Inlägg publicerade i “Tidningar”

Halvvägs in i FN-konferensen om biologisk mångfald har bara ett fåtal av de 22 punkterna nått framgång. Nu är det bara en knapp vecka kvar för världens länder att enas om det som kallas ett Parisavtal för naturen.

De viktigaste målen under det pågående FN-mötet COP15 i Montreal är att skydda 30 procent av jordens yta till 2030 samt att hitta en plan för finansiering som ska stötta biologisk mångfald i utvecklingsländer.

Men hittills går det trögt. Det är först på torsdag som 196 miljöministrar, inklusive Romina Pourmokhtari (L), ska ansluta, men förhoppningarna var att förhandlingarna skulle ha nått en bra bit fram innan dess.

– Vi har långt kvar. Men vi ser små ljusglimtar i slutet av tunneln, säger Marco Lambertini, chef för WWF International till AFP.

Under helgen meddelade Brasilien, å Afrikas och 14 andra länders vägnar, ett krav på finansiellt stöd på minst 100 miljarder dollar om året eller 1 procent av världens BNP fram till 2030.

Det kravet anses orealistiskt av de rika länderna som 2020 öronmärkte omkring 10 miljarder dollar.

– Om vi plötsligt pratar om 100 miljarder kommer samtalen att förlamas, säger Frankrikes utsände Sylvie Lemmet till AFP.

EU har också motsatt sig upprättandet av en ny global fond för biologisk mångfald, något som många andra länder vill ska bli av till COP16 som hålls 2024.

USA, som inte deltar i förhandlingarna och som inte skrivit på FN:s konvention för biologisk mångfald, kommer att spela en avgörande roll när det kommer till finansiering.

Under tisdagen fortsätter förhandlingarna mellan delegaterna bakom stängda dörrar.

Inlägget Inga framgångar för avtal för naturen dök först upp på Landets Fria.

Det kontantlösa samhället brer ut sig alltmer. Men att kunna använda kontanter är viktigt ur flera perspektiv, och länsstyrelserna anser att möjligheten att använda mynt och sedlar måste bli bättre.

I en rapport konstaterar 15 av 21 länsstyrelser att privatpersoner runt om i landet inte har tillgången till ”grundläggande betaltjänster” – i dessa ingår att kunna betala räkningar, ta ut kontanter och att sätta in dagskassor på bankkonto för företag och föreningar.För bara ett år sedan var det tre av 21 länsstyrelser som gjorde samma bedömning.

De digitala betalsätten är många men att använda kontanter har blivit svårare och svårare trots att politikerna anser att den möjligheten är viktig, eftersom många inte har råd eller förmåga att göra det digitalt.

I Västra Götaland har det till exempel blivit svårare att betala en räkning med kontanter, något som tidigare var ett problem främst på landsbygden.

– Vi ser nu att detta är ett problem i Göteborg och kommunerna runtomkring. Där finns inte längre någon bank eller ombud som hanterar kontanter, varken för uttag, insättning eller räkningsbetalningar, säger Agneta Olsson, processledare på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Inlägget Svårt att betala räkning kontant i 15 län dök först upp på Landets Fria.

Nya sätt att autogenerera texter förenklar för studenter som vill försöka fuska och ställer nya krav på landets högskolor och universitet.

De nya AI-programmen kan på ett trovärdigt sätt skriva kortare akademiska texter, något som kan ställa till det för landets universitet och högskolor, rapporterar Vetenskapsradion.

– Låt oss säga att du har en uppgift att sammanfatta någon typ av text. Du kan till och med be den här AI:n att problematisera och den genererar detta. Där har vi ett problem, säger Fredrik Ahlgren lektor i datavetenskap vid Linnéuniversitetet, till radion.

– Universitet har under ganska lång tid haft antiplagiatsystem där man jämför texter mot andra texter på internet för att se att man inte kopierar. de här är ju helt satta ur funktion nu, fortsätter han.

Enligt Pontus Kyrk, jurist vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ), den statliga tillsynsmyndigheten för högskolor och universitet, har man inte tagit fram någon plan för att hantera eventuellt AI-fusk.

– Det är något som vi får ta med oss och fundera på om det blir ett större problem. Nu ligger det i sin linda lite grann. Ansvar ligger hos lärosätena att stävja och motverka den här typen av fusk, säger Kyrk till radion.

Inlägget Universitet saknar gemensam plan för AI-fusk dök först upp på Landets Fria.

Elkrisen får regeringen att tillfälligt stoppa omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften. Alla prövningar som ännu inte påbörjats flyttas fram i tolv månader, enligt förslaget.

– Prövningen av kraftverken behöver gå vidare, men bedömningen är att det krävs tolv månader för att analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

I Tidöavtalet slår regeringen och SD fast att omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften ska pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen.

Nu meddelar regeringen att pausen blir tolv månader.

Snabb behandling

Ansökningar som skulle ha lämnats in den 1 februari nästa år ska i stället lämnas in den 1 februari 2024. Alla senare datum skjuts också fram ett år. De omkring 80 prövningar som redan lämnats in kommer att behandlas enligt plan.

Ärendet kommer att snabbehandlas. Förordningsändringarna ska träda i kraft den 30 januari.

– Vi är oerhört måna om att Sveriges abonnenter inte ska drabbas av frånkoppling, men vi är också angelägna att genomföra åtgärder vid vattenkraftverken så att deras negativa inverkan på miljön minskar, säger Pourmokhtari.

Förslaget skickas redan i dag på remiss och remissinstanserna får en vecka på sig att komma in med synpunkter.

Oron för den påverkan som både vattenkraft och andra delar av samhället har på miljön kvarstår, enligt Romina Pourmokhtari.

– Vi ligger efter i det arbete som vi behöver göra för våra ekosystem. Men det vi ser just nu är att de här tillståndsprövningarna inte klingar väl med det energiläge vi har.

Hon hoppas att vattenkraftverken under pausen kommer att ta fram ännu bättre underlag för tillståndsprövningen som hon menar kommer att fortgå.

"Varje timme räknas"

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) framhåller att risken för bortkoppling gått från låg till reell under hösten.

– Vi är i en situation där varje kilowattimme räknas, säger Busch.

Det gör vattenkraften mycket viktig, anser hon.

– Vattenkraften är elsystemets fossilfria ryggrad och tryggar vår elförsörjning såväl när solen inte skiner och vinden inte blåser som när vi har den svåra situationen att det är kallt och det eventuellt har slocknat.

TT: Vill regeringen bygga ut vattenkraften?

– Det är inte föremål för diskussion i dag, nu hanterar vi den befintliga vattenkraften. Men detta visar att vattenkraften har egenskaper som är unika och robusta.

Kritik från miljöorganisationer

Omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd syftar till att säkerställa en god miljö för växter och djur i svenska vattendrag. Miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen har varit kritiska till en paus.

Från branschen välkomnas den däremot. Samtidigt frågar sig Svensk Vattenkraftförening om tolv månader räcker.

– Vi ser hur myndigheterna har kört det hela i diket och vi undrar: hinner man verkligen göra det omtag som är nödvändigt med regelverk och myndighetsstruktur på tolv månader, säger Thomas Sandberg, styrelseordförande för Svensk Vattenkraftförening.

Läs mer:Splittrade åsikter kring vattenkraftens nya miljökravMaxad vattenkraft påverkar djurlivet

Inlägget Regeringen pausar miljöprövningar dök först upp på Landets Fria.

Hur vår mat förpackas är ett komplext område. Materialen påverkar miljön, men samtidigt håller maten längre. Två forskare har skrivit en bok som försöker visa hur den ekvationen kan lösas – både i industrin, i butiken och i hemmen. Våra beteenden är en nyckel till att minska matsvinnet.

Förpackningarnas miljöpåverkan har hamnat i fokus i och med återvinningssystemet som infördes på 90-talet, men förpackningarna påverkar också vårt beteende när vi handlar.

– Förpackningen i sig ses som en miljöbov, men om man som vi gjort, tittar på hur matsvinn uppstår så är bilden mycket mer komplex, säger Fredrik Wikström, som tillsammans med Helén Williams forskat om miljö- och hållbarhetsfrågor och förpackningens roll i 30 år.

Båda är forskare vid Karlstads universitet och i höst har de skrivit boken ”Stoppa matsvinnet!”. De reagerar mot att mycket av dagens forskning fokuserar på effektivare matproduktion och mindre på hur vi ska äta upp den mat vi köper.

Problemen med förpackningar kan vara att ett storpack lockar oss att köpa mer mat än vi hinner äta upp. Kurviga förpackningar gör att transporterna innehåller stora mängder luft. Kombinationer av material kan öka hållbarheten, men gör dem svåra att återvinna. Och hur fungerar egentligen förpackningen hemma i kylskåpet när den väl öppnats? Och går det att få ut allt innehåll ur en förpackning?

Fredrik Wikström och Helén Williams har forskat om miljö- och hållbarhetsfrågor och förpackningens roll i 30 år. Foto: Linn Malmén

– Matproduktionen är det som påverkar miljön mest. Vårt huvudsyfte med boken är att minska det totala avtrycket av matproduktionen. Vad konsumerar vi? Vad äter vi? Hur mycket slänger vi? säger Fredrik Wikström.

Hur ska maten hålla längre hemma?

Produktion, förädling, förpackningar och matsvinn bör alltså ses som en helhet, men inom industrin fokuserar man på hur maten ska hålla fram till konsumenten.

– Alla famlar efter hur vi ska göra i konsumentledet – hur maten ska hålla längre hos konsumenten när en förpackning är öppnad. Där finns det inget ekonomiskt incitament för producenterna att öka hållbarheten, för minskar vi svinnet i hemmen skulle det äventyra försäljningen. I den frågan har tre myndigheter ansvaret i Sverige, men de har väldigt lite resurser. Konsumenterna behöver upplysas mer.

Förpackningar är så vanliga att vi tar deras deras nytta tas för given, enligt “Stoppa matsvinnet!”. Färsk mat kan transporteras långt och plastförpackningar är mångsidiga. Förpackningsfria butiker löser inte problemen eftersom förpackningarna faktiskt skyddar maten.

Så det är inte bara förpackningarna i sig som behöver ses över utan våra kostvanor och hur mycket av maten vi slänger, enligt Fredrik Wikström och Helén Williams. De pekar bland annat på att i jordbruket i Norden lämnar 10-30 procent av grödorna inte gården för att de inte lever upp till specifika krav; i butikerna anser sig handlaren behöva ge kunderna ett stort utbud; på restauranger, skolor, i verksamheter och i hemmen blir mat gammal och slängs. En tredjedel av all mat som produceras i världen äts aldrig upp.

Goda sidor måste vägas mot de onda

Så enligt Fredrik Wikström och Helén Williams behövs det ett paradigmskifte.– Det skulle innebära att vi börjar väga förpackningarnas onda sidor mot de goda och hur det minskar matsvinnet totalt sett.

Ett kontroversiellt förslag i boken är att matmomsen höjs. – Även om maten har blivit dyrare är maten fortfarande så billig att mycket slängs i onödan. Det är stort fokus på jämförelsepriser, men matsvinnet skulle kanske minska om mat såldes i mindre förpackningar. Det finns många aspekter som inte diskuteras.

Materialet i förpackningar är också betydelsefullt. Plast är fossilt men har bra funktion och kräver en liten mängd material. Papper och kartong orsakar skogsavverkning och behöver kombineras med andra material. Glas är beständigt men är tungt och kräver mycket energi vid tillverkningen. Metall är det mest klimatpåverkande materialet.

– Det sker en utveckling mot förnyelsebara plaster, som jag tror på sikt kan förbättra. Plasten ger ett mycket bra skydd i förhållande till vikten och kan man bränna plasten i slutänden är det bästa. Metaller är det mest tveksamma och de består ofta av legeringar som är svåra att återvinna. Här behöver handeln ta ett större miljöansvar.

Förpackningar är bra om de används rätt

Flera hinder finns också för återvinningen, som inte fungerar så bra som många tror. Efter källsorteringen behöver olika material sorteras ytterligare och de materialen ska vara tillräckligt bra och ekonomiska för att konkurrera med andra material.

– Vi har en övertro på att återvinning kan minska materialflödena. Vi måste minska användningen av material totalt i samhället. Förpackningar gör stor nytta om de används rätt. Men då ska de ha rätt storlek, form och vara tillverkade av rätt material.

Inlägget Rätt förpackningar kan minska matsvinn dök först upp på Landets Fria.

Efter nästan tio år på posten kommer Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl att avgå nästa år. 

Johanna Sandahl valdes till ordförande 2014 och blev då Naturskyddsföreningens första kvinnliga ordförande. 

– Jag är stolt över att Naturskyddsföreningen tydligt har bidragit till att sätta klimat, natur och miljö på agendan. Det har skett ett stort skifte i medvetandet om att klimatkrisen är en av våra största utmaningar, och näringslivet har verkligen vaknat till. För tio år sedan var det inte tal om att Sverige skulle ha en klimatlag med ambitiösa klimatmål. Naturkrisen har också gått från närmast en ickefråga till att det nu diskuteras konkret vad som ska göras för att stoppa artutrotningen, säger Johanna Sandahl i en kommentar.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation med över 200 000 medlemmar och har lokalföreningar i 270 av Sveriges kommuner. En ny ordförande kommer att väljas i samband med föreningens riksstämma den 17-18 juni 2023. 

Inlägget Naturskyddsföreningens ordförande avgår dök först upp på Landets Fria.

Skådespelaren, komikern och manusförfattaren Bianca Kronlöf får 2022 års Mänskliga rättigheter-pris från svenska FN-förbundet. Hon får priset för att hon “med satir och humor belyser rasism, sexism och andra orättvisor i samhället” och för att hon ”på ett intelligent och roligt sätt folkbildar hela Sverige och når även de som inte är insatta i frågorna”.

Bianca Kronlöf slog igenom 2012 på Youtube tillsammans med systern Tiffany Kronlöf. Hon har sedan dess bland annat synts i tv-serier som Full Patte och Deg. 2021 debuterade hon som författare med boken Brev till mannen, hon har också varit en aktiv debattör i frågor som rör feminism och jämställdhet.

– FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter har ofta gått till personer som arbetar för kvinnors rättigheter. På senare år har jämställdhetsarbetet tryckts tillbaka och kvinnor har drabbats hårt av bland annat pandemin. Med vårt pris vill vi visa vår stora uppskattning för Bianca Kronlöfs arbete och samtidigt understryka vikten av att alla gemensamt står upp för jämställdhet mellan kvinnor och män, säger FN-förbundets Annelie Börjesson om valet av pristagare.

Inlägget Bianca Kronlöf prisas av FN-förbundet dök först upp på Landets Fria.

Rätten till dygnsvila för bland annat fackförbunden Kommunals och Vårdförbundets medlemmar stärks. En dygnsvila på 11 timmar per 24-timmarsperiod ska nu bli norm.

Det är innebörden i det avtal som förhandlats fram av fackförbund, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och arbetsgivarorganisationen för kommunala företag Sobona.

Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal, kallar avtalet för ett paradigmskifte, som kommer att göra stor skillnad på sikt.

”Ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal är att få tillräcklig vila och återhämtning, dels under arbetspass men kanske främst under tiden i mellan arbetspassen” uppger han i ett pressmeddelande.

Undantag från rätten till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under ett dygn kan endast ske enligt särskilda förutsättningar som specificeras i avtalet. Enligt Ingelskog har arbetsgivarna tidigare slentrianmässigt kunnat störa medlemmarnas rätt till dygnsvila.

Förändringarna i avtalet träder i kraft den 1 oktober 2023.

Inlägget Stärkt rätt till dygnsvila – ”paradigmskifte” dök först upp på Landets Fria.

Sverige går in med hög ambition i förhandlingarna när ett Parisavtal för naturen nu ska snickras ihop i Montreal, Kanada, enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Det är möjligt, trots att regeringen avviserat om kraftigt minskade miljöanslag på hemmaplan, berättar hon för Syre.– Vi diskuterar inte inrikespolitiska prioriteringar under COP15. Förlusten av natur sker i en […]

The post Pourmokhtari inför COP15: ”Måste bli verkstad” appeared first on Syre.

Regeringen möjliggör nu ytterligare bidrag för att bevara och främja minoritetsspråken. Institutet för språk och folkminnen (Isof) får 3,2 miljoner kronor att fördela ut i bidrag till minoritetsorganisationer för att främja revitalisering av minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

– Regeringen kan skapa förutsättningar för främjande och bevarande av minoritetsspråken men vi vet att själva arbetet ofta sker med ideella krafter i de organisationer som på olika sätt företräder språken. Därför är det glädjande att vi har möjlighet att prioritera ytterligare förstärkning av det bidrag som finns för revitaliseringsinsatser, säger kulturminister Parisa Liljestrand. 

Isof har under 2022 redan fördelat nästan 10 miljoner kronor till civilsamhällesorganisationer för språkrevitalisering. Regeringen väljer nu att utöka satsningen så att Isof kan fördela ytterligare 3,2 miljoner kronor i bidrag till minoritetsorganisationer för att bevara och främja minoritetsspråken.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS