Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Inlägg publicerade i “Samhälle”

”Kasta ut marknaden från bostadspolitiken”

Annica Nilsson, Alexander Wilson van Deurs och Ida Ali Lindqvist (Foton: Privat, Sofia Runarsdotter / Pressbild).

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Offensiv har pratat med Annica Nilsson, Ida Ali Lind­qvist och Alexander Wilson van Deurs, som är tre av talarna på manifestationen den 9 april på Sergels torg i Stockholm.

Annica Nilsson, aktiv mot ombildningar och utförsäljningar i Järfälla:
– Jag har insett att det är inte vi, vanligt folk, som bestämmer utan det är marknaden som styr. Det styr inte bara det privata, utan också vår kära allmännytta. Och det måste få ett stopp! Marknaden ska hållas borta från allmännyttan, annars riskerar vi att snart inte ha någon allmännytta kvar. Det är jätteviktigt!
– Det enda som kan rädda allmännyttan, vårt gemensamma, är att kasta ut marknaden från bostadspolitiken, och skrota lagen som är full av hål. Jag är inte ensam om att vara orolig för den bostadspolitiska utvecklingen, särskilt om de blåa vinner valet i september. Därför måste vi ut på gatorna och demonstrera och fortsätta kampanja för allas rätt till en bostad, utan marknadens påverkan.

Ida Ali Lindqvist, författare, samhällsdebattör och aktiv i föreningen Utan Skyddsnät:
– Jag har varit utomparlamentarisk aktivist och jobbat med människor i hemlöshet i 20 år. Vad är det för samhälle vi har egentligen, som normaliserat att 80-åriga kvinnor kan bli bostadslösa? Bostad är en mänsklig rättighet, men Sveriges politiker leker med den rätten. Det är ett demokratiskt misslyckande att massor av människor inte har någon bostad här i Sverige, som tydligen ska vara ”världens mest jämställda land”. Man villkorar människors värde, vem är värd en bostad och inte?
– De som har privatiserat och sålt ut allmännyttan har öppnat upp ett smörgåsbord för kapitalisterna. Det är vidrigt och ovärdigt. Ingen ska behöva utsättas för detta systematiska våld som politikerna när som helst skulle kunna stoppa.

Alexander Wilson van Deurs, förbundsordförande i Jagvillhabostad.nu:
– Jag engagerade mig inom bostadspolitiken för att jag ville kämpa emot den enorma orättvisa som råder på bostadsmarknaden och lyfta upp dess konsekvenser. Det är en orättvisa som det sällan talas om, utan som snarare uppfattas som en naturlag. ”Unga kan inte flytta hemifrån? Javisst är det tråkigt, men så har det alltid varit.”
– Bostadsbristen och alla dess förkrossande konsekvenser är som ett blött täcke över hela det svenska välfärdssamhället. En hutlös marknadisering har trätt in där det är kapitalvinsterna som styr byggtakten – inte människors behov.
– Det finns trots allt bara en lösning som fungerar, och det är en social bostadspolitik som sätter människors behov framför vinstintresse. En bostadspolitik där staten har ansvaret över utvecklingen och garanterar att det byggs bostäder som folk har råd med. Det är en bostadspolitisk värd att kämpa för!

Demonstrera här den 9 april

LULEÅ
Soppkök utanför Smedjan: kl 13.00

UPPSALA
Västertorg, Eriksberg: kl 13.00-14.00

STOCKHOLM
Gemensam manifestation på Sergels torg
kl 14.30-15.30

Dessförinnan lokala protester:
Husby torg: 11.30-12.30 – manifestation
Rinkeby torg: 11.30-12.30 – manifestation
Brandbergen C: 12.00 – torgmöte
Odenplan: kl 12.30 – flygbladsutdelning
Järfälla-Kallhälls C: kl 12.00 – torgmöte
Hökarängen: kl 13.00 – torgmöte med musik
Sollentuna: 5-6 april
Liljeholmen: 8 april – kl 16.00-17.00

GÖTEBORG
Gemensam manifestation på
Gustav Adolfs torg kl 15.00-16.30

ALINGSÅS
Korsning Kungsgatan/Färgaregatan:
kl 12.00-13.00 – Protestmöte

JÖNKÖPING
8 april, Råslätts torg: kl 16.00 – Torgmöte

Inlägget ”Kasta ut marknaden från bostadspolitiken” dök först upp på .

Lördagens protestdag för en ny social bostadspolitik: Sopa inte bostadskrisen under mattan i valet!

Protest i Stockholm den 18 september 2021, som blev ett år med tre starka bostadssegrar. Nu måste vi se till att bostadsfrågan inte sopas under mattan under valrörelsen! (Foto: Natalia Medina)

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Det har bara gått en dryg vecka sedan den tidigare miljöministern Karolina Skog lade fram en statlig utredning med namnet En socialt hållbar bostadsförsörjning – vår tids stora bostadssociala utredning. I den finns ett par positiva förslag som att stärka kommunala hyresgarantier om bostad till hemlösa eller trångbodda barnfamiljer med försörjningsstöd och andra särskilt utsatta, som våldsutsatta kvinnor. Men i övrigt är innehållet så magert att den uppseendeväckande rubriken snarast ger intrycket av medveten självironi på hög nivå.

”Myrsteg” från en utredning som i övrigt ”underlevererar” så mycket att den borde bli en politisk ”väckarklocka” är också omdömet från Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder och chefsekonom Martin Hofverberg, som också främst lägger skulden på de begränsande politiska direktiven.
Nu på lördag den 9 april kommer en väckarklocka också att ljuda på gator och torg när gräsrotskampanjen Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik höjer rösten mot riksdagspartiernas försök att sopa bostadskrisen under mattan under valåret.
Att problemet ligger i politisk ovilja och rädsla att utmana finansmarknaden och de privata fastighetsägarna medges också av utredaren själv.
– Jag har bara lagt förslag som jag bedömer kan genomföras i riksdagen kommande mandatperiod. Jag har lutat mig mot att hellre lägga fram försiktiga förslag som kan gå igenom än att sträva efter perfektion. Det ligger extremt många förslag i regeringens byrålåda som har strandat på genomförandet, säger Karolina Skog, som också hänvisar till att en skarpare reglering skulle ”kunna inskränka äganderätten och näringsfriheten” (DN den 30 mars).

Stärkta möjligheter till bostad för hemlösa och trångbodda barnfamiljer samt att kommunala bostadsköer ska få tydligare mandat att göra undantag för vissa grupper som våldsutsatta kvinnor är ett par positiva steg. Men i avsaknad av nästan allting annat pekar utredningen mer i riktning mot hyresrättens gradvisa begränsning till en ”social housing” snarare än mot en ny och återupprättad generell social bostadspolitik.
Den 700 sidor långa utredningen innehåller annars en delvis ärlig verklighetsbeskrivning, som skenande inkomstskillnader och bostadspriser de senaste 20 åren.
– Vi har insiders och outsiders mellan de som kan ta del av värdeökningen, medan andra inte ens får ett förstahandskontrakt fast man har en inkomst, säger Karolina Skog.
Men försöket att dra paralleller till 1930-talets Bostadssociala utredningen visar bara hur ynkliga den här utredningens förslag är. I Skogs utredning läggs inga förslag som liknar de starka allmännyttiga bostadsföretagen, de omfattande statliga subventionerna till nybyggnation och det kommunala mandat över markanvändningen som byggdes upp i spåren av den utredning som tillsattes av Gustav Möller.
Som Hyresgästföreningen påpekar är även utredningens förslag om en nationell och kommunal handlingsplan tandlösa utan statligt stöd till markplanering och byggande. Även åtgärder som underlättar för de mest utsatta att gå före i bostadskön är av begränsat värde i den stora majoritet av landets kommuner som saknar kommunal bostadskö. Likaså i de allt fler kommuner som inte har någon allmännytta eller där denna i hög grad har sålts ut.

Vad som krävs är, som Nätverket Nej till marknadshyra – Ja till social bostadspolitik kommer att visa under protestdagen den 9 april, kamp för ett nytt bostadspolitiskt systemskifte som bryter med de senaste 30 årens ständigt höjda hyror, bostadsbrist, trångboddhet, segregering, utförsäljningar och renovräkningar. Krav kommer att resas på en ny social bostadspolitik, se kravrutan här intill.
Att kamp lönar sig visade sig då vi förra året lyckades vinna tre viktiga segrar: mot marknadshyra i nyproduktionen, mot en lag om lägeshyror och mot Stockholmshyra. Det är viktiga eftergifter som har stoppat nya avgörande försämringar, men för att på allvar vända utvecklingen krävs så klart mycket mer.

Många aktivister inser betydelsen av fortsatt gräsrotskamp under valåret som kan pressa upp bostadskrisen som en valfråga.

Nätverket har som ett led i den nya valårskampanjen skickat ett öppet brev med raka frågor om bostadspolitiken till alla etablerade partier, som hittills bara tre har kommit in med svar på. I dessa svarar både Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ glädjande nog ”rätt” på varje punkt.
Även Socialdemokraternas bostadspolitiker Johan Löfstrand har redovisat svar från sitt parti, som på ett par punkter ger lovande signaler, men på andra punkter visar avgörande svagheter.
S säger sig till exempel vara emot marknadshyra (vilket de som bekant även gjorde, samtidigt som de i januariavtalet var beredd att stödja fri hyressättning i nyproduktionen) och instämma i att bostaden ska vara en social rättighet och inte en handelsvara.
Ändå är partiet varken berett att stödja en lag mot bostadsspekulation eller en återkommunalisering av bostadsbolag som gör orimliga vinster på hyresgästernas bekostnad och missköter förvaltningen av sina bestånd. Inte heller vill S verka för att Allmännyttan som innan Allbolagen 2011 ska bedrivas utan vinstkrav (bara nej till ”gigantiska utdelningar”) och åter bli hyresnormerande.
Välkommet är så klart att S säger sig vara för att avskaffa den skriande orättvisan i fråga om skatter, ROT-, RUT- med flera ränteavdrag mellan boende i hyresrätter och ägda boendeformer. Partiet påstår sig även vara för en lag mot orimliga renoveringshyror. S vill även återinföra riktade investeringsstöd för att öka byggandet av energieffektiva hyresrätter med bra standard och rimliga hyror.
Att S alls har svarat utan dröjsmål tyder på en viss respekt för kampanjen. Men visa av tidigare erfarenheter vet vi att inget kan tas för givet utan massiv press underifrån.

Protestdagen den 9 april kan inte väntas få samma spontana gensvar som under fjolårets kamp mot överhängande hot om stora försämringar. Ändå visar förberedelserna att många hyresgästaktivister inser betydelsen av fortsatt gräsrotskamp under valåret som kan pressa upp bostadskrisen som en valfråga.
Varje månad fram till valet genomför till exempel Hyresgästföreningen Stockholm Sydost kreativa torgmöten i samarbete med Nätverket Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik. På sitt årsmöte i förra veckan antog inte bara Hyresgästföreningen Södermalm ett uttalande som uttalade dess officiella stöd till nätverket, utan gav även nätverket en plakett och blommor för sina insatser, ett pris som togs emot av Vilgot Karlsson.
Senaste nytt är att även Hyresgästföreningen Gotland har anslutit sig till nätverkets kampanj. På Järva har kampanjen brett stöd av Norra Järva Stadsdelsråd, Ort till ort och Husbyrådet förutom av Hyresgästföreningen Järva och lokala hyresgästföreningar i Husby.
Och här kan du läsa kommentarer från några av lördagens talare i Stockholm.

RÄDDA HYRESRÄTTEN: BOSTAD ÅT ALLA ÄR EN
SOCIAL RÄTTIGHET, INTE EN HANDELSVARA!

Nej till marknadshyra och höjda hyror
• Hyrorna är redan för dyra. Hyreskamp mot höjda och marknadsanpassade hyror.
• Stopp för renovräkningar och onödiga standardhöjande åtgärder vid renoveringar. Nollalternativ på riktigt.
• Ja till underhåll, energibesparingar och skattefria underhållsfonder.

Stoppa alla ombildningar, utförsäljningar och bostadsspekulation
• Lag mot bostadsspekulation.
• Kapitalplacerare ska inte tillåtas spela monopol med våra hyresrätter. Samhället ska ta över bostadsbolag som gör stora vinster på hyresgästernas bekostnad och missköter sitt bestånd.

Statens diskriminering av hyresrätter jämfört med ägt boende måste upphöra
• Boende i villor och bostadsrätter gynnas idag med tusentals kronor i månaden jämfört med hyresrätter av samma storlek. Den slopade fastighetsskatten på stora villor och subventioner som ROT- och ränteavdrag är pengar som istället behövs för att bygga bort dagens hemlöshet och trångboddhet.

Återupprätta Allmännyttan
• Allmännyttan ska befrias från vinstkrav, åter vara hyresnormerande och ha hyresgästdemokrati på riktigt.

Bygg hyresrätter för bostad åt alla med bra standard och skäliga hyror i allmän regi
• Statliga byggsubventioner och allmännyttiga byggbolag i ett nytt miljonprogram för att bygga bort bostadsbristen, renovera och klimatanpassa.
• Återinför investeringsstödet.

Klimatomställ bostadspolitiken
• Värna om närmiljö och barnperspektiv genom att bygga och renovera varsamt.
• Flerfamiljshus i en klimatsmart stads- och trafikplanering är nyckeln till ett energieffektivt och klimatneutral boende.
• Allmännyttiga bostäder och gemensam välfärd är grundstenar i bygget av ett tryggt, rättvist och hållbart samhälle.

Inlägget Lördagens protestdag för en ny social bostadspolitik: Sopa inte bostadskrisen under mattan i valet! dök först upp på .

Övergrepp och etnisk rensning i Tigray

Omfattande övergrepp mot civila i främst västra delarna av den krigshärjade Tigrayregionen i Etiopien bör klassas som krigsbrott och brott mot mänskligheten, enligt människorättsorganisationerna Human Rights Watch (HRW) och Amnesty International. Brotten ska ha begåtts av bland annat säkerhetstjänstemän från närliggande Amhararegionen, ibland med vetskap och möjligtvis även deltagande från Etiopiens federala styrkor, skriver de […]

The post Övergrepp och etnisk rensning i Tigray appeared first on Syre.

Västs ekonomiska krig syftar till att fälla Putin genom att krascha Ryssland

Invasionen av Ukraina har resulterat i två krig. Det ena är militärt. Detta krig drabbar främst Ukraina i form av döda, skadade, tio miljoner flyktingar samt ett sönderslaget land. Det andra kriget är ekonomiskt. Detta krig syftar till att krossa Rysslands ekonomi i syfte att fälla Putins regim. Men vägen dit går genom att slå sönder livet för många tiotals miljoner ryska medborgares liv – på ett sätt som påminner om vad som skedde efter Sovjetunionens sammanbrott 1991. De sanktioner […]

Snabbspår för Ukraina splittrar EU-länderna

Flera medlemsstater i östra EU svarade med att i ett öppet brev kräva åtgärder för att Ukraina ska få status som kandidatland. 

– Ukraina behöver få kandidatstatus, det innebär inte att de får ett snabbspår till fullt medlemskap, sa Tjeckiens EU-minister Mikuláš Bek vid sitt besök i Stockholm nyligen. 

Det är Europeiska rådet, det vill säga stats- och regeringscheferna, som enhälligt beslutar om att ett land ska få kandidatstatus. Det görs på grundval av ett yttrande från Europeiska kommissionen efter att ett land har ansökt om medlemskap. 

I dag finns det ingen enhällighet bakom att låta Ukraina bli kandidatland. Sverige är ett av de länder som säger nej.

– Vi vill naturligtvis att Ukraina ska komma så nära EU som möjligt och vi vill gärna underlätta för Ukraina att göra de reformer som krävs för att kvalificera sig som medlemsland, men där är de inte ännu. De är mitt uppe i ett krig och det vore fel att ändra regelverket för ett land som ännu inte har de institutioner som behövs, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren. 

– Ukraina ska naturligtvis tillhöra den europeiska familjen och vi ska göra allt vad vi kan från EUs sida att bistå så att den dag freden kommer kan de utvecklas och få de institutioner som gör det möjligt för dem att bli medlemmar. 

De länder som i dag har kandidatstatus är Albanien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien samt Turkiet.

Regeringen ökar takten för vindkraften

– Nu tar regeringen viktiga steg mot en snabbare och enklare process för vindkraften. Det är bra för klimatet, för jobben och för säkerheten. Vindkraft är grön och billig elproduktion, som kan komma i gång snabbt, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

Det kommunala vetot – rätten att säga ja eller nej till vindkraftsprojekt – behålls, och en snabbutredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft tillsätts. 

– Vi ska se till att invånarna i kommuner som säger ja till vindkraft får ökade fördelar. Dessutom ökar vi takten för vindkraft som byggs långt ute till havs, som generellt varken hörs eller syns från land, säger Annika Strandhäll.

Regeringens vindkraftspaket innehåller fyra delar:  

Proposition om tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft. Med förslag som tidigarelägger och gör kommunernas vetorätt mer förutsägbar.Kommittédirektiv för en utredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 31 mars 2023. Regeringen utser Ulrika Liljeberg, kommunstyrelsens ordförande (C) i Leksands kommun, till särskild utredare.Kommittédirektiv för en utredning som effektiviserar regeringens roll som prövningsmyndighet för förvaltningsärenden enligt miljöbalken, bland annat ärenden om havsbaserad vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 30 juni 2023. Regeringen utser Eva Östman Johansson, kammarrättsråd och vice ordförande på avdelning på Kammarrätten i Stockholm, till särskild utredare.Regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att utreda konkurrerande vindkraftparker till havs. Myndigheten ska utreda ett system för hur aktörer tilldelas ensamrätt att etablera havsbaserad vindkraft i specifika områden. Myndigheten ska redovisa uppdraget senast 30 november 2022.

Propositionen tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

”Visst utrymme för ordförandelandet”

EUs medlemsstater turas om att vara ordförandeland, sex månader i taget. Under perioden leder ordförandelandet möten i ministerrådet, både i formella och informella möten. Första halvåret 2023 är Sverige ordförandeland i EU, för tredje gången. 

Det är kommissionen som föreslår ny lagstiftning i EU, förslag som diskuteras och förhandlas i och mellan Europaparlamentet och ministerrådet. 

Ordförandelandet har till uppgift att föra rådets arbete med EUs lagstiftning framåt. En stor del av de frågor som förhandlas under en period har påbörjats under tidigare ordförandeskap vilket gör att ordförandelandet inte kan påverka. 

– Det finns ett visst utrymme att sätta sin prägel på dagordningen. Då måste man välja väldigt strikt, säger Mats Engström. 

Han är senior rådgivare på Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och tidigare bland annat biträdande statssekreterare på miljödepartementet, och gjorde förra året en studie om möjligheten för ordförandeländer att påverka dagordningen.

Ska man påverka måste man ha goda underlag och förbereda sig. Egentligen skulle man börja redan nu, även om man inte vet hur det går i valet. 

Den som vill få upp nya initiativ måste bestämma sig för några få frågor och förbereda bra underlag. Det måste handla om sådant som upplevs vara i hela unionens intresse och som inte kan upplevas som att det gynnar det egna landet.

– Man måste vara ödmjuk inför att det kan finnas andra sätt att se på det så att man inte har ett nationellt perspektiv.

Det finns olika sätt att väcka nya frågor. Ordförandelandet kan sätta upp det på dagordningen på de informella ministermöten som sker eller försöka påverka kommissionen att lägga fram förslag man tycker är viktiga under den egna sexmånadersperioden. Man kan även jobba för att rådslutsatserna som skrivs efter formella ministerrådsmöten ska innehålla riktlinjer för ett fortsatt arbete.

– Ska man påverka måste man ha goda underlag och förbereda sig. Egentligen skulle man börja redan nu, även om man inte vet hur det går i valet. 

Rysslands krig i Ukraina kommer förstås att påverka EU under överskådlig tid. Enligt Mats Engström har kommissionen redan börjat jobba med hur EU kan hjälpa till att återuppbygga Ukraina, när det finns ett fredsavtal. 

– Men EU är också ett maskineri, väldigt mycket processer fortsätter. Arbetet har fortsatt även när det har dykt upp stora kriser. 

På miljösidan är det redan tydligt att intresset för att ställa om från fossila bränslen har ökat. 

– Å andra sidan kanske man skjuter på en del miljökrav inom jordbruket för att livsmedelsproduktionen är viktig, säger Mats Engström. 

Kriget kan snabba på klimatomställningen

EUs medlemsländer turas om som ordförandeland i sexmånadersperioder och på den kända dagordningen för Tjeckien och Sverige stod för ett par månader sedan frågor som klimatpaketet Fit for 55, åtgärder för att komma åt organiserad brottslighet och sociala frågor som minimilöner. 

Men så anföll Ryssland Ukraina och plötsligt blev även helt andra frågor högaktuella.

Tjeckien är ett av de EU-länder som ligger närmast Ukraina och när EU-ministern Mikuláš Bek besökte Stockholm och sin kollega Hans Dahlgren tre veckor efter krigsutbrottet hade landet redan tagit emot 270 000 ukrainare på flykt, varav 200 000 hade fått temporära visum. Många fler anländer varje dag.

– Männen som arbetade i Tjeckien tidigare har rest österut för att slåss, deras familjer kommer hit, säger Mikuláš Bek.

Den tjeckiska regeringen började direkt titta på hur man kan kunde hitta bostäder för flyktingar och på hur man skapar plats på förskolor och skolor för barnen. 

Arbetslösheten i Tjeckien är låg, och det är enligt honom relativt lätt för ukrainare att lära sig det tjeckiska språket, så förhoppningsvis kan många av de vuxna flyktingarna få möjlighet att jobba och försörja sig. 

– Vi måste givetvis skriva om vårt utkast till prioriteringar och programmet för vårt ordförandeskap. Frågor som att vara oberoende av ryska energikällor, ett europeiskt försvar och hur flyktingkrisen påverkar Europa kommer att stå högt på dagordningen, säger Mikuláš Bek.

En fjärde fråga som han lyfter fram är att värna motståndskraftiga demokratiska institutioner, inte minst pressfriheten.

Mikuláš Bek
Foto Ylva Säfvelin/AiP

– Vi har erfarenheter som kan vara värdefulla på det området, med en tidigare premiärminister som äger en tredjedel av media i landet, säger Mikuláš Bek.

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren räknar med att kriget kommer att påverka även det svenska ordförandeskapet, som startar vid årsskiftet.

– Det kommer fortfarande att vara aktuellt på ett eller annat sätt våren 2023. Vi vet ju inte hur lång tid kriget pågår och förhoppningen är naturligtvis att det ska avslutas så snabbt som möjligt, men när kriget är slut kommer vi ha en helt annan säkerhetssituation i Europa. Det är någonting som kommer att diskuteras inom unionen också under vårt ordförandeskap. 

Ett sittande ordförandeland har begränsade möjligheter att påverka vilka frågor som diskuteras. 

– Det hänger ju dels på vilka förslag som kommissionen har lagt men också hur väl Frankrike och sedan Tjeckien har genomfört sina förhandlingar. Det som inte är klart första januari 2023 måste vi ta över, säger Hans Dahlgren.

Vi kommer att öka ansträngningarna att bygga egen förnyelsebar energi och bli av med beroendet av rysk gas och olja.

Mikuláš Bek

EUs klimatarbete, i form av lagstiftningspaketet Fit for 55, är ett område som varken Mikuláš Bek eller Hans Dahlgren tror det är någon risk att det kommer att hamna i skymundan av kriget. 

– I alla fall i mitt land har den ideologiska debatten om grön politik fått en säkerhetspolitisk dimension. Vi kommer att öka ansträngningarna att bygga egen förnyelsebar energi och bli av med beroendet av rysk gas och olja, säger Mikuláš Bek. 

– Den har ju snarast blivit ännu mer angelägen när vi insett betydelsen av att minska vårt beroende av olja och gas och kol från Ryssland. I linje med detta finns det skäl att snabba på klimatomställningen och det gör ju att frågan blir ännu mer aktuell även under vårt ordförandeskap, säger Hans Dahlgren. 

Men det finns en del av förberedelserna som inte påverkas av kriget, slår han fast. 

– Rekrytering av personal, se till att möten förbereds och att de personer som ska leda olika möten får kompetensutveckling och så vidare. Detta ska tas vidare, ordförandeskapet ska utföras på bästa möjliga sätt under första halvåret 2023.

Läs mer:

Läs om ordförandeländernas möjlighet att påverka dagordningen här.

Läs om Ukrainas begäran att få bli medlem i EU.

Historisk lärarstrejk i Finland

Finska lärare gick på onsdagen ut i strejk i flera städer i Finland. Det är första gången sedan 1984. Var tredje lärare planerar branschbyte på grund av arbetsbördan. Huvudkravet är höjda löner. Skolstrejken berör i en första våg fyra städer Åbo, Uleåborg, Jyväskylä och Rovaniemi där skolsalarna idag står tomma.  – Lärare i Finland har […]

Inlägget Historisk lärarstrejk i Finland dök först upp på Fempers Nyheter.