Imamer förklarar ofta att en poäng med ramadan är att känna hur det är att vara fattig. Att gå hungrig. Därför framhåller de att man inte ska vila mer än vanligt, för så är inte livet för de fattiga. Ändå är det fullt förståeligt att muslimska löpare inte vill springa tävlingar mitt på dagen.
Inlägget Första Ramadan Run är avklarad dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.
Krigets första offer är sanningen, skrev jag när Rysslands krig mot Ukraina precis hade brutit ut. Det har sedan dess visat sig vara alltför sant. Framförallt i Rysslands propaganda givetvis, Putins lögner om det han kallar för ”den militära specialoperationen” – den ena värre än den andra – är lätta att skratta åt för oss, men det obehagliga är att väldigt många människor tror honom.
Situationen i Ryssland är förstås inte alls jämförbar med den i Sverige, men vi kan också behöva vara källkritiska.. Det är ofta svårt att veta vad som egentligen pågår i ett krig, samtidigt har de stora medierna en press på sig att de ska förse folk med ny information hela tiden. Både SVT och DN har till exempel alltsedan krigets början en liveuppdatering där de pumpar ut information under dygnets alla timmar, det mesta av det som skrivs är bra och viktigt, men risken finns att det ibland också sprids felaktig information.Ett exempel är den nyhet som först dök upp hos TV4 i onsdags. Rubriken löd “Kärnvapenbestyckade ryska plan kränkte svenskt luftrum”. Det handlade om de ryska plan som flög in en liten bit över svenskt territorium den 2 mars. Enligt ”källor” till TV4 så var dessa flygplan bestyckade med kärnvapen – en ganska uppseendeväckande nyhet. Även SVT var snabba med att återrapportera nyheten, de skrev visserligen “uppgifter” i rubriken och citerade Försvarsmakten som inte ville bekräfta uppgifterna och som sa att det inte fanns någon anledning till oro, men en gissning är att ganska många ändå kände just oro när de såg eller läste inslaget.
Igår publicerade SVT en nyhet där uppgifterna om kärnvapen plötsligt ifrågasattes, bland annat av en expert vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). ”Min bedömning av bilderna är att planen ser helt obeväpnade ut”, sa han. Även försvarsdebattören Johan Wiktorin ifrågasatte uppgifterna och sa att ”hur man flög och manövrerade talar emot ett uppträdande som man borde ha med sådan last”.
Daniel Olsson, ställföreträdande chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), ville inte kommentera de direkta uppgifterna men sa så här: ”Rent generellt är det viktigt att vara medveten om att uppgifter om kärnvapen kan användas som psykologisk påverkan. Det är ett sätt att markera och att skrämmas när man kommer med uppgifter om kärnvapen. Väldigt viktigt att vara medveten om det och vara mycket källkritisk.”Det är bra att SVT lyfter fram att alla experterna inte tror på uppgifterna om det verkligen skulle vara kärnvapen. Men kanske hade man kunnat vänta med att publicera nyheten tills man hade pratat med andra istället för att skrämma upp folk i onödan? Den ”källa” som TV4 refererar till skulle också mycket väl kunna vara en del i en eventuell rysk påverkansoperation.
TV4 har dock fortsatt hänga sig kvar vid idén om att det måste vara kärnvapen. Igår hade de ett nytt inslag, denna gång med den pensionerade stridspiloten och flygexperten Leif Åström. Rubriken den här gången lyder ”Flygexpert: Därför är det troligt att ryska planen bar kärnvapen”. Men lyssnar man ordentligt på inslaget så hör man att reportern säger att ”Åström utesluter inte att det skulle kunna vara kärnvapen eller åtminstone en replika”. Det är med andra ord ganska långt från att säga att det faktiskt var kärnvapen.
Åström menar också att det inte spelar någon roll om det faktiskt var kärnvapen eller ej eftersom signalvärdet blir detsamma. Han har en poäng i att avsikten från ryskt håll med all sannolikhet var att skrämmas, oavsett om det faktiskt var kärnvapen eller bara något som skulle kunna uppfattas som det, inte att faktiskt fyra av vapnen. Men det är ändå en ganska stor skillnad mellan att faktiskt flyga in med riktiga kärnvapen och med något som ser ut att vara det. Om det var riktiga kärnvapen så hade Ryssland också tagit en ganska stor risk, de svenska piloterna som sattes in för att mota bort planen hade kunnat drabbas av panik och skjutit ner planen, något som hade kunnat få katastrofala följder.
Om syftet från Rysslands sida var att skrämmas så får man säga att de lyckades ganska väl med det, och som Daniel Olsson påpekar är det en del av den ryska påverkansstrategin och det är just därför det blir så allvarligt när TV4 rapporterar om det som om det vore en bekräftad sanning. Det här riskerar också att spä på den allmänna krigsfeber som för närvarande råder i Sverige. Just nu pratar nästan alla om att vi måste satsa mer på försvaret och att vi antagligen måste gå med i Nato. Att i det läget prata om att ryska plan har kränkt svenskt territorium med kärnvapen – utan att vara helt på den säkra sidan – kommer knappast att minska krigshetsen.
Källkritik.
Krigshets.
The post Konsten att spä på den allmänna krigsfebern appeared first on Tidningen Global.
Världen måste agera nu, om uppvärmningen av jorden ska stanna vid 1,5 grader. Det konstaterar FN:s internationella panel IPCC.
Det finns dock tecken på att åtgärder vidtas, säger IPCC i en rapport på måndagen.
Till exempel pekar man på att kostnaden för sol- och vind-energi och batterier har minskat med 85 procent sedan 2010 och fler lagar och regler har införts för att främja effektivt användande av energi, minska avskogning och snabbare utbyggnad av förnybara alternativ.
Men det som måste göras måste göras nu, enligt IPCC.För att nå målet om 1,5 grads uppvärmning måste utsläppen av växthusgaser börja minska senast 2025 för sedan minska med 43 procent fram till 2030.
– Vi står i ett vägskäl. Besluten vi tar nu kan säkerställa en beboelig framtid. Vi har verktygen och kunskapen om hur vi kan begränsa uppvärmningen, sade IPCCs ordförande Chair Hoesung Lee i ett pressmeddelande på måndagen.– Jag blir uppmuntrad av att klimatåtgärder vidtas i många länder. Det finns policys, regler och marknadsinstrument som vi ser är effektiva. Om de skalas upp och används bredare kan de leda till stora minskningar av utsläppen och stimulera innovation.
Stora omställningar inom energisektorn kommer att bli nödvändiga fram till 2030 – fossila bränslen måste minska och elektrifieringen öka och användningen av energin måste bli effektivare.Stora möjligheter finns i att minska utsläppen i städer, genom att skapa kompaktare städer, men gångavstånd, elektriska kommunikationsmedel och energislag utan utsläpp. Sådana möjligheter finns både I växande och nya städer, enligt IPCC.
Inom industrin pekar rapporten på att. Material måste användas effektivare än idag och återanvändas mer och minimera avfallet För stål och byggnadsmaterial håller metoder med låga eller inga utsläpp på att bli kommersiella. Nya processer kombineras med bindandet av kolOckså inom jordbruket, skogsbruket och inom annan markanvändning har stora minskningar av utsläppen potential att ske.
– Klimatförändringarna är resultatet av mer än ett århundrade av ohållbart utnyttjande av energi och land, livsstilar och konsumtionsmönster. Den hä rapporten visar att vi genom att agera nu kan röra oss mot en rättvisare och hållbarare värld, sa IPCCs vice ordförande Jim Skea på måndagen.
Inlägget IPCC: Åtgärder måste vidtas nu dök först upp på Landets Fria.
Trots att vi i över trettio år vetat om att vi behöver minska utsläppen, har kurvorna fortsatt att peka uppåt. Men ska vi klara Parisavtalets mål måste vi nå en peak i våra utsläpp senast 2025. Det beskedet ger FN:s klimatpanel i dag. Att ett problem blir besvärligare om vi inte tar tag i det […]
The post Ny klimatvarning från IPCC: ”Det är nu eller aldrig” appeared first on Syre.
I skuggan av Rysslands hänsynslösa invasion av Ukraina har opinionen kring medlemskap i Nato gjort en skarp sväng från en klar majoritet emot (65 procent i Sifoundersökning från juni 2017) till en majoritet för (51 procent i Demoskops undersökning i början av mars i år).
Det är inte så konstigt att vi blir skrämda av Rysslands krigföring, som verkar gå ut på att bomba sönder människors försvarsvilja och utplåna deras människovärde. Nato är världens mäktigaste försvarsallians. Det är klart att det skulle kännas skönt att ha den i ryggen om ryssen kommer.
Mer förvånande är den politiska reaktionen. Trots allt är ju de folkvaldas uppgift att ha helikopterperspektiv och att arbeta med strategiska vägval för landets bästa. Av de välgrundade argument som hållit Sverige utanför Nato i över 70 år hör jag ingenting.
Artikel 5 i Nato:s fördrag slår fast att ett angrepp på en av medlemsstaterna är att räkna som ett angrepp på hela Nato, och därför är det varje medlemslands skyldighet att försvara det angripna landet. Artikel 5 har bara åberopats vid ett tillfälle, men borde verkligen föranleda en diskussion kring vad Nato:s medlemmar sagt ja till. Terroristattacken den elfte september 2001 var utan tvekan horribel, men Bushs analys och slutsatser kring ondskans axelmakter hade ingen internationella konsensus. Nu slöt de andra medlemsländerna upp i USA:s misslyckade krig mot terrorismen, där Iran, Irak och Nordkorea ansågs vara drivande.
Vad händer om Donald Trump åter blir president i USA? Eller någon annan radikaliserad populist? Vilka nycker kommer Nato:s medlemmar att behöva förhålla sig till då? Vad händer, för den delen, om Natoländer i Europa får högerextremister, fascister eller nazister i regeringsställning? Erdogan är ju redan igång med att montera ner demokratin i Turkiet. Det strider mot själva kärnan i det Nato säger sig vilja försvara.
Så här inleds fördraget: ”Parterna i detta fördrag bekräftar på nytt sin tro på syftena och principerna i Förenta nationernas stadga och sin önskan att leva i fred med alla folk och regeringar. De är fast beslutna att skydda sina folks frihet, gemensamma arv och civilisation, baserat på principerna om demokrati, individuell frihet och rättsstatsprincipen. De strävar efter att främja intern stabilitet och välbefinnande i det nordatlantiska området. De är fast beslutna att förena sina ansträngningar för gemensamt försvar och för att upprätthålla fred och säkerhet.”
Medlemsländerna förbinder sig alltså att rycka ut till varandras försvar men också att upplåta sina territorier för utplacering av vapen och trupper. Det innefattar även kärnvapen. I ett land som beslutat sig för att avveckla kärnkraften, hur kan inte detta vara ett ämne för intensiv debatt? Är vi verkligen okej med att ha brittiska, franska eller amerikanska kärnvapen på svensk mark?
Ett medlemskap i Nato måste föregås av betydligt mer kvalificerad debatt än den som hörs nu.
Ukrainsk motståndskraft.
Krig.
The post Medlemskap i Nato kräver bättre debatt appeared first on Tidningen Global.
Nästan alla människor i hela världen andas luft som inte möter Världshälsoorganisationen WHO:s kvalitetsstandard. Enligt WHO:s senast uppdaterade databas över luftkvalitet världen över andas 99 procent av befolkningen luft som ofta innehåller farliga partiklar. Värst är läget i länder runt östra Medelhavet samt i sydöstra Asien, följt av Afrika. För ett halvår sedan ändrade WHO […]
The post WHO: Nästan hela världen andas dålig luft appeared first on Syre.
Både Hamnarbetarförbundet och Transportarbetareförbundet har tidigare varslat om blockad av ryska fartyg i Sveriges hamnar. Men Transportarbetareförbundets blockad träder inte i kraft förrän första maj. Därför kommer förbundets medlemmar att lossa ett ryskt bananfartyg i Helsingborg under måndagen. Förra måndagen startade Hamnarbetaförbundets blockad mot fartyg med rysk anknytning. På torsdagen gick även Transportarbetareförbundet ut med […]
The post Ryskt bananfartyg lossas i Helsingborg appeared first on Syre.
”Sluta gnälla på Moderaterna. Berätta bara vad ni själva vill.” får man ofta höra som politiker. Men det är ett ansvar för varje politiskt aktiv att synliggöra verkligheten, peka på skillnaderna och ge väljarna möjligheten att göra ett medvetet val.
I veckan kom en Novus-mätning som åter bekräftar att sjukvården, med god marginal, är den viktigaste frågan inför valet. Samtidigt berättade Novus att hälften av svenskarna inte vet att det är i regionerna som beslut om sjukvården fattas. Dessutom visar undersökningen att hälften av väljarna inte vet vilken politisk majoritet som styr i regionen.
Eftersom sjukvården har stora behov och eftersom det är väljarnas viktigaste fråga så kommer det bli en hel del debatt om det fram till valet.
Högern kommer inte ha något intresse av att berätta att de sitter vid styret i en överväldigande majoritet av landets regioner. Ebba Busch kommer fortsätta skylla alla problem i sjukvården på regeringen och Ulf Kristersson kommer ducka all kritik mot de marknadsexperiment som hans partikamrater genomför var helst de får chansen. Det är inte att ljuga, men att undanhålla viktig information för väljarna.
Privata vinstdrivande läkarkliniker poppar upp i välbärgade områden, samtidigt som resurser dras från vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden.
Därför har vi ett demokratiskt ansvar att visa på verkligheten, och tala om att moderater hellre leker affär med skattepengar än att ta ansvar för den så viktiga sjukvården i sin region.
Folk har rätt att veta att det hårt kritiserade pengsystemet som kallas ”vårdval” sprids som en löpeld, trots att effekten av att fördela resurser på det viset gör det lönsamt att vårda friska i stället för sjuka. Privata vinstdrivande läkarkliniker poppar upp i välbärgade områden, samtidigt som resurser dras från vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden. Och att det bolag som drev ambulanssjukvården i Skåne fick förnyat förtroende trots att de inte klarade regionens målsättning kring hur snabbt de ska vara på plats. Det går inte att tolka som något annat än att privatisering är viktigare för Moderaterna än att ambulansen kommer i tid.
Listan på hur marknadstänkandet får gå före idéer om god vård, ansvar för skattepengar och vård efter behov, kan göras lång: Lägga ut 1177 på privata utförare, slumpa ut vårdcentraler billigt till den som vill köpa, BB-kris, försäkringspatienter som går före i kön, avtal med nätbolag och uppstyckad organisation. Och då har jag ändå inte nämnt världens dyraste sjukhus, Nya Karolinska, som fortfarande läcker skattepengar och där ett privat bolag har avtal på driften fram till år 2040.
Allt det här har väljarna rätt att veta. Du ska inte skämmas när du påpekar moderata misslyckanden. Det ingår i det demokratiska ansvaret. Det är inte att ”gnälla” utan att ge väljarna möjlighet att göra informerade val för hur något så viktigt som sjukvård ska organiseras och styras. Så räta på ryggen och synliggör verkligheten – också när Moderaterna har ställt till det.
Veronica Palm är debattör, författare, föreläsare och tidigare riksdagsledamot
Tensta bibliotek har stängt denna vecka, från den 4 till den 10 april. Anledningen är att nu ska alla böcker packas inför flytten i sommar.
Inlägget Tensta bibliotek stängt denna vecka dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.
Inflationen är rekordhög (för att vara på 2000-talet, vill säga – jämfört med 1980-talet är den snarast normalstor). Så nu mumlas det alltmer om att Riksbanken nog snart höjer styrräntan.
Och ja, det är det klassiska ekonomiska receptet för att dämpa prisökningstakten. Dock är frågan om det verkligen är en klassisk inflationssituation vi befinner oss i.
Receptet med höjda räntor mot stigande inflation gäller för lägen där ekonomin är, som det heter, överhettad. Varmed menas att efterfrågan stiger snabbare än vad produktionslivet kan leva upp till, därför att sysselsättningen redan är hög och produktionskapaciteten redan utnyttjas fullt ut.
Då innebär en räntehöjning att efterfrågan dämpas och hamnar mer i nivå med utbudet. Varvid priserna stabiliseras.
Men dagens ekonomi är långt ifrån uppe i fullt kapacitetsutnyttjande, så dagens inflation handlar inte om överhettning i vanlig mening. Utan i huvudsak om prisdrivande brister på några viktiga insatsvaror, främst energi, nu när näringslivet kickar igång igen efter pandemin. Lagren av kol och naturgas ligger under normal nivå, och särskilt priset på naturgas har ökat kraftigt. Produktionen av vindkraft har också varit låg (det har blåst för litet) och för svensk del kan vi notera att nivån i vattenmagasinen också är lägre än normalt (det har kanske inte snöat tillräckligt?).
Till det kommer så kriget i Ukraina. Där en av konsekvenserna är en ambition hos EU och USA att minska importen av rysk olja och rysk naturgas, något som självklart, enligt marknadsekonomins lagar, kommer att driva upp priserna på andra energislag. Och därmed på allt det som energi används till. Exempelvis uppvärmning av bostäder. Eller produktion av livsmedel. Matpriserna har redan stigit, just som en följd av högre pris på energi, och kriget i Ukraina anses allmänt komma att driva upp priserna ytterligare. Ukraina och Ryssland är stora exportörer av vete, och den produktionen kommer att sjunka kraftigt.
De stigande energipriserna fungerar egentligen precis som en räntehöjning: de får spridningseffekter som verkar allmänt dämpande på all konsumtion. Boendekostnaderna ökar ju, exempelvis, för alla med bostadslån (och de är många i dag) om räntan höjs, och det betyder mindre över för annan konsumtion. Stigande boendekostnader för uppvärmning, varmvatten och annan energiförbrukning hemma får exakt samma effekt.
Energiprishöjningar får alltså i sig själva samma sorts åtstramande effekt som räntehöjningar, eftersom höjda energipriser slår rakt igenom hela ekonomin. Att lägga till ytterligare åtstramningar kanske inte är det allra mest välbetänkta. Exempelvis jordbruket har redan problem med de ökade kostnaderna för energi, och att till det lägga ökade kapitalkostnader – och jordbruket i dag är kapitalintensivt – är inte den bästa åtgärden i ett läge där det snarare är önskvärt, för att inte säga nödvändigt, att öka livsmedelsproduktionen.
Man botar helt enkelt inte prisökningar som beror på brist på en central insatsvara (=energi) med att höja priset på en annan insatsvara (=kapital). Däremot kan en räntehöjning behövas för att inte riskera att kapital försvinner ur landet till andra länder, som höjt sina räntor (vilket några länder redan gjort). Här finns en målkonflikt mellan den reala produktionen och de finansiella marknaderna, som väl i sig inte är ny, men är mer svårhanterlig nu när finansmarknaderna lever rätt mycket av eget liv.
Hur som helst, och med all respekt för Riksbankens oberoende, så är det i dagsläget nödvändigt med samordning mellan räntepolitik, budgetpolitik och den rena sakfrågepolitik som behövs för att hantera de stora förändringar som vi faktiskt står inför.
Nu vill samma borgerlighet ha stora skattesänkningar på bensin och diesel – där effekten helt enkelt blir att hålla kvar förbrukningen på samma nivå som tidigare, kanske rent av höja den.
En något deprimerad fråga är om alla av dagens riksdagspartier har fattat det. Dagens mönster av snabbt framkastade, ofta illa underbyggda förslag där den aktuella frågan ryckts ur sitt sammanhang med andra lika aktuella frågor tyder inte på det.
Det är naturligtvis sant att stora prischocker på energi, av det slag vi just nu genomlever, kräver mer temporära åtgärder för att dämpa just chocken. Men det är onekligen önskvärt att de åtgärderna är konsekventa i förhållande till det långsiktigt nödvändiga inom klimat- och energipolitiken. Det är lika önskvärt att hålla sig med en helhetsbild av de effekter energichocken kan få, för att se vilka åtgärder som är mest motiverade – och för att se att de går ihop med varandra. Den pågående kapplöpningen om vem som mest kan få ner de generella kostnaderna för alla som kör bil fyller varken det första, andra eller tredje kravet.
För några månader sedan röstade borgerligheten bort investeringsstödet till energieffektiviseringar i hyresbostäder – en åtgärd som varaktigt skulle ha lett till sänkt energiförbrukning. Nu vill samma borgerlighet ha stora skattesänkningar på bensin och diesel – där effekten helt enkelt blir att hålla kvar förbrukningen på samma nivå som tidigare, kanske rent av höja den.
Logiken är inte bara svårbegriplig. Den saknas.
Anne-Marie Lindgren