704 sökresultat för “Medier”

Allt för ofta låter medierna partierna styra vad de rapporterar om, men medierna för aldrig vika från sitt krav på sanning.

Nyhetsmedierna och journalistiken är utan tvekan hårt pressade. Skälet är inte bara en hårdare konkurrens om människors uppmärksamhet än någonsin och tuffa ekonomiska villkor.

Skälet är också återkommande politiskt motiverade attacker från politiker och partier, debattörer och politisk-alternativa medier som vill tukta nyhetsmedierna.

Desto viktigare är det att nyhetsmedierna inte bara står upp för utan också intensifierar sina ansträngningar för att leva upp till sin viktigaste demokratiska uppgift: att tillhandahålla sådan information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor.

 Ur det perspektivet finns det starka skäl för etermedierna att vara mer återhållsamma med att göra intervjuer och ha studiodebatter i livesändningar 

Det är något helt annat än att tillhandahålla sådan information som olika politiska krafter vill att de ska göra.

Inte minst viktigt är sanningskravet: att det nyhetsmedierna rapporterar om är sant och relevant. Det omfattar inte bara den information som medierna själva gräver fram, som alltid bör kontrolleras före publicering. Det omfattar också den information som kommer från politiker, myndigheter och andra nyhetskällor. Sådan information kan vara saklig, korrekt och relevant, men den kan också vara missvisande och falsk. Det gäller inte minst information från politiker och partier.

Mycket tyder på att politiker över tid har blivit mindre rädda för att avslöjas med att sprida falsk och missvisande information, och att de därför oftare sprider just sådan information.

I en sådan situation räcker det inte att nyhetsmedierna kontrollerar att det är sant att någon har sagt något. I en sådan situation innebär sanningskravet att nyhetsmedierna också behöver kontrollera att det någon har sagt är sant. När man inte kan lita på att det politiker och andra säger är sant kan nyhetsmedierna inte nöja sig med att fungera som mikrofonhållare och bara förmedla vad politiker och andra säger: de måste bli bättre på att kontrollera sanningshalten i det som sägs före publicering.

Ur det perspektivet finns det starka skäl för etermedierna att vara mer återhållsamma med att göra intervjuer och ha studiodebatter i livesändningar. Alternativet är att de blir bättre på att göra en grundlig research om vad forskning och annan evidens visar före sändning – och har det journalistiska självförtroendet och modet att säga emot politiker när de sprider falsk och missvisande information.

Men självklart finns det situationer där det inte är entydigt vad som är sant, särskilt när det gäller områden som är politiskt kontroversiella och där det finns olika sidor i debatten. Det är inget problem när debatten handlar om åsikter, men det är ett problem när debatten handlar om hur verkligheten i något avseende är beskaffad. Var och en har som bekant rätt till sina egna åsikter, men inte till sina egna fakta. I sådana situationer behöver nyhetsmedierna bli bättre på att värdera den samlade evidensen, det vill säga vilken sida som har (mest) stöd i forskning, offentlig statistik, eller annan fakta, och låta det styra nyhetsrapporteringen. Annars riskerar nyhetsmedierna att hamna i den falska balansens fälla, där man låter olika sidor komma till tals som om de vore jämbördiga trots att den ena parten har evidensen på sin sida. Varje gång det händer är det ett svek mot sanningskravet.

För att nyhetsmedierna ska kunna leva upp till kravet att tillhandahålla sådan information som människor behöver krävs det med andra ord stor självständighet gentemot politiska och andra makthavare. Det gäller även i förhållande till vad man lyfter upp. Allt för ofta låter nyhetsmedierna partierna styra vad de rapporterar om, till priset av att frågor som partierna inte vill tala om hamnar i medieskugga. Ett bra exempel den grundlagsändring som riksdagen klubbade i veckan som gick, och som innebär det blir straffbart att röja hemliga uppgifter som kan skada Sveriges förhållanden till andra stater eller mellanstatliga organisationer.

Den ändringen innebär en betydande begränsning av meddelarskyddet och nyhetsmediernas möjligheter att rapportera om oegentligheter. Ändå var det i princip tyst i nyhetsmedierna om frågan mellan april, när det första beslutet togs, och de sista dagarna före det andra beslutet. Svårare än så var det inte att ändra grundlagen och begränsa medborgarnas rättigheter. Inte när medierna valde att inte uppmärksamma frågan.

I takt med att de politiska krafter som vill tukta medierna växer sig starkare blir det kanske alltmer frestande för nyhetsmedierna att anpassa sin bevakning till dem. Det gäller inte minst public service, som är måltavla för en stor del av den politiskt motiverade kritiken och som är mest påverkade av politiken.

All sådan anpassning vore dock ett svek. Nu om någonsin behövs det nyhetsmedier som vässar instrumenten för att kontrollera att all den information de förmedlar är sann och relevant. Och nu om någonsin behövs det nyhetsmedier som kompromisslöst står upp för att deras viktigaste uppgift är och förblir att förmedla sann och relevant information – alldeles oavsett vilka det retar upp.

Inlägget Ett svek om medierna anpassar sig dök först upp på Dagens Arena.

Paul Frigyes har skrivit det inledande kapitlet i antologin Vitt eller brett, utgiven av Institutet för mediestudier, om mångfalden i medierna. Det var också anledningen till att han föreläste för deltagarna i kursen för lokaljournalistik.
– Jag har studerat debatt- och forskningsläget avseende representationen i medierna; vilka det är som får synas, vilka som får komma till tals och vilka intervjuas.

Inlägget Om att mäta mångfald i medierna dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Drygt 6 av 10 svenskar gör något för att skydda sin integritet på sociala medier. Det kan handla om att undvika att lägga ut bilder eller låta blir att uttrycka åsikter.– Många är oroliga för övervakning av storföretag, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. Oron för att vara övervakad online är inte ny. Den har Internetstiftelsen […]

The post Majoritet skyddar integritet på sociala medier appeared first on Syre.

SD är nu näst störst även på sociala medier. Skulle riksdagen bygga på mediemakt skulle Miljöpartiet och Liberalerna bli helt utan mandat. Sedan 2017 har den idéella föreningen Medieakademin publicerat Maktbarometern, en karta över vilka som har störst inflytande i det digitala medielandskapet. Maktbarometern i sig är en utveckling av den årliga mätning av inflytande […]

The post SD dominerar sociala medier appeared first on Syre.

I Iran fortsätter oroligheterna och protesterna efter att en ung kvinna dog, efter att ha blivit gripen av sedlighetspolisen för brott mot tvånget att bära slöja. Över 50 dödsfall har rapporterats hittills. Samtidigt begränsas sociala medier delvis och Netblocks menar att internetstörningarna är de största sedan bränsleprotesterna 2019.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjade i fredags att iranska säkerhetsstyrkor ska avstå från att använda ”onödigt eller oproportionerligt våld” mot protester mot regeringen som utlösts av en kvinnas död i polisens förvar.

Han uppmanade också alla att iaktta återhållsamhet för att undvika ytterligare eskalering, säger Guterres talesman Stephane Dujarric.

Vi är oroade över rapporter om fredliga protester som bemötts med överdriven våldsanvändning som leder till dussintals döda och skadade, sa Dujarric till reportrar i New York. Vi uppmanar vidare myndigheterna att respektera rätten till yttrandefrihet, fredlig sammankomst och förening.

Reuters

Ställningstagandet för de Iranska kvinnornas protest syns tydligt på sociala media. Att Mahasa Amini blev ihjälslagen för att hon bar sin hijab ”fel” väcker många starka känslor och världen reagerar. #MahasaAmini #BeOurVoice

Iran har begränsat tillgången till internet för att världen inte ska se de protester som finns i landet. USA går nu ut och säger att de ska hjälpa Iranska folket att få tillgång till internet. Efter den totala radioskugga har nu internet sakta blivit tillgängligt och nu sprids videor som visar hur demonstranter blir beskjutna, rapporterar bland annat människorättsorganisationen Amnesty International på Twitter.

Sveriges nya regering bör stödja det iranska folkets krav att omvärlden ska avbryta sina politiska relationer med den iranska regimen, skriver Sussan Saberi, företrädare för Kvinnorättsförbundet i Sydsvenskan.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Det blåser högervindar bland unga väljare. Både i riksdagsvalet och Skolvalet får M och SD nästan egen majoritet. Dagens Arena har pratat med ungdomsförbund och forskare om vilken roll sociala medier kan ha spelat, och vad partierna kan behöva göra annorlunda till nästa val.

Högerblocket vann en knapp seger i valet. Men hade enbart förstagångsväljarnas röster räknats hade M-KD-SD-L fått hela 58 procent av rösterna totalt. Även gruppen väljare mellan 22-30 röstade för en högermajoritet där blocket fick 52 procent av deras röster.

Bäst bland förstagångsväljare gjorde Moderaterna med 24 procent av rösterna. Sverigedemokraterna hamnar strax efter på andra plats med 22 procent – tio procent mer än valet 2018 och 14 procent mer än valet 2014. Även i Skolvalet röstade elever i gymnasiet och i årskurs 7-9 för en högermajoritet.

Samtidigt backade partierna i det rödgröna blocket bland förstagångsväljarna i riksdagsvalet. Centerpartiet minskade med hela 5 procent jämfört med förra valet då 11 procent av väljarna mellan 18-21 röstade på dem. Socialdemokraterna backade från 22 till 20 procent, Miljöpartiet från 7 till 5 procent och Vänsterpartiet från 11 till 10 procent.

Aida Badeli, språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön ungdom, säger att hon inte är förvånad över resultatet. 

– Jag har varit ute i valrörelsen sedan 2014 och märkt av en trend bland ungdomar jag skulle säga inte är till vår fördel. Vi står upp för en progressiv värld och en systemförändring i samhället, men jag märker att det är individualismen som går först nu, säger Aida Badeli.

 

Hon berättar att hon under valrörelsen märkt av att skolor där Miljöpartiet och Grön ungdom tidigare varit populära inte längre är det, utan snarare motsatsen

– Många ungdomar är väldigt oroade över sin ekonomiska framtid. De märker av att allting har blivit mycket dyrare. Och Miljöpartiet har under väldigt många år blivit utmålade av högern som orsaken till det som är dåligt i samhället. Den bilden tycks ha satt sig och det är svårt att övertyga ungdomar om att det inte är så, säger Aida Badeli.

Ung vänsters ordförande Ava Rudberg håller med om att ungdomar i dag är bekymrade över hur deras framtid kommer att bli. Att högern lyckats fånga deras röster tror hon, precis som Aida Badeli, har att göra med en växande individualism. 

– Sverigedemokraterna och Moderaterna skyller på att det är fattiga och invandrare som är problemet. Att om alla jobbat hårdare hade din generation inte fått det sämre. Det är mer fokus på individen än på det kollektivistiska samhället. 

Det har dessutom varit en valrörelse där traditionella högerfrågor som brott och straff fått dominera, menar Ava Rudberg.

– Det har varit fokus på våldet i förorterna på ett sätt som beskyller områdena och inte ett samhälle eller en politik som gjort dem till utsatta områden, säger hon.

Något som också diskuteras i eftervalsanalysen nu är vilken betydelse sociala medier har för politiken och partierna i dag. Mattias Ekman är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet. Han menar att man ska vara försiktig med att överskatta vilket roll sociala medier spelar, och konstaterar att förstagångsväljare är en väldigt rörlig grupp som långt senare etablerar sig som röstare på ett parti.

– Samtidigt blir andelen som känner sig osäkra i svensk blockpolitik större. Så andelen väljare att vinna för den ena eller andra sidan har växt, säger Mattias Ekman.

I kombination med detta har vi också en mer fragmenterad publik, framhåller han. Som väljare och mediekonsument kan man undgå mycket information i dag.

– Traditionellt hade vi en befolkning som såg på samma debatter och följde samma nyheter. I dag har vi de som följer det och en betydligt större grupp som själva väljer vad de följer. Det påverkar valkampanjen, säger han.

Genom sociala medier kan partierna rikta sin politiska kommunikation mer specifikt mot väljargrupper och tänka vilka plattformar de ska använda för att nå ut till dem. TikTok förknippas inte med politisk kommunikation, säger Mattias Ekman men menar att det är uppenbart att man kan nå förstagångsväljare där med budskap anpassade för en viss grupp. Om a-traktorer och bensinpriset för unga män på landsbygden till exempel.

–  Det lilla vi kan se från TikTok är att högerpartierna är otroligt mer framträdande procentuellt. Men det är en delfaktor i ett galleri av många. Vi vet att det finns effekter, men de är oftast kortsiktiga och temporära. De kan förändras ganska snabbt. Men vi vet också att framför allt Sverigedemokraterna har varit bättre på att synas på plattformarna. De har ett överläge på sociala medier, säger Mattias Ekman.

Genom att vara närvarande på sociala medier, något som Sverigedemokraterna satsat mycket på under en längre tid – nu senast med sin kommunikationskanal Riks på Youtube –, kan man på ett effektivt sätt nå grupper som inte är så intresserade av politik eller som inte tar del av traditionella medier. 

– Jag tror att de flesta partier i sina eftervalsanalyser kommer att fundera mycket på det. Hur de ska ta kampen om makten på de här plattformarna. Det går inte att inte finnas i de här miljöerna. Sverigedemokraterna kan se sin strategi som framgångsrik, inte bara utifrån valresultatet, men i termer av att dominera agendan på plattformarna. Det har de lyckats med, säger Mattias Ekman.

Hur har de lyckats med det?

– Det finns forskning som visar att det som är tabubrytande och sensationalistiskt tenderar att spridas i högre utsträckning. Högerpopulistiskt innehåll är det som skapar flest reaktioner, som delningar och likes. Det skapar större spridning än konventionellt material, säger Mattias Ekman.

I rapporten Snabbtänkt, där ledande forskare reflekterar över valet, framkommer det att Socialdemokraterna gjorde flest inlägg på Facebook mellan 22 augusti och 11 september – över 200. Men Sverigedemokraterna som gjorde strax under 200 inlägg fick över en miljon interaktioner medan Socialdemokraterna endast fick mellan 300 000 och 400 000 interaktioner.

Mattias Ekman menar att det kan bli problematiskt om hela det politiska landskapet, i strävan att synas mest i sociala medier, anpassar sig efter populismen och börjar bedriva populistisk kommunikation och retorik.

– Det är en fara med populismen i sig. Att påstå att man har enkla svar på komplexa problem och samhällsfrågor som måste lösas med en rad åtgärder. Men så har det varit sedan högerpopulismen etablerade sig på 70-talet. Att antingen sänkt skatt eller minskad invandring ska lösa allt. Populismen skymmer sikten för reella politiska lösningar, säger Mattias Ekman.

Ava Rudberg tror att Sverigedemokraternas närvaro på sociala medier har en betydelse för hur unga väljare röstade. Men hon framhåller att det är svårt för ungdomsförbunden att nå ut till unga när de inte får besöka skolorna och prata politik om det inte är valår.

– Det gör att partier som syns mest på sociala medier är de man känner till. Det är ett stort demokratiproblem, säger hon.

Ava Rudberg menar också att sociala medier inte ger politiker en chans att utveckla sina budskap. Hon tycker att det mest är rappa intervjuer med ja och nej frågor där man som väljare inte får möjlighet att förstå politikernas resonemang.

– Det handlar inte om politik utan om vad som ska göras nu. Ja, det här ska göras, eller nej, det här ska inte göras. Det blir enkla svar för att det inte ska vara så krångligt. Unga kan förstå politik, men på till exempel TikTok är det enkelt att presentera snabba lösningar och svårare att prata om vilket samhälle vi vill leva i.

Aida Badeli säger att Miljöpartiet inte har samma resurser som Socialdemokraterna, Moderaterna eller Sverigedemokraterna att lägga på aktivitet på sociala medier. Men hon tror att Sverigedemokraternas framgångar delvis beror på normaliseringen av partiet.

– De som är 18-21 år i dag har vuxit upp och blivit politiskt medvetna samtidigt som politiker i Sveriges riksdag varit med och normaliserat Sverigedemokraterna. De har inte den kritiska bilden av dem som min generation hade 2014, säger Aida Badeli.

Vad tänker du att partiet kan göra annorlunda till nästa val för att locka fler unga väljare?

– Jag tycker att vi ska fortsätta driva vår politik och stå fast vid våra värderingar. Det märks att väljare gillar politiker som står fast vid sin sak, så vi får inte ändra på oss. Det kommer också finnas en våg som inser hur dålig politiken som genomförs av den nya regeringen är.

Ava Rudberg menar att det är för tidigt att säga vad Vänsterpartiet behöver göra annorlunda till nästa val. Men hon framhåller att partiets sociala medier har gått bra och att de tänker fortsätta närvara på plattformarna.

– Sen får vi prata om och titta på hur vi kan göra det så bra som möjligt. Utan att det blir de enklaste kortaste svaren, säger Ava Rudberg.

Inlägget Forskare: SD dominerar agendan på sociala medier dök först upp på Dagens Arena.

En undersökning från Harvards universitet visar att Europas största bilmärken, flygbolag och olje- och gasbolag använder sig av missvisande hållbarhetskommunikation i sociala medier. En subtil form av greenwashing, menar forskarna. Greenwashing är en term som används för att beskriva desinformation som sprids av en organisation eller ett företag för att presentera en miljömässigt ansvarsfull offentlig bild […]

The post Greenwashing utbrett i fossilföretagens sociala medier appeared first on Syre.

EU-kommissionen föreslår nya regler för att garantera mediernas oberoende i Europa, i skuggan av försämringar för medielandskapen i länder som Ungern och Polen.

MEDIER | EU:s nya mediefrihetslag ska innehålla ”gemensamma skyddsåtgärder… för att garantera att våra medier kan fungera utan inblandning”, lyder ett uttalande från EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton.

En av huvudåtgärderna är en myndighet som skulle se över medieuppköp som eventuellt påverkar mångfalden bland medlemsländernas medieägare.

Lagen skulle också kräva att finansieringen för statliga medier är ”tillräcklig och stabil”, för att hindra regeringar från att med hot om ändrade budgetar påverka redaktionerna. Samtliga medlemsländer skulle också behöva införa nationella lagar som skyddar journalistiska källor.

För att träda i kraft krävs först ett godkännande av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Lagförslaget kommer efter oro i EU för försämringar i flera länder i Östeuropa. I Ungern betraktas public service-kanaler användas som premiärminister Viktor Orbáns språkrör, och i Polen antogs i fjol en hårt kritiserad medielag. I Tjeckien växer oron för bristande mångfald i medielandskapet, sedan förre premiärministern Andrej Babis använt sitt mediebolag för att angripa andra medier.

The post Skyddsåtgärder för fria medier i EU appeared first on Tidningen Global.

SD-nära Samnytts kommentarsfält bubblar av antisemitiska kommentarer till Mats Dagerlinds ledare i fredags. Dagerlind tar avstamp i intervjun med Willy Silberstein, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism, i SVT i veckan. Silberstein varnade för SD med hänvisning till deras nazistiska ursprung, som man kan läsa om i deras egen vitbok. Men han skäller under fel […]

The post I SD:s Sverige är medierna bara maktens megafoner appeared first on Syre.