Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Släpp tiden fri

Så hände det i år igen, trots att det blivit utlovat att det ska ta slut snart. Det blev sommartid. Alltså som i att vi fick ställa fram klockan en timme, inte som i att det blev sommartider hej hej sommartider. Och precis som alla tidigare år skapade det stor debatt på sociala medier. Personer […]

The post Släpp tiden fri appeared first on Syre.

Systemet med ordningsvakter måste ändras

Ordningsvakter är underordnade polisen och agerar alltså indirekt på uppdrag av staten. Av oss. Ändå reagerar ingen när det förekommer rasism och övergrepp, skriver Tanvir Mansur.

Adrenalinstinna män som jobbar på ett privat bolag misshandlar en svart kvinna och skriker rasistiska saker mot henne efter att ha gått en tio dagars utbildning som enligt lag låter dem misshandla medborgare på uppdrag av polisen.

Och de kommer undan.

Den formuleringen läser du inte i tidningarna, även om det har hänt. Och vad händer sen? Den misshandlade kvinnan blir dömd av tingsrätten till en månads fängelse för att ha “bitit den ena ordningsvakten”. Inget straff till ordningsvakterna.

Precis det här hände Freja, som för drygt 4 år sen stod och filmade ett par ordningsvakter som hon tyckte var onödigt hårdhänta mot en man vid Gullmarsplan i Stockholm. Då blir hon själv indragen i det så kallade trygghetsrummet, misshandlas av ordningsvakterna och får höra rasistiska glåpord.

Eftersom ingen fälls, så kan vi inte säga att det har skett

Efter att tingsrätten fäller henne för våld mot tjänsteman överklagar hon domen till hovrätten. Idag är hon friad av Svea Hovrätt. Men konsekvenserna slutar inte där. Hon förlorar också sitt jobb för att hennes arbetsgivare krävde att hon ska vara ostraffad. Det är alltså hon som är offret för våldsamma män som slagit henne. Och hon blir av med jobbet, och har mått dåligt av hela händelsen.

Äntligen blev hon friad. Men är det en upprättelse? Ja, det är skönt att Freja inte är dömd för något hon inte har gjort. Men ordningsvakterna som misshandlade henne kom undan. Företaget som anställer männen som misshandlade henne får inget straff. Polisen som ger uppdrag till säkerhetsbolaget får ingen kritik, trots att det är en statlig myndighet. Inga journalister granskar de som är ansvariga. Allt är precis som det var innan.

Freja är ett offer för våld, men ingen är förövare.

För tre år sedan pratade jag med VD:n för ett säkerhetsbolag för en podcast som jag producerade. Han förklarade självsäkert att det inte fanns någon rasprofilering bland ordningsvakter och att övervåld inte är ett problem. Eftersom ingen fälls, så kan vi inte säga att det har skett.

Ordningsvakter i tunnelbanan jobbar för ett privat bolag, och är direkt underordnade polisen. De går en 10 dagars utbildning, och innan det måste de ha gått väktarutbildningen som är 9-14 dagar lång. Det kan jämföras med utbildningen för undersköterskor, som är minst ett år, eller lärare som pluggar mellan ett och ett halvt och fem år beroende på inriktning. Men efter bara några veckors utbildning får ordningsvakter alltså ta del av det statliga våldsmonopolet.

Enligt lag får ordningsvakten alltså slå ner människor, för att sen hävda att personen “gjorde motstånd”. Det kan räcka med att någon tjafsar emot och höjer armarna, så kan den bli misshandlad, och då har inte ordningsvakten gjort något fel. Eller i Frejas fall, så påstår ordningsvakterna att hon bet en av dem i foten.

År efter år har systemet med ordningsvakter fått kritik. Rapporter om övervåld och rasprofilering dyker upp i medierna flera gånger per år. Från 12-åringar i Kista Galleria till en höggravid kvinna i en tunnelbanevagn.

Och vad har hänt efter all kritik?

Stockholms stad satsar sex miljoner kr på fler ordningsvakter på gatorna och Region Stockholm vill ha ännu fler ordningsvakter i tunnelbanan. Enligt dem ska det kompensera för bristen på poliser. Utbildningen för ordningsvakter föreslås nu bli hela 20 dagar lång istället för dagens 10 dagar. Och nu vill Regeringen ge ordningsvakter fler befogenheter från polisen.

Det här systemet måste förändras. På grund av uppdraget från polisen är ordningsvakterna representanter för staten. För oss. Om de ska kunna använda våld måste samhället ställa mycket högre krav på dem.

Ett av de största problemen är den utbredda rasprofileringen hos ordningsvakterna. Freja blev kallad n-ordet när hon blev misshandlad och det finns många vittnesmål om att bli utvald på grund av sin hudfärg. Det här handlar om ett system som inte är på medborgarnas sida, utan är till för att skydda de myndigheter som använder våld mot civila personer. Vi säger att svarta liv räknas, men i det här samhället är rasismen institutionaliserad.

Tanvir Mansur är skribent och producerar podcasts.

Inlägget Systemet med ordningsvakter måste ändras dök först upp på Dagens Arena.

Nya Tider har brutit mot god publicistisk sed i en bildtext om romsk företrädare



Genom att koppla formuleringen ”typiska zigenarbrott” till en person har denne utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Däremot frias tidningen för att ha namngivit personen och angett ett antal brott denne dömts för med hänvisning till att anmälaren i sin tidigare roll som företrädare för Romernas riksförbund är att betrakta som en offentlig person.

Mediernas Etiknämnd klandrar Nya tider för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Mediernas Etiknämnds beslut

MO:s beslut hade följande lydelse.

Nya Tider publicerade den 26 mars 2021 i den tryckta och digitala upplagan en ledarartikel med rubriken Kriminell romsk företrädare kräver att Nya Tider raderar artikel.

Den 20 december 2019 publicerade tidningen en artikel med rubriken ”Romernas riksförbud: Ordförandens barn dömda för människorov och misshandel”. Artikeln anmäldes till MO mer än tre månader efter publicering och kommer därför inte att prövas.

Mannen vände sig direkt till tidningen och bad dem att ta bort artikeln från sajten eftersom den utgjorde förtal. Nya Tider skrev då en ny artikel, som publicerades i mars 2021, med rubriken: ”Kriminell romsk företrädare kräver att Nya Tider raderar artikel”. I en bildtext skrevs det också att de brott mannen dömts för varit fråga om ”vad som i folkmun kallas typiska zigenarbrott”.

Mannen anmälde Nya Tider till Medieombudsmannen. Han ansåg sig inte vara en offentlig person vid publiceringstillfället i mars 2021, och att han därför lidit en oförsvarlig publicitetsskada genom publiceringen.

Medierna Etiknämnd bedömde att mannen är en offentlig person och att det inte finns anledning att klandra tidningen för att de publicerat uppgifter om hans brottslighet. Däremot anser nämnden att tidningen genom formuleringen ”typiska zigenarbrott” uttryckt sig på ett missaktande sätt.

Genom att koppla uttrycket direkt till NN har tidningen utsatt honom för en oförsvarlig publicitetsskada. I den delen har publiceringen inte varit förenlig med publicitetsreglerna, skriver nämnden och klandrar därmed Nya Tider för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Källa: Mediaombudsmannen

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Första nödhjälpen på länge når Tigray

Etiopien. Den första internationella hjälpsändningen på månader har anlänt till den hårt drabbade Tigrayregionen i Etiopien. Den för många livsavgörande leveransen är den första på tre månader, på grund av den pågående konflikten. FN:s livsmedelsorgan WFP skriver på sociala medier att 13 lastbilar nått till regionhuvudstaden Mekele. ”Fler lastbilar och mer bränsle kommer i morgon […]

The post Första nödhjälpen på länge når Tigray appeared first on Syre.

Det fantastiska i att dricka kaffe tillsammans

Det var en minst sagt märklig känsla att i ena stunden se Kevin Costner och Whitney Houston gömma sig för en osynlig mördare, för att en kort stund senare gå ut i krypskyttarnas Sarajevo.

En bild fladdrar förbi i mina sociala medier. Den föreställer tre ungdomar som dricker kaffe. Ljuset är dämpat, bilden lite suddig. De tre höjer sina kaffekoppar mot kameran och ler.

Bilden är – om jag förstår saken rätt – tagen i en källare i Ukrainas huvudstad Kyiv.

Utanför rasar kriget.

Ändå har någon ansträngt sig för att öppna ett kafé på en plats skyddad från de ryska bomberna.

Bilden kastar mig i ett slag tillbaka till Sarajevo i oktober 1993. Vid den tiden hade belägringen av staden redan pågått i två år. Befolkningen var härdad, livsvillkoren förfärliga.

Det mest moralstärkande motståndet kan handla om att inte acceptera rollen som offer. 

Det fanns knappt någon mat. FN flög in det allra nödvändigaste från flygplatsen i Ancona, men det räckte bara med nöd och näppe. Vatten och el fungerade inte och över hela staden låg som en dimma av rök från soptunnor som satts i brand. Vid nästan varje soptunna låg hudar från hundar som slaktats för att ätas upp.

Alla jag träffade hade tappat 15-20 kilo i vikt. De flesta kände någon som dödats av krypskyttar eller granateld.

Och mitt i allt detta gjorde Sarajevoborna allt de kunde för att upprätthålla något slags normalitet.

De gick på kafé, trots att det knappt fanns något att köpa, och det som fanns var inköpt på svarta marknaden och kostade hutlöst mycket. De enda kaféer som kunde hålla öppet var de som låg i skydd för krypskyttarna.

Jag reste dit som journalist och bodde hemma hos en familj. Ungdomarna där bjöd med mig på fest. Någon hade fixat apelsinsaft och popcorn. Flera på festen kom direkt från frontlinjen i Grabvica, en stadsdel några kilometer från centrum.

En kväll skulle vi gå på bio, eller ”war cinema”, som de sade. I en trång lokal i centrala Sarajevo visades filmen Body Guard.

Det var en minst sagt märklig känsla att i ena stunden se Kevin Costner och Whitney Houston gömma sig för en osynlig mördare, för att en kort stund senare gå ut i Sarajevokvällen och springa så snabbt man kunde över gator som hotades av bosnienserbiska krypskyttar i bergen.

Jag tänker att det där krigskaféet i Kyiv är ett utslag av samma sak.

I kriser, när någon hotar samhället och vårt sätt att leva, kan det mest moralstärkande motståndet faktiskt handla om att inte acceptera rollen som offer. Att göra vad man kan för att upprätthålla fickor av normalitet. Och det enda vi andra kan göra är att hoppas.

Hoppas att befolkningen i Kyiv och andra ukrainska städer orkar hålla ut.

Hoppas att kriget inte ska bli långvarigt.

Hoppas att snart, snart ska inte heller de behöver reflektera över det fantastiska i att kunna dricka kaffe tillsammans.

 

 

Inlägget Det fantastiska i att dricka kaffe tillsammans dök först upp på Dagens Arena.

Kvinnors situation i media och Afghanistan i fokus på FN-möte

FN:s 66:e kvinnokommission, CSW, pågår just nu i New York. Kvinnors situation inom poilitiken, inom media och i Afghanistan var några ämnen som diskuterades under veckan.

Under onsdagen diskuterades bland annat problematiken med våld mot kvinnor i politiken.  Våld har länge används systematiskt för att tysta kvinnor som politiska aktörer – och utesluta dem från det politiska livet. Detta enligt Reem Alsalem, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor.

Sima Bahous, VD vid UN Woman förklarade under torsdagen hur kvinnokonventionens efterlevnad är grundläggande för att FN:s medlemsländer ska nå de globala målen i Agenda 2030.

“Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser”, enligt regeringen.

– Först när kvinnor är säkra från våld och ansvar för brott säkerställs kommer vi att få ett rättvisare, mer inkluderande och lyhört beslutsfattande. Först då kommer vi att kunna göra framsteg när det gäller Agenda 2030.Även kvinnors situation i Afghanistan diskuterades tidigare i veckan.

Sedan Kabul föll i augusti 2021 har talibanerna kränkt kvinnor och flickors grundläggande frihet och rättigheter, där civilsamhällets ledare är särskilt utsatta. De senaste uppgifterna från FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan, UNAMA, avslöjar en eskalering av utomrättsliga mord, försvinnanden av tidigare regeringsanställda och internering av kvinnorättsaktivister och journalister.

– Kvinnors och flickors rättigheter har förvärrats, och Afghanistan står inför en desperat, humanitär och ekonomisk kris. Och att det finns en allvarlig matosäkerhet, sa hon.– Det är så svårt att föreställa sig hur mycket som har förändrats för så många på så kort tid. Där det en gång fanns hopp med kvinnor som spelar en central roll i samhället, finns det nu hunger, fattigdom och våld, sade Sophie, grevinna av Wessex från Storbritannien, i sitt öppningstal.

Internationellt feministiskt journalistnätverk

I samband med CSW lanserar nu ett internationellt nätverk för journalister med genusperspektiv, RIPVG, kampanjen “Jämställdhet och genus i medierna”.

Enligt organisationen är efterlevnaden av kapitel J om kvinnors medverkan i medier lägst av de mål som slogs fast i kvinnokonventionens handlingsplan 1995. Målen i kapitlet är “att öka kvinnors tillgång till och medverkan i medier och ny teknologi, samt främja balanserade och icke-stereotypa skildringar”.

Syftet med kampanjen är att uppmärksamma CSW:s deltagare om att mycket återstår att göra angående kvinnors rättigheter inom kommunikation och journalistik.

De betonar även “vikten av att skydda kvinnors rätt till yttrandefrihet och en balanserad representation i alla medier och på alla kommunikationsplattformar, för att jämställdhet ska kunna uppnås.”

Journalistnätverk med genusperspektiv i Argentina, Brasilien, Katalonien, Chile, Colombia och Mexiko har tagit fram rekommendationer för att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter inom kommunikation och journalitisk. Dessa rekommendationer är riktade till regeringar, media, akademi, kommunikatörer och journalister och techföretag inom FN.

Bland annat vill de se utrymmen garanterat fria från våld och sexuella trakasserier – särskilt på internet – mot kvinnliga journalister och kommunikatörer baserat på kön eller sexuell läggning. Samt etablera en politik av nolltolerans mot alla uttryck för våld som begås av kollegor, chefer och källor.

“Det internationella nätverket för journalister med ett genusperspektiv uppmanar regeringar, medier, akademi och teck-företag att implementera en jämställdhetsagenda.”

Inlägget Kvinnors situation i media och Afghanistan i fokus på FN-möte dök först upp på Landets Fria.

Kronfågel slipper betala vite

Kronfågel slipper betala vite för de uppmärksammade fallen med ”ostuckna kycklingar” på slakteriet i Valla, uppger tidningen ATL. Ostuckna kycklingar innebär att de riskerar att skållas levande. Flera medier uppmärksammades förra året på flera problem på Kronfågels slakteri utanför Katrineholm, där uppemot en miljon kycklingar slaktas varje vecka. Vid upprepade tillfällen hade kycklingar inte avblodats under slakten, […]

The post Kronfågel slipper betala vite appeared first on Syre.

“Sajterna är ett verktyg i Rysslands krigföring”

EU-rådet gjorde rätt i att blockera ryska sajter eftersom de sprider desinformation. Det säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter. I förra veckan gav Post- och Telestyrelsen svenska internetleverantörer rätt att blockera Russia Todays och Sputnik News sajter i Sverige. Blockering står i strid med nätneutralitetsförordningen, men det finns undantag. EU-rådets beslut att blockera de ryska statsägda medierna […]

The post “Sajterna är ett verktyg i Rysslands krigföring” appeared first on Syre.

Hemvärn och 70 Plus.

Den som är över 70 år är befriad från totalförsvarsplikt. Jag är över 70 år. Och är ”befriad”. Eller satt på undantag, Hur man nu…