Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Inlägg publicerade i “Tidningar”

Närvarande vuxna viktigt för barns fysiska aktivitet

Engagerade föräldrar och färre elitsatsningar. Det ser barn som viktigt för att de ska röra på sig mer.

Det är Sifo som frågat 1 001 unga mellan 13 och 17 år på uppdrag av Bris, Barnens rätt i samhället, om hur de kan fås att röra på sig mer.

Delaktighet i beslut, att alla ska få vara med och vuxna som engagerar sig i sina barn istället för på sin skärm, är tre saker de tillfrågade ser som viktigt.Mer än hälften av de tillfrågade anser att barns synpunkter på hur fysisk aktivitet kan öka är viktig. Till exempel bör vuxna lyssna på barns förslag om vad man kan göra på sin fritid eller på skolidrott. Fysisk aktivitet kan också stimuleras genom aktivitetsparker och lekmiljöer.

– Uppenbart vill många barn vara en del av lösningen och har konkreta förslag som skulle kunna få stor effekt för barns fysiska aktivitet. Det handlar dels om uppmaningar till det offentliga om vikten av att göra barn delaktiga och att skapa en mer jämlik tillgång till platser och aktiviteter som främjar fysisk rörelse, dels om att vuxenvärlden bör engagera sig mer. Vuxna kan spela en viktig roll som möjliggörare för barns hälsa och välbefinnande, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Jämlik idrott och närvarande föräldrar

Barn vill också se mer av idrott där alla får och kan vara med, oavsett familjens ekonomi och barnets prestation. Och så ses föräldrars närvaro som viktig, genom att bjuda in till aktiviteter och genom att titta upp från sina skärmar. Ett av fyra barn vill att deras föräldrarvuxna ska minska sin skärmtid.

Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet arbetar just nu med ett förslag på hur samhället kan stimulera mer till rörelse istället för till stillasittande. De ska lämna ett förslag till regeringen och undersökningen kommer att vara en del i underlaget.

– Barnens och ungas röster kommer att vägas samman med röster från forskningen och från myndigheter, organisationer och verksamheter när vi lägger våra förslag, säger Per Nilsson, ordförande i kommittén

Fakta

Inlägget Närvarande vuxna viktigt för barns fysiska aktivitet dök först upp på Landets Fria.

Mer vild natur kan hindra smittspridning

Att återförvilda fler miljöer kan hindra att sjukdomar sprids från vilda djur till tamdjur och människor.

Två studier av fladdermöss i Australien har visat att när deras livsmiljöer försvinner splittras populationerna och de utsöndrar mer virus. Fladdermössen flyttade också till platser närmare människor.

– Just nu är världen fokuserad på hur vi kan stoppa nästa pandemi. Tyvärr är bevarande eller återställande av naturen sällan en del av diskussionen. Vi hoppas att det här dokumentet kommer att sätta förebyggande och naturbaserade lösningar i förgrunden, säger Raina Plowright, professor vid institutionen för folk- och ekosystemhälsa vid Cornell University, och en av författarna till studierna, till Cornell Chronicle.

Att fladdermössen ”tappar” mer virus, till exempel genom avföring, skulle enligt forskarna kunna bero på att de behövde spara energi när de inte befann sig i sina naturliga miljöer, genom att styra bort virus från sina immunsystem. I jordbruksområden kan smitta sedan spridas via avföring och urin till betande djur. När mat fanns i deras naturliga livsmiljöer försvann fladdermössen istället från de befolkade områdena.

Covid-19, Nipah, Hendra och kanske ebola är exempel på virus som kan spridas från djur till människor.

Studierna har publicerats I tidskrifterna Nature och Ecology Letters.

Inlägget Mer vild natur kan hindra smittspridning dök först upp på Landets Fria.

Mångfald av perspektiv under omställningskonferens

Boksnack, workshops, dans och besöksrundor. Årets omställningskonferens i Järna var fullspäckad med aktiviteter och flödande gruppsamtal. Filmen om omställningsrörelsen är också färdigfilmad.

Den första omställningskonferensen på plats sedan 2019 gick av stapeln sista helgen i november i Järna. Drygt 100 personer kom för att delta i gemenskapen.

– Det var helt magiskt att ses på plats igen, så himla fint. Det har hänt mycket under pandemin och att klara sig igenom den som rörelse känns stort. Vi har hunnit bli mer specifika med vissa frågor, matfrågan är central och vi har startat både potatisuppropet och kommit igång med matvärn. Det var fint att få fokusera på den frågan, säger Arci Pasanen, en av två ordföranden för föreningen Omställningsnätverket som arrangerade konferensen.

Omställningskonferensen handlade inte bara om mat, utan även om tankar och känslor.

– Vi lever i en svår och tung tid nu. Många tänker på det här. Och gemensamt har vi en längtan bort från någonting, men också en längtan till någonting. Inom omställningsrörelsen har vi börjat utforska vad vi längtar till. Den längtan måste gå tillsammans med en känsla och förankring i ansvar över samtiden. Hur tar vi ansvar för de kriser vi står mitt i och som vi ser är på väg mot oss? Det var tydligt att den känslan lever starkt i rörelsen och på många olika sätt, inte bara genom matfrågan.

Konferensen hade få föreläsare. I stället för envägskommunikation låg fokus på gemenskap och deltagande.

Årets omställningskonferens hölls på Kulturhuset i Ytterjärna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

– Det var det som var så fint med konferensen och väldigt symboliskt att alla stod och satt på scenen tillsammans. Det är ju själva kärnan och fundamentet i den här kulturen som rörelsen utforskat, hur vi möter varandra i de här frågorna. Vi har helt suveräna verktyg i det här, verktyg med funktionen att se till att alla kommer till tals, allas röst får höras. Vi gör det här tillsammans så mycket tid ges till gemensamma samtal, säger Arci Pasanen.

Nytt på årets konferens var ett samarbete med Warm data och inledningen av konferensen med ett warm data lab:

– Det hela går ut på att man sitter i grupper om fem personer och pratar utifrån en särskild fråga, som i det här fallet var: Vad är hem i en föränderlig tid? Sen får man olika kontexter att prata om det exempelvis vetenskap, ideologi, politik, andlighet och religion. Därefter flyttar man på sig till andra grupper med andra kontexter. Det blir ett enda stort flödande gruppsamtal.

Under konferensen presenterades resultatet av ett flerårigt samarbete mellan Omställningsnätverket och KTH: Bortom möjlighetshorisonten: verktyg för att utforska lokal energiomställning. Det är en workshop som tagits fram för lokala och regionala politiker, tjänstemän, entreprenörer och representanter från näringsliv och civilsamhälle, där deltagarna tillsammans genomför ett tankeexperiment. Verktyget har tagits fram som ett stöd för den som vill ta initiativ till samtal om lokal omställning med andra som är intresserade av hållbarhetsfrågor i lokalsamhället, med syfte att engagera och inspirera i arbetet mot ett fossilfritt samhälle.

Matfrågan är central för Omställningsnätverket. Under pandemiåren har de startat Potatisuppropet och arbetat med Matvärn. Foto: Claudio Bresciani/TT

– Det var kul att få en sådan final på projektet, att de fick presentera materialet på konferensen.

Konferensen som pågick fredag och lördag, med besöksrundor också på torsdagen och söndagen, bjöd på workshops och open space, där var och en som ville kunde kliva fram och ge någonting till de andra deltagarna. Grundtanken med omställningskonferensen är att ledarskapet och konferensen är allas.

– Mångfalden av perspektiv får blomstra. Omställningsrörelsen står för inkludering och allas lika värde. Du är här på dina villkor.

Filmen om omställningsrörelsen, som rörelsen finansierat med crowdfunding är färdigfilmad. De sista inspelningarna gjordes strax innan konferensen. Nu återstår ljud och slutproduktion, men filmen planeras ha premiär i augusti 2023.

Nästa års omställningskonferens kommer att hållas i Dalsland.

Inlägget Mångfald av perspektiv under omställningskonferens dök först upp på Landets Fria.

På gång i hela landet

Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder. Kalendariet görs i samarbete med Omställningsbyråns Abigail Sykes.

Götaland

<br>Lördag 10 december

LjusmanifestationVÄNERSBORG. En del av Naturskyddsföreningens årliga ljusmanifestation till stöd för dem som riskerar eller har mist livet för att skydda naturen.Tid: 16.00–18.00Plats: centrala Vänersborg, mer info kommerInfo: bit.ly/ljusförliv

<br>Hela landet

Torsdag 8 december

VälbefinnandeekonomiONLINE. Nätverket Wellbeing Economy Alliance (WeAll, Alliansen för välbefinnandeekonomi) håller på att få en svensk hub (nav) tack vare organisationen Scenario 2030. WeAlls mål är en global ekonomi som ger välbefinnande till människor och planet. Alla är välkomna på denna träff för att utforma hubben tillsammans.Tid: 18.00–19.30Plats: ZoomAnmälan och info: bit.ly/hubekonomi eller ana@weall.org

Onsdag 14 december

Hållbarhet i det lilla företagetONLINE. Möt företagare och organisationer inom kulturella och kreativa näringar, som jobbar aktivt med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i praktiken. Denna gång är gästerna filmproducenten och hållbarhetsinspiratören Ronny Fritsche från Avokadofilm samt Etta Säfve och Jona Elfdal, konstnärer och permakulturlärare som driver plattformen Gylleboverket.Tid: 9.00–10.00Plats: ZoomAnmälan och info: omstallningskultur.se/kalendarium

Längre fram

27 februari – 1 december 2023

Ekohushåll i teori och praktikVÄDDÖ. En distanskurs  med åtta helgträffar för dig som vill möta dagens utmaningar genom att gå från konsument till producent. Fokus ligger på regenerativ småskalig odling, men det handlar också om vilda växter, regenerativ mat, matförädling och hantverk.Plats: Distans samt Väddö folkhögskola, Grisslehamnsvägen 28, Väddö, NorrtäljeKostnad: 2 600 kronor i avgift plus kost och logiInfo och anmälan: Senast 20 november på vaddo.fhsk.se/kurser/ekohushall

Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.

Kritik mot att regeringars svar till FN hemlighålls

De svar regeringar inkommer med efter att ha mött kritiska frågor från människorättsexperter brukar publiceras av FN-organet OHCHR. Men på senare tid har kommentarerna från flera länder klassats som konfidentiella – vilket möter hård kritik från människorättsförsvarare.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OHCHR, publicerar på sin sajt uttalanden och frågor från experter och särskilda FN-rapportörer med anledning av påstådda människorättsbrott. Dessa riktas främst mot regeringar, vars svar också brukar offentliggöras.

Vid flera tillfällen den senaste tiden har dock staternas kommentarer inte blivit publicerade med hänvisning till ”konfidentiella skäl”. Detta har nu skett vid minst fyra tillfällen i de svar som inkommit från Ecuadors, Guatemalas, Indiens och Nepals regeringar.

Kritiker menar att detta är oacceptabelt – inte minst eftersom de som står bakom anmälningarna har rätt att veta hur regeringen i fråga ställer sig till anklagelserna.

Victoria Tauli-Corpuz, ordförande för den filippinska människorättsorganisationen Tebtebba, säger att de som anmäler övergrepp till internationella experter kan tvingas göra det med risk för sina egna liv – och att det är avgörande att regeringens syn på de anklagelser som framförs offentliggörs.

Hon säger att dessa svar är av största vikt för att anmälaren ska kunna gå vidare i kampen för att lösa de problem som de har uppmärksammat.

– Att undanhålla svaren är en återvändsgränd i arbetet för att hitta en lösning, säger Victoria Tauli-Corpuz, som tidigare var FN:s särskilda rapportör om urfolks rättigheter, till IPS.

OHCHR har inte velat kommentera den kritik som riktas mot vad som förefaller vara en ny trend.

Tusen förfrågningar

De brev som FN-experter skickar till stater kan bland annat gälla lagar eller förfaranden som misstänks stå i strid med internationella människorättsregler, och som drabbat olika individer. Under förra året skickades drygt ett tusen sådana förfrågningar från experter till olika länder, enligt OHCHR. I en stor majoritet av fallen inkom också länderna med svar på dessa brev.

Den nepalesiska människorättsjuristen Mandira Sharma säger att det inte är särskilt förvånande att regeringar begär att deras svar inte ska offentliggöras – men att det är desto märkligare om dessa krav hörsammas.

– Individer och organisationer söker stöd hos FN när deras regeringar inte bemöter problemen – och de har rätt att bli informerade. Varför ska de annars engagera sig? Så länge det inte handlar om mycket känslig information som innebär att någons liv riskeras bör informationen offentliggöras, säger Mandira Sharma.

Det är inte ovanligt att delar av de svar som kommer från regeringar maskas.Sarah M. Brooks, vid organisationen International Service for Human Rights, säger att det kan finnas behov av att människorättsexperter och statliga företrädare kan kommunicera via icke-offentliga kanaler. Men hon menar att detta inte gäller den här typen av konversationer, där offer och deras företrädare i många fall tar stora risker när de kontaktar FN-företrädare.

Inlägget Kritik mot att regeringars svar till FN hemlighålls dök först upp på Landets Fria.

Förslag: Gratis fritidshem till alla barn

Låt alla barn i åldern 6–9 år få plats på fritidshem, utan avgift, föreslår en utredning som lämnats till skolminister Lotta Edholm (L).
– Om man genomför den här reformen blir fritidshemmen tillgängliga för de barn som kanske har störst behov av verksamheten, säger utredaren Kerstin Andersson.

Mer än en halv miljon barn i framför allt lågstadieåldern, men även i mellanstadieåldern, tillbringar delar av skoldagen och loven på fritidshem. Men alla barn har inte självklar rätt till fritidshem – i de flesta kommuner är rätten villkorad med att föräldrarna arbetar eller studerar. Därför varierar också deltagandet och är betydligt lägre i områden där arbetslösheten är högre och familjernas ekonomi svagare.

Mot den bakgrunden tillsatte den förra regeringen en utredning om utökad rätt till fritids och betänkandet lämnades över till nuvarande skolminister Lotta Edholm på måndagen.

Som förskolan

Utredaren Kerstin Anderssons förslag är alltså att alla barn i åldern 6–9 år ska ges möjlighet att gå på fritids utan kostnad, på liknande sätt som 3–5-åringar har rätt till avgiftsfri förskola. Med allmänt fritids skulle även barn till arbetslösa, föräldralediga och långtidssjukskrivna omfattas.

– Den största vinsten är att man tillgängliggör fritidshemmet för alla barn. I dag är deltagandet allra högst i områden med väldigt goda förutsättningar medan det är lägre i glesbygden och i områden med socioekonomiska utmaningar, säger Kerstin Andersson.

Allmänt fritids för 6–9-åringar skulle innebära att verksamheten växer med cirka 10 200 elever (från 408 100 till 418 300), bedömer utredningen. Utökningen skulle kosta staten drygt en halv miljard kronor per år och utredningen föreslår att pengarna tas från likvärdighetsbidraget, vars syfte är att utjämna skillnader mellan skolor.

Olika kompetenser

Utökningen kräver också mer personal på fritidshemmen, i ett läge där det redan råder personalbrist. Bristen har varit så påtaglig att en tidigare utredning, från 2020, avrådde från att utöka fritidshemmen. Men Kerstin Andersson landar i en annan slutsats: Lyft fram andra kompetenta yrkesgrupper som kan ingå i arbetslaget, jämte lärare.

– Skollagen säger att behörig lärare ansvarar för undervisningen, men att annan personal får medverka. Det tolkas ibland som att annan personal ”får finnas, men helst inte”. Vi föreslår att man ger ett erkännande till så kallad annan personal och att de bör få en tydlig roll i arbetet, säger hon och syftar på bland andra gymnasieutbildade från barn- och fritidsprogrammet, fritidsledare och socialpedagoger.

– Personer med utbildning för arbete med barn kan bidra med många olika kompetenser. Nu tenderar det att bli en osäker arbetssituation för många som jobbar några månader medan arbetsgivaren söker behöriga lärare, säger Kerstin Andersson.

TT har bett skolminister Lotta Edholm om en kommentar.

– Vi har tagit emot utredningen och vi får återkomma om förslagen. Först ska de beredas inom regeringskansliet, säger hennes pressekreterare Ellen Kult.

Inlägget Förslag: Gratis fritidshem till alla barn dök först upp på Landets Fria.

EU-toppar kräver besked om SD

Vilket inflytande har egentligen SD över regeringens politik? EU-parlamentets toppar vill ha svar när de besöker Sverige inför ordförandeskapet i EU:s ministerråd.
Och ge oss gärna generatorer till Ukraina, manar talman Roberta Metsola till Sveriges städer och regioner.

Det blir som ett omvänt tomtebesök när Metsola och EU-parlamentets gruppledare kommer till Stockholm för samtal under onsdagen.Klara besked och konkreta presenter står på deras önskelista.Inte minst handlar det om vilket inflytande Sverigedemokraterna egentligen har över regeringen, exempelvis över migrationspolitiken.

– Det är definitivt frågor som vi kommer att ställa. Många gruppledare kommer specifikt att fråga det, om vad det får för inflytande över ordförandeskapet och även regeringens linje, säger talman Metsola till TT.

I topptrio

Inför avresan till Stockholm tar hon emot på sitt kontor på nionde våningen i parlamentets byggnader i Bryssel, med hisnande utsikt över staden.

Den 43-åriga maltesiskan är en av länkarna i EU:s absoluta topp-trio – om än något i skymundan av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordföranden Charles Michel.

EU:s rådsordförande Charles Michel tillsammans med EU-parlamentets talman Roberta Metsola vid ett toppmöte i Versailles utanför Paris i våras. Foto: Michel Euler/AP/TT

Som bas för parlamentet spelar hon ändå en nyckelroll när det gäller att få igenom allehanda lagstiftning i EU. Det handlar inte minst om migrationen, som hon dessutom var tungt involverad i som ”vanlig” EU-parlamentsledamot från 2013 och framåt.

Kommer leverera?

SD:s roll som stödparti i Sverige har väckt oro bland flera partigrupper i EU-parlamentet om vad konsekvenserna ska bli för förhandlingarna om den asyl- och migrationspakt som EU-kommissionen lade fram 2020.

Metsola – som är från samma konservativa partigrupp (EPP) som statsminister Ulf Kristersson (M) – är ändå optimistisk.

– Jag var med när Ulf precis hade blivit premiärminister, på ett EPP-möte, och han var då väldigt försäkrande om att ”vi kommer att leverera vad vi måste”. Men naturligtvis måste frågorna ställas, säger talmannen.

Skog och varg

Metsola besöker flitigt Norden, räknar med ett stabilt svenskt ordförandeskap och har nästan bara positiva omdömen att sprida om Sverige.

– Det är ett land som alltid varit en ledande kraft, oavsett om det gäller sociala frågor, jämlikhet, förnybart, klimatpolitiken, öppenhet och att vara en ledare i norr. Det här är sådant som vi kan lära från Sverige. Vi är inte här för att säga åt Sverige vad som ska göras – och jag tror inte att svenskarna vill det heller, säger Metsola.

– Men vi har i EU-parlamentet haft allvarliga diskussioner och det finns olika meningar i de politiska grupperna. Sverige dyker upp i debatterna när det handlar om skog, stora vilddjur, men också migrationen och läget i södra Sverige med upplopp. Sådant tror jag att gruppledarna kommer att fråga om, säger talmannen.

Snusande make

Det ständiga svenska hjärtefrågan om snusets roll i EU har maltesiskan en särskild relation till – i en mer personlig form.

– Det är en väldigt het fråga i familjen, eftersom min man (finländaren Ukko) är snusare och jag förväntar mig att han vill att jag ska handla åt honom, skrattar Metsola inför Stockholmsresan.

Några ändrade snusregler räknar hon dock inte med.

– Jag minns debatten (inför det svenska EU-inträdet) 1995 och anser att alla beslut och annat måste rymmas inom den ramen.

Generatorer

EU-parlamentets Stockholmsresa omfattar bland annat en träff med kungaparet – även om det väckt förvåning bland vissa deltagare om önskemålet från hovet om att de kvinnliga deltagarna på resan bör bära kjol.

Besöket i Sverige är kort och späckat. Mitt under TT-intervjun kommer Metsola dessutom på att hon gärna vill klämma in ett möte med det lokala styret i Stockholm också.

EU-parlamentet drog i förra veckan i gång en kampanj för att få europeiska städer att hjälpa sina kollegor i Ukraina med värmegeneratorer inför vintern – vilket fått ett enormt genomslag på bara några dagar.

– Det fungerar! Till och med vanliga medborgare skriver till oss om att ”jag har en extra generator i min trädgård, kan ni plocka upp den?”, säger talmannen i Bryssel.

Inlägget EU-toppar kräver besked om SD dök först upp på Landets Fria.

Google spred desinformation om klimatet – sponsrat av fossila bolag

Google har tagit emot minst 4 miljoner kronor för att sprida desinformation om klimatkrisen på nätet. Fossila bolag har i annonser bland annat påstått att fossila bränslen skulle göra miljön bättre och planeten mer beboelig. Det visar en ny rapport. Google har en policy om att inte sprida desinformation om klimatet i sina annonser. Men […]

The post Google spred desinformation om klimatet – sponsrat av fossila bolag appeared first on Syre.

Varning för en vacker död stad och något mycket värre än så

När musiken tystas dör en stad och så småningom något betydligt större. Arbetarens Johan Apel Röstlund ser en sorglig utveckling upprepa sig.

Do you remember the good old days before the ghost town
We danced and sang, and the music played in a de boomtown

När den brittiska pop- och ska-orkestern The Specials sommaren 1981 spelade in sin legendariska singel Ghost Town var det en dystopisk bild av samtiden som målades upp. Nu är vi där igen.

Thatchers privatiseringar och nedmontering av välfärdssamhället ledde till skenade priser på en redan skev bostadsmarknad och tusentals människor tvingades flytta från sina hem. Innerstadskärnorna urholkades och befolkningen byttes ut. Etablissemang som roat och underhållit folk i generationer slogs igen. 

Hyrorna chockhöjdes och de som flyttat in, efter att betalat astronomiska summor pengar för sina lägenheter, fick luft under vingarna: här skulle ingen komma och störa. 

Fristående biografer, pubar och sociala center ersattes av dyra märkesbutiker, mäklarfirmor och påkostade affärskedjor. Plötsligt hade folk ingenstans att träffas längre. 

Parker som tidigare varit offentliga stängslades in och togs över av nybildade bostadsrättsföreningar. Tillträde förbjudet för allmänheten ledde till att ohälsotalen steg när barn inte längre tilläts spela fotboll eller leka kull i de få grönområden som staden tidigare haft att erbjuda.

Stockholm, och även andra städer runt om i Sverige, brottas sedan flera år med liknande problem.

Mentaliteten tycks generaliserande vara ungefär ”har jag betalat 20 miljoner för en våning äger jag hela kvarteret”.

Exemplen är alldeles för många för att räkna upp men ställe efter ställe håller i skenande fart på att tystas av nyinflyttade och kapitalstarka bostadsrättsägare. Mentaliteten tycks generaliserande vara ungefär ”har jag betalat 20 miljoner för en våning äger jag hela kvarteret”.

Musik, folkliv, dans och glädje. Men även sorg, oljud och mörker. Allt som gör en stad levande. Not in my backyard.

Utvecklingen är katastrofal men fortsättningen kan bli ännu värre och få allvarliga konsekvenser. 

Det finns nämligen redan fall där intillboende klagat på rösterna hos lekande barn och uppmanat förskolor att hålla de små liven inomhus. Barer som ekar tomma sedan musiken tystnat och kyrkklockor som inte längre ringer.

Bostadsrättsföreningarna och de som gnäller har med andra ord alldeles för mycket makt på de stora flertalet människors bekostnad.

Att det nu, precis efter den förödande pandemin, just är restaurang- och musikbranschen som drabbas när grannar vill ha lugn och ro (det har aldrig varit tyst i en levande stad) är inget annat än ödets ironi och ett skrämmande tecken i tiden.

Restauranger, stökigt picknickhäng och möjligheten till förströelse gör en stadsdel attraktiv. Kaos och kalas, gråt och skratt. Allt det skapar samhörighet och erbjuder även, särskilt i en storstad där avstånden till vänner ofta är långa, ett alternativ till ensamhet.

Vad händer den dagen en förbannad bostadsrättsägare plötsligt tycker att ambulanssirenerna nere på gatan stör nattsömnen eller att den hemlösa mannen utanför vardagsrumsfönstret pajar utsikten?

Här måste politikerna kliva in. Regler finns redan i flera europeiska städer som säger att ett visst liv får den räkna med som bosätter sig i ett område där det finns ett pulserande nöjesliv.

Vad händer annars den dagen en förbannad bostadsrättsägare plötsligt tycker att ambulanssirenerna nere på gatan stör nattsömnen eller att den hemlösa mannen utanför vardagsrumsfönstret pajar utsikten?

Snart har vi inget annat än spökstäder kvar. Något som, utan att låta som en kapitalist, kommer drabba både företagare och turistnäring.

För den som vill ha tystnad, och som dessutom har råd att köpa lägenhet på en populär adress i centrala Stockholm, Malmö eller Uppsala, finns gott om plats där varken ljud eller människor stör.

Då är det är bara att flytta, för staden tillhör alla!

Utrikes



#76/2021

Berlin röstade för kommunalisering av bostäder


29 September, 2021

Arbetaren 100 år
Kultur
Podd



#86/2022

Jubileumspodden – 100 år av bostadskamp


4 November, 2022