017) och statsvetaren Karen Anderson (2019) kartlagt finansialisering av pensioner i Sverige respektive Sverige, Danmark och Nederländerna. Ekonomisk-historikern Orsi Husz (2018) har studerat vardaglig finansialisering i Sverige sedan 1960-talet, och Göteborgsantologin Vardagslivets finansialisering har också bidragit till detta tema.
Finansialisering av företagen har i Norden utforskats av Rose och Mejer (2003) för Danmark och i Sverieg av Jonnergård och Larsson-Olaison (2016, 2020), och viktiga fallstudier har också gjorts av Markus Kallifatides et al (2010) om en hostile takeover av försäkringsbolaget Skandia. Nachemson-Ekwall (2012) expanderar denna analys genom en studie av sjukvårdsföretaget Capio och lastbilstillverkaren Scania.
Finansialisering av ackumulationsregimen har mest utforskats i det svenska fallet: Belfrage och Kallifatides, som jag har bloggat om här, men också Stenfors (2016) som menar tvärtemot B och K att Sverige gått från en skuldledd till en exportledd tillväxtregim sedan 1980-talet.
Det finns också ett par studier med en explicit långsiktig approach. Hansen (2014) ger en kulturell och narrativ analys om finansialisering i Danmark sedan mitten av 1800-talet. Ahnland (2017) gör något liknande för Sverige men med ekonometri.
referens
Lars Ahnland (2022), ”Survey article on Nordic financialisation in the long run”, Scandinavian Economic History Review. Tillgänglig online, här.
Kommentarer är stängda.