Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Inlägg publicerade i “Tidningar”

ERRC Files Joint Legal Opinion Against Discriminatory Social Welfare Law in Serbia



The European Roma Rights Centre as a part of the International Network for Economic, Social and Cultural Rights (ESCR-NET) has requested a judicial review of the Social Cards Law in Serbia. We believe the Social Cards Law is an example of a dangerous global trend of digitalisation of welfare state systems that punishes and violates the human rights of the most marginalised communities, particularly Roma. The procedure was initiated by the A11 Initiative. The ESCR-NET filed a legal opinion on the Social Cards Law before the Constitutional Court of Serbia on 29th November 2022.

”Even though it has been only several months since the law came into effect, it is evident that the Social Cards Law disproportionately affects Romani women and men living in marginalised communities. Not only are Roma being burdened with overprocessing of personal data, they are being cut off from the welfare system” said ERRC Legal Consultant, Andrea Čolak.

”Data on where and how they live – if they have adequate housing, electricity, or water – remains invisible to the system. The Social Card Law is a discriminatory tool that pushes the most vulnerable Roma into further social isolation and deepens their poverty. The potential consequences of this law could be devastating, as many families could lose their only regular source of income thus risking their children being taken away from them due to poverty.” 

The Social Card Law entered into force on 25th February, 2021, with the goal to create a “fairer distribution of money for the most socially endangered groups and establish better control of social benefits”. The Serbian government envisions an “increase in the social visibility of the underprivileged so that they could exercise their right to state aid in a timely and efficient manner.”

We argue that the Social Card Law unduly restricts the right to social security of the communities most in need of these benefits, particularly Romani communities. Detailed profiling is used to exclude recipients rather than to increase inclusion and expand the reach of social programs. The overly broad reach and vague wording of the Law undermine data rights. Growing evidence that data-driven systems perpetuate inequalities and have discriminatory effects on already marginalised groups suggests that the Social Card Law is likely to reinforce the structural discrimination faced by Romani communities. Its collection of sensitive data creates an intrusive digital surveillance system, posing severe risks to rights to privacy and data protection, and violates the right to equality and non-discrimination. Given the over-representation of Romani communities in the welfare system, the Social Card law will disproportionately harm Romani people as well as further entrench antigypsyism in Serbia.

The Social Card Law also contravenes Serbia’s obligations under international human rights agreements, such as the European Convention on Human Rights and the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights.

Additional information:

The joint press release of ESCR-NET can be found here

The joint legal opinion in English and Serbian.

video filmed by the A11 Initiative, about welfare recipients who were removed from the system after the implementation of the Social Card Law in Serbia. (In Serbian with English subtitles).

Flyer of the public event on Digitalization of Social Security (Belgrade, 30 November) here. To participate online, register here.

Källa: ERRC

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Bad om matpengar – socialtjänsten hotade att orosanmäla barnen

Tomas och hans familj tvingades söka akuta matpengar av socialtjänsten. Nu hotar socialsekreteraren att göra en orosanmälan på barnen. I förlängningen kan en orosanmälan leda till att barn tas ifrån föräldrarna.– Det stämmer inte överens med den svenska lagstiftningen. Fattigdom är ingen orsak till orosanmälan, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Psykiska och sociala problem […]

The post Bad om matpengar – socialtjänsten hotade att orosanmäla barnen appeared first on Syre.

Rimligt att läkare förordar jämlik vård

Det krävs tydligare regleringar mot gräddfiler i vården, och det är glädjande att Läkarförbundet bestämt att prioritera det arbetet. 

I Sverige är det lag på att den som har störst behov av vård alltid ska få vård först. I en situation där resurserna är begränsade ska de sjukaste prioriteras. Behovet styr och hänsyn till andra kategoriseringar av människor, till exempel hur mycket pengar de har, får stå åt sidan när det gäller.

Den offentliga vården är gemensamt finansierad och tillhör alla.

Det låter som självklarheter och borde vara det. Det rimmar med en stor del av sjukvårdspersonalens yrkesetik och det är en princip som är lätt att försvara i samhället i stort, eftersom de flesta ändå håller med om att alla människor är lika mycket värda, kan bli sjuka och har rätt till vård därefter.

 Man måste kontrollera att privata verksamheter inte låter deras övergripande mål, som per definition är vinst, påverka hur de utför sin verksamhet

Varför måste man påminna sig om det, och varför har Läkarförbundet bestämt sig för att intensifiera arbetet för en mer jämlik vård, efter påtryckningar från medlemmar på sitt senaste fullmäktigemöte?

Det handlar om privata sjukvårdsförsäkringar, som fortfarande påverkar den svenska vården och gör den mer ojämlik, trots år av rop efter hårdare regleringar och även efter politiska justeringar för att minimera de privata sjukvårdsförsäkringarnas skadliga effekt på vårdens jämlikhet.

Privata sjukvårdsförsäkringar marknadsförs inte längre med att de leder till snabbare vård. Läkare får inte prioritera en patient för att denne har en privat försäkring, det hade varit djupt opassande. Men om en privat sjukvårdsförsäkring inte ger några avgörande fördelar hade den ju bara varit ett slöseri med pengar, så något är lurt. Säljer de som säljer privata sjukvårdsförsäkringar något onödigt eller något olagligt?

Privata sjukvårdsförsäkringar begränsas nämligen inte till ett separat och privat vårdsystem som är helt och hållet privat finansierat. Det handlar inte om ett gäng rika människor som har gått ihop och skramlat ihop till egna läkarutbildningar eller snickrat ihop sina egna sjukhus. De privata sjukvårdsförsäkringarna drar inte sin del av det ekonomiska lasset på det viset. Svenskar är inte vana att betala hutlösa summor ur sin privatekonomi för att få bättre vård än sina medmänniskor.

Privata sjukvårdsförsäkringar handlar istället om att vissa ska få gräddfil till det vi betalat för tillsammans, för att denne eller ofta dennes arbetsgivare har råd att betala för en liten detaljkostnad i slutet av den långa och kostsamma processen som ska till för att ha ett hälso- och sjukvårdssystem i världsklass.

I dag är problemet att både patienter med och patienter utan privat sjukvårdsförsäkring samsas om samma vårdgivare. Och att det finns exempel på där dessa vårdgivare prioriterar oetiskt. Vi behöver reglera verksamheter som finansieras av delvis privata sjukförsäkringar för att se till att hälso- och sjukvårdslagen efterlevs. Det är välkommet att Läkarförbundet vill arbeta mer för att garantera det.

Att det konstant krävs nya regleringar och ställningstaganden för att se till att privata aktörer inom offentlig sektor inte ska få förtur eller skada de offentligas uppgift är ytterligare ett exempel på hur privatisering inte effektiviserar utan leder till ökad kostsam administration och detaljstyrning. Man måste konstant kontrollera att privata verksamheter inte får låta deras övergripande mål och existensberättigande, som per definition är vinst, påverka hur de utför sin verksamhet.

I stället borde man säga att privat vinst till sin natur är olämpligt inom det offentliga, just för att det är ett område där vi demokratiskt bestämt att andra principer är viktigare. Och inom svensk sjukvård har vi bestämt att behovsprincipen, sjukast först, ska väga tyngst.

Inlägget Rimligt att läkare förordar jämlik vård dök först upp på Dagens Arena.

Stockholms Stadsmission bygger hyreshus för utsatta

Den strukturella hemlösheten och de höga trösklarna in på bostadsmarknaden har fått Stockholms Stadsmission att själva agera. Nu bygger de ett eget hyreshus för de mest utsatta.

En ny rapport visar hur höga trösklarna är för att komma in på bostadsmarknaden. Ensamstående klarar endast hälften av hyresvärdarnas krav för att få hyreskontrakt. Och ensamstående föräldrar klarar endast tre av tio krav. Ofta är kraven striktast hos de privata hyresvärdarna som kan kräva att inkomsten är upp till 3,5 gånger hyran. 

Stockholms Stadsmission har länge arbetat med så kallad strukturell hemlöshet och stöttat personer som står långt ifrån bostadsmarknaden. 

– En permanent bostad är grunden för det mesta i livet. Att kunna sköta utbildning, jobb, sina barn och att vara en stabil del av samhället. Att allt fler saknar den grundläggande tryggheten är ett av våra största samhällsproblem, säger Pernilla Parding, programansvarig för socialt hållbara bostäder på Stockholms Stadsmission. 

Hon understryker att det inte endast är arbetslösa som har svårt att få bostad. Även människor med jobb har svårt att klara kraven.

– Det här börjat bli ett så stort problem att det blir stora samhällsutmaningar. Var ska folk bo? 

Bostadsbristen och kraven gör att fler hänvisas till andrahandsmarknaden. Där råder stor osäkerhet med tredje- och fjärdehandskontrakt och korta kontrakt, vilket gör att man får flytta runt. Man kan också få bo inneboende eller trångt samtidigt som hyrorna ofta är ännu högre än om man har ett förstahandskontrakt, säger Pernilla Parding.

Stockholms Stadsmission vill nu gå i bräschen för att hjälpa de mest utsatta på bostadsmarknaden, och nyligen fick de bygglov för ett egen hyreshus i Farsta.

Huset kommer att bestå av 41 hyreslägenheter med överkomlig hyra, från enrumslägenheter på 28 kvadratmeter till fyrarummare på 94 kvadratmeter. Lägenheterna ska riktas mot både familjer och ensamstående som har svårt att efterfråga bostad på egen hand. 

– Vi vill balansera ekonomisk hållbarhet med ett trivsamt boende och förvalta ett hus där man får sitt förstahandskontrakt, men också bor bra. Vi tror inte på den dåliga varianten av social housing, där en och samma målgrupp bor i samma hus, utan vi är måna om att skapa ett community och en hyresfastighet där man trivs, säger Pernilla Parding.

Bygget beräknas starta i februari 2023 och första inflyttningarna förväntas äga rum första halvåret 2024. 

Inlägget Stockholms Stadsmission bygger hyreshus för utsatta dök först upp på Dagens Arena.

Asylpakten – en utmaning för det svenska EU-ordförandeskapet

Att driva förhandlingarna om migrations– och asylpakten framåt blir en viktig utmaning för det svenska EU-ordförandeskapet. Men vad vill regeringen egentligen uppnå? Det frågar sig Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor.

Om en månad övertar Sverige ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Förhandlingarna om migrations- och asylpakten fortsätter med sikte på att kommissionens lagförslag ska antas innan valet till Europaparlamentet i juni 2024. Efter Sverige står Spanien på tur som ordförandeland. I somras enades en majoritet av EU:s medlemsstater om en tillfällig ”frivillig solidaritetsmekanism” som därefter har tillämpats parallellt med de pågående förhandlingarna om en permanent solidaritetsmekanism. Sverige står utanför. Enligt den överenskomna deklarationen bör omfördelning av asylsökande ”i första hand gälla personer som är i behov av internationellt skydd, med prioritering av de mest utsatta”. Mekanismen omfattar även finansiellt och operationellt stöd. 

Men om det enbart är juridiken som hindrar Sverige att visa solidaritet inom EU och med människor på flykt som räddats i Medelhavet, inställer sig frågan om något initiativ har tagits för att åtgärda detta.

Nu uppger EU-ambassadör Lars Danielsson att anledningen till att Sverige inte deltar är att det saknas en rättslig grund för omfördelning av asylsökande till Sverige. Men om det enbart är juridiken som hindrar Sverige att visa solidaritet inom EU och med människor på flykt som räddats i Medelhavet, inställer sig frågan om något initiativ har tagits för att åtgärda detta. Har regeringen bett EU-kommissionen att lägga fram ett förslag till rådsbeslut för att formalisera deklarationen som andra medlemsstater redan har godkänt? Eller har det förberetts en ändring av svensk lagstiftning, vilket migrationsminister Maria Malmer Stenergard menar skulle krävas?

För två år sedan vädjade kommissionen till medlemsstaterna att ta emot ensamkommande barn och andra särskilt utsatta asylsökande från Grekland. Då svarade dåvarande migrationsminister Morgan Johansson att regeringen inte kunde agera och hänvisade till att det är Migrationsverket som fattar beslut i enskilda asylärenden. Till skillnad från Sverige deltog såväl Finland som icke-EU-länderna Norge och Island i detta frivilliga omfördelningsprogram som samordnades av EU-kommissionen.

I en ledarkolumn i Dagens Nyheter påminner Annika Ström Melin om att Sverige sedan 2015 gång på gång krävt mer gemensamt ansvar för mottagningen av asylsökande i EU men trots detta sagt blankt nej till försök som inletts genom frivillig omfördelning. Hon riktar därför en varning till den nya regeringen: ”Om det inte ska bli fiasko för Sveriges ordförandeskap i något som tidigare ansågs vara en svensk hjärtefråga måste regeringen ändra politik”.

Inför ett extrainkallat ministerrådsmöte den 25 november markerade regeringen ”vikten av att arbeta vidare med lagstiftningsarbetet inom migrations- och asylpakten”. Under hösten har EU:s nuvarande ordförandeland Tjeckien utarbetat ett kompromissförslag till en permanent solidaritetsmekanism – ”ett balanserat solidaritets- och ansvarssystem” – som ska ingå i en ny förordning för asyl- och migrationshantering. Vid rådsmötet framhöll samtidigt de medlemsstater som deltar i den frivilliga solidaritetsmekanismen ”behovet av att påskynda” omfördelningen av asylsökande, vilket även fick tydligt stöd av EU-kommissionär Ylva Johansson.

”Som ordförandeland kan Sverige driva förhandlingarna om migrationspakten framåt om den politiska viljan finns”, skriver forskaren Bernd Parusel i en aktuell analys publicerad av Sieps. Men vad vill regeringen uppnå? Vilka är de svenska prioriteringarna? Och kommer regeringen att uppfattas som trovärdig och åtnjuta det förtroende som krävs? Ännu har vi inte svaren, men signalerna hittills tyder på att det blir en utmaning för migrationsminister Maria Malmer Stenergard att som rådsordförande övertyga övriga medlemsstater att ta ett långsiktigt solidariskt ansvar för EU:s asylmottagande.

Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor

Inlägget Asylpakten – en utmaning för det svenska EU-ordförandeskapet dök först upp på Dagens Arena.

Höga hyreskrav stänger ute många från bostadsmarknaden

För en förskollärare tar det över tio år att spara ihop till en kontantinsats för en lägenhet i Stockholm. Samtidigt innebär hyresvärdarnas uthyrningskrav att många stängs utanför hyresmarknaden. Det visar en ny rapport från Hyresgästföreningen. 

Det är höga trösklar in på bostadsmarknaden. Både för hyresrätter och ägda bostäder. Endast 31 procent av ensamstående föräldrar klarar av hyresvärdarnas krav, och för förskollärare tar det minst tio år innan de sparat ihop till en kontantinsats. Det visar en ny rapport från Hyresgästföreningen.

– Vi vill ge en aktuell bild av den verklighet hyresgästerna möter och visa på hur svårt det är att komma in på bostadsmarknaden, säger Madeleine Olausson, utredare på Hyresgästföreningen. 

Hyreskraven som hyresvärdarna ställer kan handla om inkomstkrav på 2-3, till och med 3,5, gånger hyran, eller att konsumtionsutrymmet efter att hyran är betald ska vara på en viss nivå. Bland ensamstående utan barn klarar inte hälften hyreskraven för en nyproducerad bostad i Stockholm, där den genomsnittliga hyran är 12 230 kronor. Bland ensamstående föräldrar är det sju av tio som inte klarar kraven.

Enligt rapporten är det svårast att få en hyresrätt med privat hyresvärd, som vanligtvis ställer krav på inkomstens storlek. Medan allmännyttiga bolag oftare ställer krav om levnadskostnader. 

Samtidigt som trösklarna är höga på hyresmarknaden har priset för en bostadsrätt ökat med 100 procent mellan 2011-2020, enligt rapporten. Under samma period har den disponibla inkomsten ökat med endast 25 procent. Lånebehovet för förstagångsköpare, hur mycket den behöver låna efter att ha sparat ihop 15 procent i kontantinsats, har ökat med 55 procent.

– Många tvingas att låna mer vilket blir problematiskt när de står inför föränderliga situationer, privat eller i det ekonomiska läget. Hushållen blir till exempel mer sårbara nu när vi ser att räntorna stiger, säger Madeleine Olausson. 

Madeleine Olausson, Hyresgästföreningen. Foto: Filippa Ländin.

 

En förskollärare skulle behöva spara ihop till en kontantinsats under fem år för en bostadsrätt i någon av landets 21 regioner. För en bostadsrätt i Stockholm behöver hen spara i 10,6 år. Det kan jämföras med den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt i Stockholm på 9,2 år. 

– Det kan alltså ta tio år innan förskolläraren har en trygg bostadssituation i Stockholm, säger Madeleine Olausson. 

Enligt Hyresgästföreningen kan de långa kötiderna och höga hyreskraven kopplas till bostadsbristen i landet. I 204 av 290 kommuner råder det brist, och under de närmaste åren förväntas bostadsbyggandet att minska med 25-30 procent. Det kommer alltså att bli ännu svårare att uppfylla framtidens bostadsbehov.

Bristen innebär att hyresvärdarna kan ställa höga krav eftersom det finns en stor efterfrågan. Madeleine Olausson varnar också för att hyresförhandlingarna som pågår nu kan resultera i att trösklarna till hyresmarknaden höjs ytterligare. Fastighetsägarna yrkar på upp till 10 procents höjningar för att kompensera för inflationen och kostnadsökningarna. 

Samtidigt visar rapporten att fastighetsägarna fortsätter göra höga vinster och att inflationen inte satt några tydliga spår på dem. Trots att den låg på 6 procent redan i mars.

– Om hyresnivåerna höjs påverkar det kravet om inkomst i relation till hyran, men även hur mycket man har kvar efter att hyran är betald, säger Madeleine Olausson. 

Inlägget Höga hyreskrav stänger ute många från bostadsmarknaden dök först upp på Dagens Arena.

Lägg Natoansökan på is

Det föreligger inte något akut säkerhetspolitiskt hot mot Sverige och turerna efter Natoansökan talar för att vi borde hålla en folkomröstning.

Sveriges ansökan om Nato-medlemskap bör läggas på is, anslutningsprocessen behöver stoppas upp åtminstone till sommaren 2023. Vi bör göra det för Sveriges skull, för demokratins skull och för Turkiets skull.

Beslutet om Sveriges inträde i Nato hastades fram före valet i somras. Beslutet togs i praktiken utan ordentlig analys och debatt, och utan möjlighet för väljarna att avgöra frågan i val eller folkomröstning. Frågan hade inte blivit aktuell utan Rysslands olagliga och blodiga krig mot Ukraina. Putins överfall på grannlandet fick svenskarna och socialdemokraterna att ändra inställning till Nato. Rysslands agerande har varit Natoanhängarnas främsta argument.

Många svenskar har fruktat att även vi skulle kunna bli anfallna av Ryssland. Men något akut säkerhetspolitiskt argument för att hasta fram Natobeslutet har aldrig funnits. Hotbilden om ett enskilt ryskt anfall mot just Sverige har aldrig varit realistisk. Sverige är inte Ukraina varken historiskt, politiskt eller geografiskt. Ett ryskt anfall mot Sverige hade omedelbart orsakat ett storkrig i Europa och en direkt konflikt med Nato. I dag har Sverige uttalade säkerhetsgarantier från Natoländer.

 

Sveriges utrikespolitik riskerar att reduceras till ett trist eko av det som sägs i Washington och Ankara.

Ukrainakriget har visat att vi har överskattat Rysslands militära styrka, en styrka som dessutom har decimerats kraftigt som en följd av ukrainarnas imponerande vilja och förmåga att försvara sitt land. Vi måste nu göra allt för att uthålligt stödja Ukraina så att de kan befria hela sitt land. Ukrainas seger ligger även i Sveriges säkerhetsintresse och är avgörande för Ukrainas och Europas framtid.

Flera av Natoanhängarnas bärande argument har visat sig vara felaktiga. Nu kan vi se att ett Natomedlemskap direkt inverkar negativt på våra möjligheter att föra en självständig utrikespolitik för fred och mänskliga rättigheter. Den svenska regeringen tiger och kröker rygg inför Turkiets despot Erdoğan när han gör det som Putin gör, inskränker demokratin, fängslar kritiker och anfaller grannländer. Vapenexporten till Turkiet återupptas, vapen som kan användas mot den egna befolkningen eller för att döda civila i Turkiets många bombningar av Irak eller Syrien. Svenska vapen kan komma att användas för att krossa de kurder i Syrien som besegrade IS, istället vill Ankara se en islamistisk lydregim i norra Syrien.

Talet om att vi skulle fortsätta med en aktiv politik för kärnvapennedrustning har också visat sig vara fel. Som utrikesminister bedyrade Ann Linde i stället att Sverige är lojalt med Natos kärnvapenpolitik. Sveriges ÖB klev in i debatten och var emot svenska förbehåll mot att placera Natos kärnvapen på svensk mark i fredstid. Något som skulle öka risken för att Sverige blir ett mål för andras kärnvapen vid en konflikt.

Den svenska rösten för kärnvapennedrustning har tystnat.

Högerns stora svaghet i utrikespolitiken är dess enögdhet. Man kritiserar på goda grunder Iran, Kina och Ryssland, men är helt oförmögen att kritisera uppenbara demokratiska inskränkningar och förtryck i Turkiet eller folkrättsbrott och statskupper fjärrstyrda av USA. Detta förstärks nu av lojaliteten med Nato. Det blir en inkonsekvent politik med låg trovärdighet. Regeringen har avvecklat den feministiska utrikespolitiken och på kort tid effektivt förstört Sveriges trovärdighet i klimatpolitiken. Sveriges utrikespolitik riskerar att reduceras till ett trist eko av det som sägs i Washington och Ankara.

Dessa stora omläggningar av svensk utrikespolitik sker utan mycket debatt med argumentet är att Sverige måste göra det som Natomedlemskapet kräver. Det försvagar våra möjligheter att i framtiden trovärdigt agera för fred, kärnvapennedrustning och mänskliga rättigheter. En framgångsrik och folkligt förankrad utrikespolitik avvecklas med vår alliansfrihet.

Den svenska regeringens aningslösa fjäskande för Erdoğan har stora konsekvenser såväl för Sverige som Turkiet. Sverige anpassar politiken och en despot tillåts diktera vad och vem vi ska se som terrorism. Det passar Erdoğan perfekt, i hans ögon kopplas alla som talar för kurdernas rättigheter till terrorism. Han kräver att få påverka vår asylpolitik och bestämma vilka politiska flyktingar som ska skickas tillbaka till Turkiet för att sedan få ruttna i landets fängelser utan rättssäker process. Turkiet agerar för att inskränka yttrande- och demonstrationsfriheten i Sverige.

Den svenska regeringens tystnad är beklämmande när Sveriges ambassadör i Ankara kallas upp för att bli uppläxad för att även kurder får demonstrera och har yttrandefrihet i Sverige. Tänk er motsvarande agerande från rysk sida, regeringen hade med rätta markerat kraftfullt mot ett sådant försök från utländsk makt att inskränka demokratiska rättigheter i Sverige. Svenska Säpo fördjupar sitt samarbete med sin turkiska motsvarighet MIT som även förföljer turkiska oppositionella utomlands. Säpochefen Charlotte von Essen agerar som Turkiets ombud när hon vill förbjuda symboler, demonstrationer och evenemang i Sverige.

I stället borde våra ministrar tydligt markera att Sverige har en röst för demokrati och mänskliga rättigheter 

Natoanpassningen påverkar därmed inte bara vår utrikespolitik, säkerhetspolitik och vapenexport, den riskerar dessutom att påverka vår asylpolitik, yttrande- och demonstrationsfrihet. Varningsklockorna borde ringa hos fler än övertygade natomotståndare.

Den svenska regeringen har blivit ett redskap för Turkiets president Erdoğan. Att bossa runt med Sveriges statsminister och utrikesminister har blivit en viktig del av hans valkampanj för att bli återvald nästa sommar. Han får dessutom tyst på en röst som talat för dialog i Turkiet och erkänt och gett stöd till de kurder med allierade som besegrade IS i norra Syrien. Nu upprepas turkisk propaganda istället av svenska ministrar. Det är pinsamt, förtroende inom utrikespolitiken tar tid att bygga upp men går snabbt att riva ned.

I Turkiet förbereds nu ett förbud mot det viktigaste oppositionspartiet, det prokurdiska vänsterpartiet HDP. Alla dess ledande företrädare ska dessutom bannlysas från framtida politisk aktivitet. Men inför detta är den svenska regeringen helt tyst när den borde höja rösten. Om demokratiska fredliga röster inte längre får verka för förändring i Turkiet är risken stor att unga kurder istället drar slutsatsen att väpnad kamp är den enda utvägen. Det vore tragisk, det finns ingen väpnad lösning på konflikten.

Regeringen låter sig tystas och utnyttjas av Erdoğan. I stället borde våra ministrar tydligt markera att Sverige har en röst för demokrati och mänskliga rättigheter och att våra grundlagsskyddade rättigheter och vår asylpolitik inte är uppe till förhandling. Om det inte passar kan vi vänta med Natobeslutet till efter det turkiska valet. Nu låter sig de blåbruna partierna, inklusive SD, utnyttjas i kampanjen för att islamisten Erdoğan ska återväljas.

En så stor förändring av vår politik borde föregås av seriös analys och folklig debatt. Men utan folkomröstning om Natomedlemskapet är väljarna maktlösa. Det begriper folk, då uteblir också debatten. För Sveriges skull, för Turkiets skull och för demokratins skull borde Natoansökan läggas på is och en folkomröstning utlysas. Det finns inga hållbara argument för att hasta in i Nato. Ett beslut i en folkomröstning ger en legitimitet som den lätt parodiska Natodebatten i somras aldrig kan ge. Jag inser att en folkomröstning i dag sannolikt skulle leda till ett ja till Nato, men säkert är det inte. Oavsett det behövs den för att få en seriös debatt om vad Natomedlemskapet faktiskt innebär och ett beslut med hög legitimitet.

 

Inlägget Lägg Natoansökan på is dök först upp på Dagens Arena.

Vad kommer Mattias Karlsson tänka när skiten träffar fläkten?

SD är igång med sitt klimatförnekande igen. Jag hade gärna skrattat åt alltsammans, om det inte var för att tokstollarna i allt väsentligt styr landets klimatpolitiska inriktning. Nu senast är det Mattias Karlsson (SD) som tycker att man ska ta FN:s klimatlarm med en nya salt. – Att jorden blir ett helvete tror jag inte […]

The post Vad kommer Mattias Karlsson tänka när skiten träffar fläkten? appeared first on Syre.

Undrar hur Kristersson, Busch och Pehrson känner sig nu?

Under hela valrörelsen har de hängt upp sin politik där de utgått från att Åkesson och SD ska vara deras rättesnöre och hjälplina. De har likt marionetter överlämnat all styrsel, alla beslut och all makt åt sin herde Jimmie.