Inlägg publicerade i “Samhälle”

Män med psykisk ohälsa möter flera hinder för att söka vård, jämfört med kvinnor. Särskilt män med låg utbildningsnivå och kunskap om psykisk ohälsa. Män har också generellt en mer negativ attityd mot andra med depression, visar ny avhandling från Göteborgs universitet.

Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att vård ska ges efter behov. Men män med psykisk ohälsa söker ofta inte behandling för sina symptom, jämfört med kvinnor. En ny avhandling från Göteborgs universitet har undersökt vilka barriärer män möter.

– Män verkar möta hinder på tre olika stadier. Dels tycker män i lägre grad att de har behov av vård. Även när vi ser att de just nu har symptom som tyder på depressionssjukdom, säger avhandlingens författare Sara Blom.

– Dels ser vi att när män tycker att de har ett behov av vård söker de i lägre grad jämfört med kvinnor. Och de män som har sökt vård är i högre grad missnöjda och tycker inte att de fick den vård de behövde.

 

Avhandlingen bygger på fyra enkätstudier. Slumpmässigt utvalda i Västra Götalandsregionen och Stockholmsregionen har fått svara på frågor som: Har du någon gång mått så psykiskt dåligt att du känt behov av att söka vård? Tycker du att du fick den vård du behövde? Sen har det kontrollerats för olika bakgrundsfaktorer. Till exempel utbildningsnivå  och om man har symptom på psykisk ohälsa. Totalt har 8697 personer deltagit.

En av studierna visade att 40 procent av männen som hade symptom på depressionen ansåg att de inte hade behov av vård. Jämfört med 25 procent av kvinnorna i studien. Män som tyckte att de hade behov av vård sökte i högre grad inte i vård jämfört med kvinnorna. 36 procent jämfört med 26 procent. 29 procent av männen var också missnöjda med vården de fått, jämfört med 23 procent av kvinnorna.

En konsekvens av detta blir att vissa grupper riskerar att få en längre period av ohälsa och utveckla allvarligare sjukdom, menar Sara Blom.

– Det har föreslagits i tidigare forskning att en konsekvens av att män i lägre grad söker vård är att de hamnar i alkoholproblem. Vi ser att alkoholrelaterade sjukdomar är betydligt högre hos män än hos kvinnor. Och den allvarligaste konsekvensen är att män har högre risk att dö i suicid jämfört med kvinnor, säger hon och tillägger:

– Men för de allra flesta är det mindre dramatiskt och innebär kanske att man mår sämre under period när man egentligen hade kunnat få vård och behandling. Det här kan påverka både i arbetslivet och i relationer.

Sara Blom tycker att det är viktigt att poängtera att det även inom gruppen män finns skillnader. Män med endast gymnasieutbildning var mindre benägna att söka vård jämfört med män med universitetsutbildning, visar en delstudie. En annan delstudie visar att män med låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa i lägre grad upplevde behov av vård. Jämfört med män med högre kunskapsnivå. Men också jämfört med kvinnor med både låg och hög kunskapsnivå.

–  Just män med låg kunskapsnivå verkar vara mer utsatta och mer sårbara för att inte söka vård. Det kvarstår även när vi kontrollerar för utbildningsnivå och ålder. 

Avhandlingen visar också att män generellt har mer negativa attityder till andra med depression. Att de i lägre grad skulle vilja anställa en person som har depression. Att de i lägre grad tycker att depression är en riktig sjukdom. Och att de är mer skeptiska till sjukskrivning för en person som har symptom på depression.

Förutom kunskapsnivå och utbildningsnivå, kan det också finnas underliggande faktorer som könsnormer bakom skillnaderna mellan män och kvinnor?

– Det har föreslagits som en övergripande orsak till de här skillnaderna, att det finns normer om hur man ska vara och bete sig som man. Att man ska vara stark, självständig, inte visa sig svag. Inte göra saker som är kopplat till femininitet. Att söka vård är traditionellt kopplat till femininitet och att vara kvinna. Särskilt när det gäller depression och ångestsjukdomar som historiskt varit kopplade till femininitet och kvinnlighet. Jag tänker att det är ett hinder för vårdsökandet generellt men speciellt när det gäller de här sjukdomarna.

Sara Blom spekulerar att normerna också kan vara ett hinder för män att skaffa sig mer kunskap om psykisk ohälsa. Och att de också gör att män har mer negativa attityder. Att vara skeptisk till vård och behandling och att se psykisk sjukdom som en svaghet kan vara ett sätt att upprätthålla mansnormer.

– De här normerna är inte bara något som bärs av individen utan också av olika institutioner i samhället. Redan ifrån skolan, sen i arbetslivet, i föreningslivet, via media, får vi olika bilder av vad det innebär att vara man.

Eftersom män, och särskilt vissa grupper, inte söker vård i lika hög grad behöver hälso- och sjukvården se till att minska barriärerna för dem, menar Sara Blom. Sjukvården skulle behöva jobba mer uppsökande och bygga förtroende. Den måste vara aktiv för att minska ojämlikheten, konstaterar hon.

– Man behöver rikta in sig på män som grupp, men också titta på olika grupper av män som möter mer barriärer jämfört med andra. Till exempel män med lägre utbildningsnivå och lägre kunskap om psykisk ohälsa. Vi behöver minska negativa och stigmatiserande attityder. Kunskapsnivån måste också höjas genom breda befolkningsinsatser, exempelvis informationskampanjer som visat sig vara effektiva. Både män och kvinnor möter barriärer men i olika hög grad.

Inlägget Ny avhandling: Svårt för män att söka vård för psykisk ohälsa dök först upp på Dagens Arena.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Efter fyra år utan lånecyklar ska Stockholm Stad börja införa ett nytt system. Daniel Helldén, MP, trafikborgarrådet i Stockholm, menar dock att det kan dröja till april 2023 innan el-cyklarna går att låna och återlämna inom Järvaområdet.

Inlägget Stockholms stad lanserar låne-elcyklar dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Annica Nilsson, Alexander Wilson van Deurs och Ida Ali Lindqvist (Foton: Privat, Sofia Runarsdotter / Pressbild).

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Offensiv har pratat med Annica Nilsson, Ida Ali Lind­qvist och Alexander Wilson van Deurs, som är tre av talarna på manifestationen den 9 april på Sergels torg i Stockholm.

Annica Nilsson, aktiv mot ombildningar och utförsäljningar i Järfälla:
– Jag har insett att det är inte vi, vanligt folk, som bestämmer utan det är marknaden som styr. Det styr inte bara det privata, utan också vår kära allmännytta. Och det måste få ett stopp! Marknaden ska hållas borta från allmännyttan, annars riskerar vi att snart inte ha någon allmännytta kvar. Det är jätteviktigt!
– Det enda som kan rädda allmännyttan, vårt gemensamma, är att kasta ut marknaden från bostadspolitiken, och skrota lagen som är full av hål. Jag är inte ensam om att vara orolig för den bostadspolitiska utvecklingen, särskilt om de blåa vinner valet i september. Därför måste vi ut på gatorna och demonstrera och fortsätta kampanja för allas rätt till en bostad, utan marknadens påverkan.

Ida Ali Lindqvist, författare, samhällsdebattör och aktiv i föreningen Utan Skyddsnät:
– Jag har varit utomparlamentarisk aktivist och jobbat med människor i hemlöshet i 20 år. Vad är det för samhälle vi har egentligen, som normaliserat att 80-åriga kvinnor kan bli bostadslösa? Bostad är en mänsklig rättighet, men Sveriges politiker leker med den rätten. Det är ett demokratiskt misslyckande att massor av människor inte har någon bostad här i Sverige, som tydligen ska vara ”världens mest jämställda land”. Man villkorar människors värde, vem är värd en bostad och inte?
– De som har privatiserat och sålt ut allmännyttan har öppnat upp ett smörgåsbord för kapitalisterna. Det är vidrigt och ovärdigt. Ingen ska behöva utsättas för detta systematiska våld som politikerna när som helst skulle kunna stoppa.

Alexander Wilson van Deurs, förbundsordförande i Jagvillhabostad.nu:
– Jag engagerade mig inom bostadspolitiken för att jag ville kämpa emot den enorma orättvisa som råder på bostadsmarknaden och lyfta upp dess konsekvenser. Det är en orättvisa som det sällan talas om, utan som snarare uppfattas som en naturlag. ”Unga kan inte flytta hemifrån? Javisst är det tråkigt, men så har det alltid varit.”
– Bostadsbristen och alla dess förkrossande konsekvenser är som ett blött täcke över hela det svenska välfärdssamhället. En hutlös marknadisering har trätt in där det är kapitalvinsterna som styr byggtakten – inte människors behov.
– Det finns trots allt bara en lösning som fungerar, och det är en social bostadspolitik som sätter människors behov framför vinstintresse. En bostadspolitik där staten har ansvaret över utvecklingen och garanterar att det byggs bostäder som folk har råd med. Det är en bostadspolitisk värd att kämpa för!

Demonstrera här den 9 april

LULEÅ
Soppkök utanför Smedjan: kl 13.00

UPPSALA
Västertorg, Eriksberg: kl 13.00-14.00

STOCKHOLM
Gemensam manifestation på Sergels torg
kl 14.30-15.30

Dessförinnan lokala protester:
Husby torg: 11.30-12.30 – manifestation
Rinkeby torg: 11.30-12.30 – manifestation
Brandbergen C: 12.00 – torgmöte
Odenplan: kl 12.30 – flygbladsutdelning
Järfälla-Kallhälls C: kl 12.00 – torgmöte
Hökarängen: kl 13.00 – torgmöte med musik
Sollentuna: 5-6 april
Liljeholmen: 8 april – kl 16.00-17.00

GÖTEBORG
Gemensam manifestation på
Gustav Adolfs torg kl 15.00-16.30

ALINGSÅS
Korsning Kungsgatan/Färgaregatan:
kl 12.00-13.00 – Protestmöte

JÖNKÖPING
8 april, Råslätts torg: kl 16.00 – Torgmöte

Inlägget ”Kasta ut marknaden från bostadspolitiken” dök först upp på .

Protest i Stockholm den 18 september 2021, som blev ett år med tre starka bostadssegrar. Nu måste vi se till att bostadsfrågan inte sopas under mattan under valrörelsen! (Foto: Natalia Medina)

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Det har bara gått en dryg vecka sedan den tidigare miljöministern Karolina Skog lade fram en statlig utredning med namnet En socialt hållbar bostadsförsörjning – vår tids stora bostadssociala utredning. I den finns ett par positiva förslag som att stärka kommunala hyresgarantier om bostad till hemlösa eller trångbodda barnfamiljer med försörjningsstöd och andra särskilt utsatta, som våldsutsatta kvinnor. Men i övrigt är innehållet så magert att den uppseendeväckande rubriken snarast ger intrycket av medveten självironi på hög nivå.

”Myrsteg” från en utredning som i övrigt ”underlevererar” så mycket att den borde bli en politisk ”väckarklocka” är också omdömet från Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder och chefsekonom Martin Hofverberg, som också främst lägger skulden på de begränsande politiska direktiven.
Nu på lördag den 9 april kommer en väckarklocka också att ljuda på gator och torg när gräsrotskampanjen Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik höjer rösten mot riksdagspartiernas försök att sopa bostadskrisen under mattan under valåret.
Att problemet ligger i politisk ovilja och rädsla att utmana finansmarknaden och de privata fastighetsägarna medges också av utredaren själv.
– Jag har bara lagt förslag som jag bedömer kan genomföras i riksdagen kommande mandatperiod. Jag har lutat mig mot att hellre lägga fram försiktiga förslag som kan gå igenom än att sträva efter perfektion. Det ligger extremt många förslag i regeringens byrålåda som har strandat på genomförandet, säger Karolina Skog, som också hänvisar till att en skarpare reglering skulle ”kunna inskränka äganderätten och näringsfriheten” (DN den 30 mars).

Stärkta möjligheter till bostad för hemlösa och trångbodda barnfamiljer samt att kommunala bostadsköer ska få tydligare mandat att göra undantag för vissa grupper som våldsutsatta kvinnor är ett par positiva steg. Men i avsaknad av nästan allting annat pekar utredningen mer i riktning mot hyresrättens gradvisa begränsning till en ”social housing” snarare än mot en ny och återupprättad generell social bostadspolitik.
Den 700 sidor långa utredningen innehåller annars en delvis ärlig verklighetsbeskrivning, som skenande inkomstskillnader och bostadspriser de senaste 20 åren.
– Vi har insiders och outsiders mellan de som kan ta del av värdeökningen, medan andra inte ens får ett förstahandskontrakt fast man har en inkomst, säger Karolina Skog.
Men försöket att dra paralleller till 1930-talets Bostadssociala utredningen visar bara hur ynkliga den här utredningens förslag är. I Skogs utredning läggs inga förslag som liknar de starka allmännyttiga bostadsföretagen, de omfattande statliga subventionerna till nybyggnation och det kommunala mandat över markanvändningen som byggdes upp i spåren av den utredning som tillsattes av Gustav Möller.
Som Hyresgästföreningen påpekar är även utredningens förslag om en nationell och kommunal handlingsplan tandlösa utan statligt stöd till markplanering och byggande. Även åtgärder som underlättar för de mest utsatta att gå före i bostadskön är av begränsat värde i den stora majoritet av landets kommuner som saknar kommunal bostadskö. Likaså i de allt fler kommuner som inte har någon allmännytta eller där denna i hög grad har sålts ut.

Vad som krävs är, som Nätverket Nej till marknadshyra – Ja till social bostadspolitik kommer att visa under protestdagen den 9 april, kamp för ett nytt bostadspolitiskt systemskifte som bryter med de senaste 30 årens ständigt höjda hyror, bostadsbrist, trångboddhet, segregering, utförsäljningar och renovräkningar. Krav kommer att resas på en ny social bostadspolitik, se kravrutan här intill.
Att kamp lönar sig visade sig då vi förra året lyckades vinna tre viktiga segrar: mot marknadshyra i nyproduktionen, mot en lag om lägeshyror och mot Stockholmshyra. Det är viktiga eftergifter som har stoppat nya avgörande försämringar, men för att på allvar vända utvecklingen krävs så klart mycket mer.

Många aktivister inser betydelsen av fortsatt gräsrotskamp under valåret som kan pressa upp bostadskrisen som en valfråga.

Nätverket har som ett led i den nya valårskampanjen skickat ett öppet brev med raka frågor om bostadspolitiken till alla etablerade partier, som hittills bara tre har kommit in med svar på. I dessa svarar både Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ glädjande nog ”rätt” på varje punkt.
Även Socialdemokraternas bostadspolitiker Johan Löfstrand har redovisat svar från sitt parti, som på ett par punkter ger lovande signaler, men på andra punkter visar avgörande svagheter.
S säger sig till exempel vara emot marknadshyra (vilket de som bekant även gjorde, samtidigt som de i januariavtalet var beredd att stödja fri hyressättning i nyproduktionen) och instämma i att bostaden ska vara en social rättighet och inte en handelsvara.
Ändå är partiet varken berett att stödja en lag mot bostadsspekulation eller en återkommunalisering av bostadsbolag som gör orimliga vinster på hyresgästernas bekostnad och missköter förvaltningen av sina bestånd. Inte heller vill S verka för att Allmännyttan som innan Allbolagen 2011 ska bedrivas utan vinstkrav (bara nej till ”gigantiska utdelningar”) och åter bli hyresnormerande.
Välkommet är så klart att S säger sig vara för att avskaffa den skriande orättvisan i fråga om skatter, ROT-, RUT- med flera ränteavdrag mellan boende i hyresrätter och ägda boendeformer. Partiet påstår sig även vara för en lag mot orimliga renoveringshyror. S vill även återinföra riktade investeringsstöd för att öka byggandet av energieffektiva hyresrätter med bra standard och rimliga hyror.
Att S alls har svarat utan dröjsmål tyder på en viss respekt för kampanjen. Men visa av tidigare erfarenheter vet vi att inget kan tas för givet utan massiv press underifrån.

Protestdagen den 9 april kan inte väntas få samma spontana gensvar som under fjolårets kamp mot överhängande hot om stora försämringar. Ändå visar förberedelserna att många hyresgästaktivister inser betydelsen av fortsatt gräsrotskamp under valåret som kan pressa upp bostadskrisen som en valfråga.
Varje månad fram till valet genomför till exempel Hyresgästföreningen Stockholm Sydost kreativa torgmöten i samarbete med Nätverket Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik. På sitt årsmöte i förra veckan antog inte bara Hyresgästföreningen Södermalm ett uttalande som uttalade dess officiella stöd till nätverket, utan gav även nätverket en plakett och blommor för sina insatser, ett pris som togs emot av Vilgot Karlsson.
Senaste nytt är att även Hyresgästföreningen Gotland har anslutit sig till nätverkets kampanj. På Järva har kampanjen brett stöd av Norra Järva Stadsdelsråd, Ort till ort och Husbyrådet förutom av Hyresgästföreningen Järva och lokala hyresgästföreningar i Husby.
Och här kan du läsa kommentarer från några av lördagens talare i Stockholm.

RÄDDA HYRESRÄTTEN: BOSTAD ÅT ALLA ÄR EN
SOCIAL RÄTTIGHET, INTE EN HANDELSVARA!

Nej till marknadshyra och höjda hyror
• Hyrorna är redan för dyra. Hyreskamp mot höjda och marknadsanpassade hyror.
• Stopp för renovräkningar och onödiga standardhöjande åtgärder vid renoveringar. Nollalternativ på riktigt.
• Ja till underhåll, energibesparingar och skattefria underhållsfonder.

Stoppa alla ombildningar, utförsäljningar och bostadsspekulation
• Lag mot bostadsspekulation.
• Kapitalplacerare ska inte tillåtas spela monopol med våra hyresrätter. Samhället ska ta över bostadsbolag som gör stora vinster på hyresgästernas bekostnad och missköter sitt bestånd.

Statens diskriminering av hyresrätter jämfört med ägt boende måste upphöra
• Boende i villor och bostadsrätter gynnas idag med tusentals kronor i månaden jämfört med hyresrätter av samma storlek. Den slopade fastighetsskatten på stora villor och subventioner som ROT- och ränteavdrag är pengar som istället behövs för att bygga bort dagens hemlöshet och trångboddhet.

Återupprätta Allmännyttan
• Allmännyttan ska befrias från vinstkrav, åter vara hyresnormerande och ha hyresgästdemokrati på riktigt.

Bygg hyresrätter för bostad åt alla med bra standard och skäliga hyror i allmän regi
• Statliga byggsubventioner och allmännyttiga byggbolag i ett nytt miljonprogram för att bygga bort bostadsbristen, renovera och klimatanpassa.
• Återinför investeringsstödet.

Klimatomställ bostadspolitiken
• Värna om närmiljö och barnperspektiv genom att bygga och renovera varsamt.
• Flerfamiljshus i en klimatsmart stads- och trafikplanering är nyckeln till ett energieffektivt och klimatneutral boende.
• Allmännyttiga bostäder och gemensam välfärd är grundstenar i bygget av ett tryggt, rättvist och hållbart samhälle.

Inlägget Lördagens protestdag för en ny social bostadspolitik: Sopa inte bostadskrisen under mattan i valet! dök först upp på .