Inlägg publicerade i “Samhälle”

Omfattande övergrepp mot civila i främst västra delarna av den krigshärjade Tigrayregionen i Etiopien bör klassas som krigsbrott och brott mot mänskligheten, enligt människorättsorganisationerna Human Rights Watch (HRW) och Amnesty International. Brotten ska ha begåtts av bland annat säkerhetstjänstemän från närliggande Amhararegionen, ibland med vetskap och möjligtvis även deltagande från Etiopiens federala styrkor, skriver de […]

The post Övergrepp och etnisk rensning i Tigray appeared first on Syre.

Invasionen av Ukraina har resulterat i två krig. Det ena är militärt. Detta krig drabbar främst Ukraina i form av döda, skadade, tio miljoner flyktingar samt ett sönderslaget land. Det andra kriget är ekonomiskt. Detta krig syftar till att krossa Rysslands ekonomi i syfte att fälla Putins regim. Men vägen dit går genom att slå sönder livet för många tiotals miljoner ryska medborgares liv – på ett sätt som påminner om vad som skedde efter Sovjetunionens sammanbrott 1991. De sanktioner […]

EUs medlemsländer turas om som ordförandeland i sexmånadersperioder och på den kända dagordningen för Tjeckien och Sverige stod för ett par månader sedan frågor som klimatpaketet Fit for 55, åtgärder för att komma åt organiserad brottslighet och sociala frågor som minimilöner. 

Men så anföll Ryssland Ukraina och plötsligt blev även helt andra frågor högaktuella.

Tjeckien är ett av de EU-länder som ligger närmast Ukraina och när EU-ministern Mikuláš Bek besökte Stockholm och sin kollega Hans Dahlgren tre veckor efter krigsutbrottet hade landet redan tagit emot 270 000 ukrainare på flykt, varav 200 000 hade fått temporära visum. Många fler anländer varje dag.

– Männen som arbetade i Tjeckien tidigare har rest österut för att slåss, deras familjer kommer hit, säger Mikuláš Bek.

Den tjeckiska regeringen började direkt titta på hur man kan kunde hitta bostäder för flyktingar och på hur man skapar plats på förskolor och skolor för barnen. 

Arbetslösheten i Tjeckien är låg, och det är enligt honom relativt lätt för ukrainare att lära sig det tjeckiska språket, så förhoppningsvis kan många av de vuxna flyktingarna få möjlighet att jobba och försörja sig. 

– Vi måste givetvis skriva om vårt utkast till prioriteringar och programmet för vårt ordförandeskap. Frågor som att vara oberoende av ryska energikällor, ett europeiskt försvar och hur flyktingkrisen påverkar Europa kommer att stå högt på dagordningen, säger Mikuláš Bek.

En fjärde fråga som han lyfter fram är att värna motståndskraftiga demokratiska institutioner, inte minst pressfriheten.

– Vi har erfarenheter som kan vara värdefulla på det området, med en tidigare premiärminister som äger en tredjedel av media i landet, säger Mikuláš Bek.

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren räknar med att kriget kommer att påverka även det svenska ordförandeskapet, som startar vid årsskiftet.

– Det kommer fortfarande att vara aktuellt på ett eller annat sätt våren 2023. Vi vet ju inte hur lång tid kriget pågår och förhoppningen är naturligtvis att det ska avslutas så snabbt som möjligt, men när kriget är slut kommer vi ha en helt annan säkerhetssituation i Europa. Det är någonting som kommer att diskuteras inom unionen också under vårt ordförandeskap. 

Ett sittande ordförandeland har begränsade möjligheter att påverka vilka frågor som diskuteras. 

– Det hänger ju dels på vilka förslag som kommissionen har lagt men också hur väl Frankrike och sedan Tjeckien har genomfört sina förhandlingar. Det som inte är klart första januari 2023 måste vi ta över, säger Hans Dahlgren.

Vi kommer att öka ansträngningarna att bygga egen förnyelsebar energi och bli av med beroendet av rysk gas och olja.

Mikuláš Bek

EUs klimatarbete, i form av lagstiftningspaketet Fit for 55, är ett område som varken Mikuláš Bek eller Hans Dahlgren tror det är någon risk att det kommer att hamna i skymundan av kriget. 

– I alla fall i mitt land har den ideologiska debatten om grön politik fått en säkerhetspolitisk dimension. Vi kommer att öka ansträngningarna att bygga egen förnyelsebar energi och bli av med beroendet av rysk gas och olja, säger Mikuláš Bek. 

– Den har ju snarast blivit ännu mer angelägen när vi insett betydelsen av att minska vårt beroende av olja och gas och kol från Ryssland. I linje med detta finns det skäl att snabba på klimatomställningen och det gör ju att frågan blir ännu mer aktuell även under vårt ordförandeskap, säger Hans Dahlgren. 

Men det finns en del av förberedelserna som inte påverkas av kriget, slår han fast. 

– Rekrytering av personal, se till att möten förbereds och att de personer som ska leda olika möten får kompetensutveckling och så vidare. Detta ska tas vidare, ordförandeskapet ska utföras på bästa möjliga sätt under första halvåret 2023.

Läs mer:

Läs om ordförandeländernas möjlighet att påverka dagordningen här.

Läs om Ukrainas begäran att få bli medlem i EU.

Finska lärare gick på onsdagen ut i strejk i flera städer i Finland. Det är första gången sedan 1984. Var tredje lärare planerar branschbyte på grund av arbetsbördan. Huvudkravet är höjda löner. Skolstrejken berör i en första våg fyra städer Åbo, Uleåborg, Jyväskylä och Rovaniemi där skolsalarna idag står tomma.  – Lärare i Finland har […]

Inlägget Historisk lärarstrejk i Finland dök först upp på Fempers Nyheter.

Ytterligare sju kommunala fastigheter i Stockholm säljs. Beslutet fattades i måndags av kommunfullmäktige. En av fastigheterna är Förskolan Torpstugan i Bromsten, som Nyhetsbyrån Järva har tidigare har rapporterat om. 

Inlägget Förskolan Torpstugan i Bromsten säljs till SBB dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Flera medlemsstater i östra EU svarade med att i ett öppet brev kräva åtgärder för att Ukraina ska få status som kandidatland. 

– Ukraina behöver få kandidatstatus, det innebär inte att de får ett snabbspår till fullt medlemskap, sa Tjeckiens EU-minister Mikuláš Bek vid sitt besök i Stockholm nyligen. 

Det är Europeiska rådet, det vill säga stats- och regeringscheferna, som enhälligt beslutar om att ett land ska få kandidatstatus. Det görs på grundval av ett yttrande från Europeiska kommissionen efter att ett land har ansökt om medlemskap. 

I dag finns det ingen enhällighet bakom att låta Ukraina bli kandidatland. Sverige är ett av de länder som säger nej.

– Vi vill naturligtvis att Ukraina ska komma så nära EU som möjligt och vi vill gärna underlätta för Ukraina att göra de reformer som krävs för att kvalificera sig som medlemsland, men där är de inte ännu. De är mitt uppe i ett krig och det vore fel att ändra regelverket för ett land som ännu inte har de institutioner som behövs, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren. 

– Ukraina ska naturligtvis tillhöra den europeiska familjen och vi ska göra allt vad vi kan från EUs sida att bistå så att den dag freden kommer kan de utvecklas och få de institutioner som gör det möjligt för dem att bli medlemmar. 

De länder som i dag har kandidatstatus är Albanien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien samt Turkiet.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

– Nu tar regeringen viktiga steg mot en snabbare och enklare process för vindkraften. Det är bra för klimatet, för jobben och för säkerheten. Vindkraft är grön och billig elproduktion, som kan komma i gång snabbt, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

Det kommunala vetot – rätten att säga ja eller nej till vindkraftsprojekt – behålls, och en snabbutredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft tillsätts. 

– Vi ska se till att invånarna i kommuner som säger ja till vindkraft får ökade fördelar. Dessutom ökar vi takten för vindkraft som byggs långt ute till havs, som generellt varken hörs eller syns från land, säger Annika Strandhäll.

Regeringens vindkraftspaket innehåller fyra delar:  

Proposition om tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft. Med förslag som tidigarelägger och gör kommunernas vetorätt mer förutsägbar.Kommittédirektiv för en utredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 31 mars 2023. Regeringen utser Ulrika Liljeberg, kommunstyrelsens ordförande (C) i Leksands kommun, till särskild utredare.Kommittédirektiv för en utredning som effektiviserar regeringens roll som prövningsmyndighet för förvaltningsärenden enligt miljöbalken, bland annat ärenden om havsbaserad vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 30 juni 2023. Regeringen utser Eva Östman Johansson, kammarrättsråd och vice ordförande på avdelning på Kammarrätten i Stockholm, till särskild utredare.Regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att utreda konkurrerande vindkraftparker till havs. Myndigheten ska utreda ett system för hur aktörer tilldelas ensamrätt att etablera havsbaserad vindkraft i specifika områden. Myndigheten ska redovisa uppdraget senast 30 november 2022.

Propositionen tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

EUs medlemsstater turas om att vara ordförandeland, sex månader i taget. Under perioden leder ordförandelandet möten i ministerrådet, både i formella och informella möten. Första halvåret 2023 är Sverige ordförandeland i EU, för tredje gången. 

Det är kommissionen som föreslår ny lagstiftning i EU, förslag som diskuteras och förhandlas i och mellan Europaparlamentet och ministerrådet. 

Ordförandelandet har till uppgift att föra rådets arbete med EUs lagstiftning framåt. En stor del av de frågor som förhandlas under en period har påbörjats under tidigare ordförandeskap vilket gör att ordförandelandet inte kan påverka. 

– Det finns ett visst utrymme att sätta sin prägel på dagordningen. Då måste man välja väldigt strikt, säger Mats Engström. 

Han är senior rådgivare på Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och tidigare bland annat biträdande statssekreterare på miljödepartementet, och gjorde förra året en studie om möjligheten för ordförandeländer att påverka dagordningen.

Ska man påverka måste man ha goda underlag och förbereda sig. Egentligen skulle man börja redan nu, även om man inte vet hur det går i valet. 

Den som vill få upp nya initiativ måste bestämma sig för några få frågor och förbereda bra underlag. Det måste handla om sådant som upplevs vara i hela unionens intresse och som inte kan upplevas som att det gynnar det egna landet.

– Man måste vara ödmjuk inför att det kan finnas andra sätt att se på det så att man inte har ett nationellt perspektiv.

Det finns olika sätt att väcka nya frågor. Ordförandelandet kan sätta upp det på dagordningen på de informella ministermöten som sker eller försöka påverka kommissionen att lägga fram förslag man tycker är viktiga under den egna sexmånadersperioden. Man kan även jobba för att rådslutsatserna som skrivs efter formella ministerrådsmöten ska innehålla riktlinjer för ett fortsatt arbete.

– Ska man påverka måste man ha goda underlag och förbereda sig. Egentligen skulle man börja redan nu, även om man inte vet hur det går i valet. 

Rysslands krig i Ukraina kommer förstås att påverka EU under överskådlig tid. Enligt Mats Engström har kommissionen redan börjat jobba med hur EU kan hjälpa till att återuppbygga Ukraina, när det finns ett fredsavtal. 

– Men EU är också ett maskineri, väldigt mycket processer fortsätter. Arbetet har fortsatt även när det har dykt upp stora kriser. 

På miljösidan är det redan tydligt att intresset för att ställa om från fossila bränslen har ökat. 

– Å andra sidan kanske man skjuter på en del miljökrav inom jordbruket för att livsmedelsproduktionen är viktig, säger Mats Engström.