Inlägg publicerade i “Samhälle”

Två tredjedelar av gasen ska fasas ut men för den övriga energiimporten uttrycker sig kommissionen svagare och med målsättningen ”på sikt” riskerar EU att missa det omedelbara behovet att markera mot Putin. Det duger faktiskt inte att bara finansiera det ryska krigsmaskineriet ”lite grann”.

Vi har under de senaste veckorna fått en brutal insikt i att vi lever i en klimat- och säkerhetspolitisk tid som kan ändras snabbt från dag till dag. Förmågan till pragmatiska lösningar är ett förhållningssätt vi socialdemokrater bär med stolthet, men den viljan kan också fungera bromsande i ett sammanhang där politiken behöver gå i bräschen för utvecklingen. Därför är det viktigt att vi nu, i och med den blodiga och fasansfulla konflikten i Ukraina, inte räds att ekonomiskt ta i med hårdhandskarna mot Putins regim.

Det duger faktiskt inte att bara finansiera det ryska krigsmaskineriet ”lite grann”.

Vi ska inte följa opinionen, vi ska driva den. Den gröna omställningen innebär ett ypperligt verktyg att skruva åt pengakranen för Putin. Därför är det rimligt att hela den Europeiska unionen kraftsamlar för att faktiskt dra åt skruven där det gör ont för Putin, den ryska energiimporten. Brott mot folkrätten ska besvaras med samlad kraft såväl från det internationella samfundet som från EU.

Kriget i Europas bakgård måste hanteras av EU som samlad kraft – vi har inte råd att se en upprepning på Bosnienkriget där Europa stod passivt, där det var USA som tog på sig ledartröjan. I dag är situationen en annan än på 90-talet. EU har de ekonomiska musklerna som behövs för att på riktigt påverka Ryssland. 

Det som saknas i dag är konsensus om gasen. Några av EUs medlemsstater har gjort sig djupt beroende av rysk energitillförsel.

Det som saknas i dag är konsensus om gasen. Några av EUs medlemsstater har gjort sig djupt beroende av rysk energitillförsel. Det är beklagligt. Varningsklockor har länge ringt om detta beroende, men det är först nu man på riktigt kan se det djupt problematiska resultatet, att pengarna stärkt Rysslands krigsstyrka. 

Vad är viktigast, att fortsatt klamra sig fast vid Putins energitillförsel eller vända detta till att bli ett vapen emot Putins krig? Här behöver EUs samtliga medlemsstater ställa sig den principiella frågan: Vad är vi villiga att göra för att stoppa blodbadet i Ukraina? Det är inte enkelt.

Det är inget lättvindigt beslut, att införa ett energiembargo från Ryssland, men en dag kommer historiens dom vara hård emot dem som inte gjorde allt som stod i deras makt att göra, för att hindra det blodigaste kriget i Europa sedan Jugoslaviens uppbrott på 90-talet.

Jytte Guteland är Europaparlamentariker (S)

Vi har en djup vädjan och bön till dig Magdalena Andersson, Sveriges nuvarande statsminister, och till den som tillträder efter höstens val. Tillsätt omgående en fredsminister att arbeta parallellt med försvarsministern,  skriver fyra jordbrukare och livsmedelsföretagare. 

Ukraina är under fientlig attack. Ukrainska civila och soldater dör och skadas. Ryska soldater skadas och dör. Samhällen föröds, människor flyr. Att skapa fred är både långsiktigt och akut.

I stort sett all retorik just nu handlar om krig och hur försvaret mot krigshandlingar ska utformas. Ont skall med ont fördrivas. Invasion ska bekämpas med vapen. Vedergällning i form av ekonomiska sanktioner utkrävs från delar av världen. Enigheten om att förstärka det militära försvaret i Sverige och Europa förefaller total. Allt detta är naturligt som reaktion på det hemska som försiggår. Ytterst få röster talar i termer av fred, och hur sådan kan skapas. Ett lands försvar handlar om att kunna stå emot yttre hot som krig på olika plan. Militära eller andra hot, som att försvara sig mot klimatkatastrofer som översvämningar och bränder till exempel.

Fred blir därför oftast synonymt med ”frånvaron av krig”. Just nu är ingenting viktigare än att uppnå det. Givetvis. I Ukraina och överallt annars. Men fred är också någonting helt annorlunda än just ”frånvaron av krig”. När Jesus i Matteus-evangeliet säger: »Om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra mot honom«, talar han just om viljan att inte alltid ge igen med samma mynt. Att låta samtalet och förståelsen få en chans. Om möjligheten till fred.

Fred handlar om att våga finna vägar till samtal och försoning.

Förutom de krig som pågår just nu i Syrien, Ukraina, Jemen, Myanmar, Eritrea och på andra håll, bedriver en stor del av mänskligheten ett långsamt utnötningskrig mot naturen. Som försvarar sig så gott den kan med översvämningar, bränder och pandemier. Det är en form av krig som när det förstör människors tillgång på vatten, mat och annat livsnödvändigt, i sin tur skapar krig människor emellan. Det sägs att kriget aldrig är mer än tre måltider bort.

En försvarsministers uppgift är att försvara oss mot krig, en fredsministers uppdrag blir så mycket större.

Verklig fred är närmast jämförbart med ömsesidighet, tillit och förtroende. Det har inte det minsta att göra med förmåga att försvara sig eller att sätta sig i respekt. När kriget väl är här, är det alldeles för sent att skapa fred, hur viktigt det än är att uppnå frånvaro av krig. Verklig respekt för ordet fred innebär att sådant som krig blir otänkbart.

Vi menar därför att fred i ordets rätta bemärkelse inte skapas i skuggan av krig. Då är det bästa man kan uppnå ”frånvaro av krig”. Vilket akut just nu måste hända. Men alla krig tar slut, och för att minska risken för nya är det hög tid att också börja prata om hur fred ska skapas.

MSB ger ut skriften Om krisen eller kriget kommer. Vi behöver komplettera den med skriften Om freden kommer.

Vår bön till nuvarande och kommande regering är därför att så skyndsamt som möjligt tillsätta en fredsminister med tillhörande departement. En försvarsministers uppgift är att försvara oss mot krig, en fredsministers uppdrag blir så mycket större.

Att skapa fred mellan människorna och fred med Jorden måste vara mänsklighetens viktigaste uppgift. Att börja den resan med en fredsminister i Sverige, för att ta den vidare i EU och så småningom globalt förefaller naturligt med tanke på vår historia som gett oss två hundra år utan krig, och en röst för fred i världen.

Olle Göransson, Marica Möller, Anna Wilén, Sune Sandström

Vi är alla jordbrukare och livsmedelsföretagare med personal från olika håll i världen och med ett stort engagemang för fred, mat och rättvisa såväl lokalt som globalt.

 

Inlägget Nu behöver Sverige en fredsminister! dök först upp på Dagens Arena.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

STORBRITANNIEN | Julian Assange, i Sverige föremål för en rad brottsutredningar gällande våldtäkt och sexuellt ofredande, har i London nekats resning gällande utlämning till USA, där Wikileaksgrundaren väntas ställa inför rätta inom ramen för ”Espionage Act” för publiceringar som den amerikanska staten anses tagit stor skada av, rapporterar New York Times.

Totalt rör det sig om publiceringar av uppemot 500 000 hemligstämplade handlingar, framför allt gällande USA:s krigföring i Afghanistan och Irak, vilket vid en fällande dom kan rendera i ett 175-årigt fängelsestraff.

Nu väntas nästa – och potentiellt avgörande – sessionen i Assangefallet äga rum den 20 april och inkludera den brittiska regeringen och inrikesminister Priti Patel som får avgörande ordet om Wikileaksgrundarens öde och eventuella utlämning till USA.

The post Julian Assange nekas överklagan – utlämning till USA skrider närmare appeared first on Tidningen Global.

Miljöaktivister knutna till Greenpeace i Danmark, Finland, Norge, Ryssland och Sverige har utfört en massiv blockad av en havstransport av rysk olja. Miljöorganisationen menar att västvärlden måste minska sitt fossila beroende av Ryssland i sviterna av landets invasion och pågående krigföring i Ukraina.

DANMARK | Det rör sig om småbåtar och kajaker samt personer som simmande har stängt framkomligheten för två så kallade ”superoljetankers”, Seaoath och Pertamina Prime, som transporterar 100 000 ton av rysk olja genom europeiskt vatten, rapporterar Greenpeace i ett pressmeddelande.– Det är tydligt att fossila bränslen och pengarna som strömmar in i dem är grundorsaken till klimatkrisen, konflikter och krig, vilket orsakar enormt lidande för människor över hela världen, säger Sune Scheller, chef för Greenpeace Danmark, från en av båtarna ute till havs.

Trycket på västerländska regeringar har ökat efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari och beroendet av och fortsatt handel med ryska fossila bränslen har hamnat i den politiska skottgluggen:– Regeringar borde inte ha någon ursäkt till varför de fortsätter att slänga pengar på fossila bränslen som tjänar några få och underblåser krig, nu i Ukraina. Om vi vill stå för fred måste vi avsluta detta och omedelbart få bort olja och gas, säger Sune Scheller vid Greenpeace Danmark.

The post Mänsklig havsblockad mot 100 000 ton rysk olja appeared first on Tidningen Global.

KENYA | Högsta domstolen i Nairobi dömer mot Kenyas president Uhuru Kenyattas beslut att personligen bestämma om reformpaketet Building Bridges Initiative (BBI), som istället borde ha släppts igenom eller stoppats i form av en folkomröstning, rapporterar BBC.

Bland annat dömer HD ut Kenyattas beslut att i samband BBI-reformpaketets beviljande instifta ett 70-tal extrastolar i parlamentet, något som kritiker menat var en eftergift till lojala politiker.

HD-domen innebär ett hårt slag för Kenyatta som i augusti ska möta väljarna vid valurnorna i ett försök att förlänga sitt presidentskap som inleddes 2013, i ett val som visade sig nedfläckat av frågetecken och regelrätta övertramp.När Kenyatta i oktober 2017 vann för andra gången, efter att HD annullerat första valet bara månaderna innan, ökade det politiska trycket från oppositionen som sedan dess fortsatt måla Uhuru Kenyatta i korruptionens och maktmissbrukets färger.

Kenya går till valurnorna för att välja president den 9 augusti.

***Läs även:Kinakontrakt har skapat politiskt kaos i KenyaBrist på markrättigheter hämmar Kenyas kvinnorKenya har stängt gränserna

The post HD-dom hårt slag för Kenyas president appeared first on Tidningen Global.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Nya miljarder ska läggas på en fjärde coviddos, sjuklöneersättning, tillfällig föräldrapenning och graviditetsersättning. Regeringen föreslår att ytterligare 8,2 miljarder kronor skjuts till i vårändringsbudgeten, som lämnas till riksdagen den 19 april. – Pandemin är inte över, men den har gått in i en annan fas. Fortfarande krävs satsningar för att hantera effekterna av två års […]

The post Miljarder till välfärden i pandemins nya fas appeared first on Syre.

Det geopolitiska brädet är i gungning. Krig rasar i Ukraina och sanktioner lamslår Ryssland, en av planetens viktigaste oljeexportörer. USA:s sanktioner mot Ryssland har skapat ett realpolitiskt problem i tider av skyhöga bensin- och oljefatpriser – och Vita huset vänder sig till en föraktad och avfärdad ex-partner: Venezuela, vars styre inte ens erkänns som legitim av USA.

I kläm hamnar Juan Guaidó, självutnämnd ”interimspresident” stödd och erkänd av många västländer (däribland USA och Sverige). USA:s gläntade dörr till Venezuela kan rita om den inrikespolitiska kartan i den krishärjade latinamerikanska nationen, med världens största oljereserver.

VENEZUELA/USA | President Joe Biden har många gånger varit tydlig med att USA inte har några planer på att ändra fot när det gäller Venezuela, sedan många år skakat av ekonomiskt kaos och politiskt förtryck.

Sanktioner har införts för att pressa president Nicolas Maduro och övriga makthavare i Venezuela, men sedan slutet av februari råder väpnad konflikt i Ukraina och sanktioner har införts mot Ryssland, en av USA:s primära importkällor av råolja – 670 000 fat om dagen.

Realpolitiska förhållanden fick därför Vita huset att första veckan i mars kvittera ut biljetter till den venezolanska huvudstaden Caracas och uppsöka företrädare för Maduros regering för samtal.

”Framstående röster anslutna till båda stora amerikanska politiska partier pekade på Venezuela som ett potentiellt substitut när USA och dess allierade började överväga sanktioner mot rysk olje- och gasexport den här månaden för att straffa landet för förödelsen i Ukraina”, skriver New York Times som var först med att rapportera om samtalen mellan Venezuela och USA – de första i sitt slag sedan 2019.

Juan Guaidó – inte Nicolas Maduro

Det var då – efter ett presidentval omgärdat av uppgifter om valfusk och politiskt kaos – som USA bröt sina diplomatiska förbindelser med Venezuela mot anklagelser om valfusk och stängde sin ambassad i Caracas.Istället erkände den dåvarande amerikanske presidenten Donald Trump oppositionsledaren Juan Guaidó som rättmätig president, vilket snart gav ringar på vattnet i väst – och Sverige var ett av många länder som följde i USA:s fotspår.

”Bortsett från den politiska whiplash som det innebär att återuppta oljehandeln med Venezuela för att möta vad USA ser som en mer omedelbar utmaning i Ryssland finns det praktiska problem med att öka produktionen också. Venezuelanska oljefält har länge lidit av misskötsel och vissa branschanalytiker säger att det kan gå långsamt att öka utbudet”, rapporterar New York Times.

Republikansk kritik – och stöd

På amerikansk hemmaplan har Joe Bidens gröna ljus till öppnade samtal med Nicolas Maduro – som han inte ens erkänner som legitim – kritiserats, bland annat av Marco Rubio, republikansk senator från Florida och viktig röst i hispaniska väljarkårer, som anklagar presidenten för att använda ”Ryssland som ursäkt för att sluta ett avtal som de alltid velat göra med Maduro”.

Men New York Times kartläggning visar att det finns ett utbrett stöd för ett oljesamarbete med Venezuela även bland inflytelserika republikaner. En av dem är Scott Taylor, före detta kongressledamot från Virginia som arbetar nära Robert Stryk, en lobbyist med nära band till den venezolanska regeringen.

I andra delar av den värdekonservativa amerikanska myllan finns det röster som är beredda att välkomna Venezuela in i värmen igen – och inte bara för att kratta manegen för ett ekonomiskt och politiskt slag för Ryssland och Kina, som inte avslutat några ekonomiska eller politiska förbindelser med Caracas:

”Venezuela har de största hittills påträffade oljereserverna, ska vi lämna över dem till kineser och ryssar?” skrev Trish Regan, en inflytelserik mediepersonlighet som länge var knuten till Fox Business, på Twitter.

Maduro – plötsligt i stormens centrum

Samtidigt som bombregn haglar över ukrainska städer har politiska privatjetar gått inför landning i skytteltrafik i Caracas för möten med Venezuelas president Nicolas Maduro.

Strax före invasionen mötte Maduro Rysslands vice-premiärminister Jurij Borisov, i vad som av analytiker förmodas ha varit en taktisk visit för att säkra framtida goda relationer –särskilt mot bakgrund av att den ryske presidenten Vladimir Putin och Maduro officiellt talat med varandra per telefon vid minst två tillfällen sedan i februari.

USA:s plötsliga uppvaktning av en svuren ideologisk fiende ger därför Nicolas Maduro ett oväntat trumfkort att använda vid det storpolitiska spelbordet. Det har även noterats att Venezuela inte längre aktivt öppet stöder Rysslands invasion av Ukraina, utan istället ”manar till en diplomatisk lösning på krisen”.Den kanske viktigaste symbolpolitiska signalen var när två amerikanska medborgare som sedan 2017 hållits frihetsberövade i Venezuela frisläpptes kort efter Bidendelegationens visit i Caracas i början av mars. En av de frisläppta var en högt uppsatt chef inom Citgo, det amerikanska oljebolag som tidigare kontrollerades av Venezuelas statliga oljebolag PDVSA.

Citgo – Guaidós bas

Citgo hamnade i politiskt blickfång i samband med maktkampen mellan Nicolas Maduro och Juan Guaidó 2019, då det Houstonbaserade oljebolaget övertogs och hamnade under Guaidós kontroll efter beslut från dåvarande presidenten Donald Trump.

Guaidó inkluderades inte av några amerikanska sanktioner och fick fria händer att utnämna en styrelse och såg med Citgos oljedollar ut att ha en ekonomisk plattform inför slutmarschen till presidentpalatset Miraflores.Men Trumps tjänst kan i praktiken utmynna i en politisk björntjänst då Washingtons erkännande av Guaidós interimspresidentskap och fullmakt över Citgo i samma sekund gjorde honom till Venezuelas juridiska representation inför amerikanska domstolar.

­– Vi måste göra något, vi behöver USA:s stöd i sex till sju månader till för att undvika en påtvingad utbrytning, sa Horacio Medina, en Miamibaserade oljeingenjör och styrelseledamot tillsatt av Juan Guaidó 2019, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Oljebolag på auktion

Orden föll hösten 2021, då Citgos likviditet dalade. Men istället för omedelbar amerikansk uppbackning har Guaidó kritiserats hårt för att inte haft kontroll över bolaget, som förlorat stora summor på mutor, bjudresor och dyra lägenheter i Houston, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Borgenärer och fordringsägare fick till slut nog och USA:s myndighet för kontroll av efterlevnad av sanktioner mot externa aktörer (OAFC) klev in samtidigt som börsföretaget Law 360 den 2 mars rapporterade att en domare i Delaware beslutat att amerikanska sanktioner mot Venezuela inte förhindrar rätten att vidta ”inledande” steg mot en försäljning av andelarna i PDV Holding, som i praktiken kontrollerar oljejätten Citgo:

– Rätten finner ingenting som förhindrar den från att vidta dessa åtgärder, sa distriktsdomare Leonard Stark i ett uttalande, rapporterar Law 360.

När Citgos kontrollerande hand – PDV Holding – auktioneras ut väcks frågetecken om den väststödde Juan Guaidós framtida kontroll över bolagets styrelse och kapital – särskilt som det i venezolansk press börjat figurera uppgifter om att det ryska oljebolaget Rosneft (vars majoritetsägare är ryska staten) flyttat fram sina positioner när det gäller bolagets förlorade säkerhet i Citgo.

Ryska intressen i Venezuela har också säkrats tack vare Cypernskrivna bolag som inte omfattas av de amerikanska sanktionerna, rapporterar Reuters.

Spelet om oljan och guldet

I Storbritannien ser Guaidó däremot ut att ha säkrat kapital efter att Högsta domstolen i London utnämnde honom som rättmätig ägare av guldreserver till ett värde av 15 miljarder kronor eftersom den brittiska regeringen alltjämt ser honom som ”Venezuelas rättmätige statschef” – guldreserver som den venezolanska staten har krävt tillbaka från Bank of England.

Men snart kan 15 miljarder kronor hit och dit vara småkronor, även för en statskassa så ekande tom och skuldsatt som Venezuelas, kontrollerad av president Nicolas Maduro. Och allt tack vare omständigheter som varken Maduro eller Guaidó haft det minsta med att göra: Rysslands invasion i Ukraina. Oljepriser har skenat iväg och fatpriser når de högsta nivåerna under över 14 år.

– Vi måste minska vårt oljeberoende, men det kommer ta tid, sa den nederländska premiärministern Mark Rutte under en presskonferens den 7 mars, rapporterar BBC.

En omställning som säkrar oljestaters fortsatta plats på energibanan – och för Venezuela med världens största oljereserver till en politisk trofé i tider av ekonomisk oro.

”Ner är upp”

För närvarande, medan det geopolitiska brädet är i gungning, kan Juan Guaidó inte annat än stå stilla och från sidlinjen följa utvecklingen kring USA:s tinande relationer med Venezuela – och vädja till Joe Biden att inte ”vika sig för Maduro”.

Nicolas Maduro, däremot, flyttar fram sina positioner så mycket som möjligt. USA:s president Joe Biden har uttryckligen förklarat att kampen mellan auktoritära och demokratiska styren utgör ”vår tids kamp”, men demokrati äger inte förmågan att automatiskt tända hushålls lampor, lysa upp industrier eller betala ut profiter till aktieinnehavare i fossila bolag.

Rysslands invasion av och krig i Ukraina är inget annat än en geopolitisk skänk från ovan som av allt att döma återbördar Venezuela in i maktens korridorer. Åtminstone på kort sikt, menar Steffen Hertog, Mellanösternexpert och professor i komparativ politik vid London School of Economics:

– Det är definitivt goda nyheter på kort sikt för oljeexportörer, inklusive dem som kanske kan släppa ut ytterligare olja på marknaden genom mildrade eller upphävda amerikanska sanktioner, som Iran och Venezuela, säger han till tidningen Fortune.

***

Läs även:REPORTAGE | Splittrad opposition backar i VenezuelaSkyfall i Venezuela: ”Hus försvann”Venezuelasamtal inledda i MexikoVenezuelaner välkomnas i grannländerna

The post Ukrainakrisen ett trumfkort för Venezuela appeared first on Tidningen Global.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.