Handelsministern och utrikesministern gör ett studiebesök i ett postapokalyptiskt samhälle på 2300-talet och får en föreläsning av historikern Max om händelserna mellan nu och då. Tanken med besöket är att förbereda ett utbyte mellan människor i olika tider, men det Max berättar är skrämmande. Ante satt på serveringen på andra sidan Ögat. Den hade en […]
The post Xpan-projektet – avsnitt 160 appeared first on Syre.
Det finns mycket som tyder på att inte alla adoptioner från Sydkorea har gått rätt till, skriver fyra debattörer från Svenska Koreaadopterades nätverk. De anmäler därför den koreanska adoptionsbyrån Social welfare society till den koreanska Sannings- och försoningskommissionen. Med drygt 50 000 utlandsadopterade har Sverige högst andel adopterade per capita i världen. Runt 10 000 […]
The post ”Nu anmäler vi den koreanska adoptionsbyrån” appeared first on Syre.
Hälften av befolkningen i Kanada kan tänka sig att höja skatten med 1-2 procent för att finansiera en universell basinkomst på ungefär 25 500 kronor i månaden. Det visar en ny enkätundersökning. I enkätundersökningen fick drygt 1800 kanadensare svara på frågan hur de skulle ställa sig till att höja skatten med 1-2 procent för att […]
The post Hälften av kanadensarna vill ha en hög basinkomst appeared first on Syre.
Den vit makt-anhängare som i maj i Buffalo i delstaten New York sköt ihjäl tio svarta människor erkände förra måndagen hatbrott och terroristbrott. Buffalo-skytten var rädd. Hans egen motivering till massakern var att han ville förhindra att svarta tar över och ersätter ”den vita rasen”. Han sände terrordådet live och ville inspirera andra till liknande rasistiskt motiverade attacker. Men invånarna i Buffalo har inte tagit efter skytten utan har deltagit i ett sällan skådat engagemang och en aktivism som bland annat synliggörs genom NPR-podden Buffalo – What’s next?
I Colorado Springs har det snart gått två veckor sedan fem människor dödades och 17 skadades på en hbtq-klubb. När pappan till skytten på Club Q fick veta att hans son hade blivit skottskadad på en gaybar blev han först rädd – rädd att hans son var gay. Sedan blev han lättad när han fick veta att det inte var så det låg till, eftersom ”I’m a conservative Republican and I don’t do gay. I don’t do gay. We don’t do gay.” Men det som definierar Colorado Springs efter attacken är inte rädsla för hbtq-personer utan det överväldigande stödet till hbtq-gemenskapen och till de orädda personer som avväpnade skytten innan han dödade fler.Samtidigt i Sverige är afrofobi och allmänt främlingsfientliga motiv de vanligaste orsakerna till anmälda hatbrott och sverigedemokrater har gått i taket av rädsla inför tanken på sagostunder ledda av dragqueens.Men de som har anledning att vara rädda är inte vita familjenormativa sverigedemokrater, utan vem som helst som inte platsar i den straighta vithetsnormen. Detta vet alla som uppmärksammade Transgender Day of Remembrance den 20 november. Och i den nyutkomna senaste rapporten från Brå där hatbrott motiverade av afrofobi har granskats framkom att våld är särskilt vanligt när det gäller hatbrott mot svarta. Bland dem som drabbas värst är barn utanför storstadsområden.
I rapporten går att läsa: ”… av de sammanlagt 58 skolrelaterade brott som ingår i det granskade materialet hade enbart 4 skett i en storstadsskola. När det gäller just skola som brottsplats finns det alltså en betydande överrepresentation av polisanmälda afrofobiska hatbrott i mindre orter.”Den evolutionära grunden för rädsla för främmande personer eller osäkerhet inför det som ligger utanför egna normer, den finns inpräntad i oss alla. Men medan vissa investerar sin energi i politik som går ut på försöka kontrollera, förbjuda och förskjuta, eller rent av skjuta, allt som skrämmer, så gör andra tvärtom.Vissa träffas i syfte att komma vidare förbi rädslor och fördomar, till exempel personerna i den samtalsgrupp i en kyrka i Kalifornien som är fokuset i dokumentären Alla är rasister. Samtalsgruppen och dokumentären, som finns på SVT Play, visar på hur fördomar och okunskap är allmänmänskligt, men att det är vad vi gör med våra fördomar som är avgörande.
Tumme upp.
Avskedsbyrån Ars Moriendis inspelade avskedsceremoni för tillväxten från den 24 november.
Tumme ner:
Tidigare NMR-aktivisten Rebecca Ädel valde att behålla sin plats i Nynäshamns kommunfullmäktige och sen blev det tyst om den saken.
The post Vad vi gör med våra fördomar är avgörande appeared first on Tidningen Global.
Anmälan är öppen till 2023 års första webbinarie om Bläddra.
Utbudet av litteratur på de nationella minoritetsspråken är litet. Därför har KB utvecklat Bläddra, en app för mobil och surfplatta med e-böcker på meänkieli, romani chib och samiska. Det långsiktiga målet är att appen även ska innehålla litteratur på jiddisch och finska.
Nu fortsätter arbetet med att utveckla Bläddra och att nå nya läsare. Vi välkomnar förmedlare av appen till ett webbinarium.
Under webbinariet berättar vi mer om Bläddra och hur man använder appen, och hur du som förmedlare kan arbeta läsfrämjande med målgrupperna. Informationen vänder sig till dig som arbetar på folk- och skolbibliotek eller är modersmålslärare, men alla intresserade är välkomna. Du kommer också ha möjlighet att ställa frågor.
Vad? Lär dig mer om Bläddra – en läsapp för nationella minoritetsspråk.
Hur? Webbinariet sänds via Zoom. Föranmälan krävs. Anmäl dig via KB:s verktygLänk till annan webbplats.. Sista anmälningsdag 20 januari.
Vem? Målgrupp för webbinariet är du som arbetar på folk- och skolbibliotek eller är modersmålslärare, men alla intresserade är välkomna.
När? 25 januari 2023, kl. 10–11.
Har du frågor om webbinariet? Kontakta oss på bladdra@kb.se
Tipsa gärna intresserade kollegor om evenemangen.
Välkommen med din anmälan!
Källa: Kb
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
Levande begravd, inseminerades med fel spermier, iranska moralpolisens enhet läggs ner, fyra avrättade i Iran, tiotusen poliser omringade kriminella gäng och tidigare underrättelsechef misstänks ha dolt mord.
Svea hovrätts dom om en SD-politiker som uteslöts ur Transport faller på torsdag. Frågan gäller fackföreningars rätt att bestämma vilka som ska få vara medlemmar. Mycket talar för att målet överklagas till Högsta domstolen.
På torsdag 8 december faller dom i Svea hovrätt i frågan om en medlem som uteslöts ur fackförbundet Transport eftersom han var förtroendevald politiker för Sverigedemokraterna. Stockholms tingsrätt gick på SD-politikerns linje och ogiltigförklarade uteslutningen av medlemmen Mats Fredlund. Båda parter överklagade och Svea hovrätt tog upp målet i november.
Målet handlar om föreningsfrihet, en rättighet som gäller både individer och organisationer. Men rättigheterna kan krocka, som i det här fallet. En individs önskan att vara med i en fackförening ställs emot fackföreningens rätt att bestämma över vilka de ska ta in som medlemmar.
Båda parter har åberopat Europakonventionens artikel 11 och ILO-konventionens artikel 87 i sin argumentation inför rätten, artiklar som just slår fast rätten till föreningsfrihet – och specifikt facklig föreningsfrihet. Europakonventionen är dessutom svensk lag sedan 1994. Men medan Mats Fredlunds advokater lyfter hans rätt att vara med i ett fackförbund, pekar Transports företrädare på fackföreningens autonomi och rätt att bestämma över vilka de tar in som medlemmar.
Stockholms tingsrätt valde att inte alls ta upp Europakonventionen i sina domskäl, och inte heller frågan om föreningsfrihet. Inga konstigheter, anser Mats Fredlunds advokat Anders Elvingsson, eftersom det räckte att domstolen tolkade stadgarna för att slå fast att de inte innehöll något som gav Transport rätt att utesluta Fredlund.
Märkligt, tycker förbundsjuristen Annett Olofsson från LO-TCO Rättsskydd som, tillsammans med sin kollega Anne Alfredson, företräder Transport. I hovrättsförhandlingarna förde de fram att domstolen i vilket fall måste förklara hur de ser på artikel 11 i förhållande till frågorna i målet.
”Domstolen måste förhålla sig till Europakonventionen och Europadomstolens praxis” säger Annett Olofsson.
Frågan som kom att bli kärnan i tingsrätten var just hur Transports stadgar med skrivningar bland annat om ”alla människors lika värde” skulle tolkas. Det här eftersom domstolen valde att tillämpa en så kallad objektiv tolkning. Det innebär att domarna uttydde skrivningarna i stadgarna och jämförde dem med vilka värderingar Mats Fredlund kunde antas stå för i egenskap av SD-politiker och hur han agerat.
Transport anser däremot att de har tolkningsföreträde av sina egna stadgar, att det är fullkomligt tydligt för fackföreningen vad den har avsett med sina interna regler. Till exempel att kunna utesluta Sverigedemokrater.
Niklas Selberg, docent i arbetsrätt vid Lunds universitet, har tidigare kritiserat tingsrättens dom. Han anser att Europadomstolen tydligt har slagit fast fackföreningars rätt att själva bestämma över sina stadgar och vilka som ska få vara medlemmar. Senast kom en dom i frågan i maj, som enligt Selberg bekräftar den här hållningen.
Målet (Vlahov vs Croatia) handlar om en lokal fackföreningsledare som dömdes till fängelse för att vid ett tillfälle ha nekat femton personer att bli medlemmar i fackföreningen. Misstanke fanns om att de nya medlemmarna planerade någon slags maktövertagande i förbundet. Europadomstolen kritiserade Kroatien för att ha kränkt föreningsfriheten.
En annan viktig dom (Aslef vs UK) på området, från 2007, handlar om ett brittiskt fackförbund som hade uteslutit en medlem som också var aktiv för British National Party. Brittiska domstolar tvingade sedan facket att återansluta BNP-företrädaren i förbundet, men Europadomstolen ansåg att det här kränkte fackföreningens rättigheter.
Båda domarna har åberopats av Transports sida i domstolen.
I Aslef-domen redogör Europadomstolen för vissa principer kring fackföreningars självbestämmande som har kommit att utgöra praxis. Bland annat rätten att bestämma över sina egna regler och sina ”inre angelägenheter”. Dessutom slår domstolen fast att fackförbund sällan är neutrala organisationer utan ”ideologiska, med starka värderingar vad gäller sociala och politiska frågor”. Eftersom fackföreningar förenas av sina värderingar, resonerar domstolen, skulle det motverka själva föreningsfriheten att inte låta dem kontrollera sitt medlemsintag.
Att föreningsfriheten inte innebär en självklar rätt att få vara med i vilket fackförbund jag vill är Mats Fredlunds advokat helt med på.
Men han anser att det är en milsvid skillnad mellan domen (Aslef vs UK) och fallet med hans klient. Det målet handlade om ”ett väldigt högerextremt parti och han delade ut antisemitiska flygblad”.
”Knäckfrågan här är: Är SD ett parti som står för allas lika värde? Transportarbetareförbundet har, enligt vår uppfattning, inte lyckats visa att SD inte är ett parti som står för allas lika värde” säger Anders Elvingsson.
I domstolen har han och hans kollega också tryckt på hur viktigt fackmedlemskapet är i Sverige idag, med den makt som arbetsmarknadens parter har, vilket inte minst den nya LAS-överenskommelsen är uttryck för. Att Transport uteslöt Mats Fredlund kan ses som ett ”missbruk av dominerande ställning”, menar de.
Vad krävs då för att en fackförening ska anses ha missbrukat sin ställning? I Aslef ger domstolen exempel. Det kan handla om uteslutningar av medlemmar som inte har stöd i fackföreningens regler, eller som bygger på godtyckliga eller omotiverade regler. Det kan också handla om att medlemmen drabbats av ”exceptionella svårigheter” på grund av uteslutningen.
Några sådana kriterier var inte uppfyllda i Aslef-målet, menar Europadomstolen. Det här eftersom facket ansågs representera alla arbetstagare i förhandlingar med arbetsgivaren, oavsett medlemskap. Och det fanns inget som tydde på att den uteslutne medlemmen saknade skydd mot godtyckliga och olagliga åtgärder från sin arbetsgivare.
Det här liknar den argumentation Transport-sidan framför i målet om fackmedlemskapets betydelse för individen.
Transport har också tagit fasta på bland annat ett uttalande i Vlahov-målet som anger att det skulle slå mot kärnan i artikel 11 att försöka tvinga någon att vara med i en förening tillsammans med andra som inte delar hans eller hennes värderingar.
På torsdag får vi veta vilken roll Svea hovrätt ger Europadomstolens praxis i sin dom, och hur de i så fall resonerar kring den.
Annett Olofsson säger att hon i vilket fall inte tror att hovrätten är sista stopp för den här tvisten.
”Oavsett hur det går är det nog sannolikt att vi kommer hamna i HD med det här målet”.
Mats Fredlund är fast besluten om att pröva sin rätt upp i högsta instans om hovrätten går på Transports linje, säger han till Dagens Arena: ”Jag kommer att överklaga direkt”.
Inlägget SD-politiker mot Transport – så kan målet avgöras dök först upp på Dagens Arena.
Att tro att palestinier längtar efter en tvåstatslösning är naivt. I Israel har man inte råd att vara naiva. Det skriver Kristofer Åberg, ordförande för Socialdemokratiska Israelvänner i en replik.
Tro och solidaritet skriver 28/11 om att sätta ökad press på Israel. Det är dessvärre en märklig naivitet att tro att palestinier längtar efter den ofta nämnda tvåstatslösningen. Undersökningar visar tvärtom att en klar majoritet motsätter sig den. Halva befolkningen vill återgå till intifadan (den senaste dödade över tusen israeler med sina grymma självmordsdåd).
En tvåstatslösning måste innebära ”land mot fred” – inte ”land mot terror”.
I Israel har man inte råd att vara naiva. Alla känner någon som drabbats av terrorismen, och man lyfter också fram tidigare val som varnande exempel. När Israel drog sig undan i Libanon tog Hizbollah över. De hotar nu Israel med hundratusentals raketer. När Israel utrymde bosättningarna i Gaza fick Hamas makten. Bara under förra året avfyrade de tusentals raketer mot Israel. Nu resonerar vanliga israeler att om de upphör med kontrollen över Västbanken, då kommer samma sak hända där. Då når de iranska raketerna Israel på ett sätt som Islamiska Jihad bara kunnat drömma om. En tvåstatslösning måste innebära ”land mot fred” – inte ”land mot terror”.
Det många kämpar för istället är ett Palestina ”from the river to the sea”. Det är samma kamp som Arafat drev på 70-talet: ”Vi vill inte ha fred, vi vill ha seger. Fred för oss innebär att Israel förgörs, inget annat.” I den lösningen krävs även en etnisk rensning på icke önskvärda judar. Författaren Sune Persson uppger att 90 procent av judarna skulle tvingas ”flytta tillbaka dit de kom ifrån” (som många palestinier uttrycker det). 93 procent av palestinierna hyser antisemitiska ståndpunkter och palestinsk ”public service” sänder barnprogram om att döda alla judar. Tro och solidaritet kan alltså skatta sig lyckliga att Amnesty inte utrett apartheidstatus för andra än den eviga syndabocken Israel.
Eftersom israeliska högerns främsta argument är ”Det finns ingen fredspartner.” – då vore det väl utmärkt om Tro och solidaritet kunde få fram denna partner? Att ensidigt attackera Israel hjälper uppenbarligen inte. Istället för denna destruktiva attityd till freds- och konfliktlösning – varför inte lägga energin konstruktivt på att få en övertygande majoritet palestinier att inte eftersträva att Israel ska förgöras med våld? Som Palestinavänner borde det väl finnas chans till positivt inflytande?
När det är på plats kan det israeliska samhället hamna i samma sits som tidigare – med hundratusentals personer som demonstrerar för fred. När kommer Kukka Salam, Eneroth och Hammarberg att kunna gå i en sådan fredsmarsch i Ramallah?
Kristofer Åberg, ordförande Socialdemokratiska Israelvänner
Inlägget Naivt att tro att palestinierna vill ha tvåstatslösning dök först upp på Dagens Arena.
För tillfället finns bara ett riksdagsparti som föreslår en försämrad a-kassa: Centern. Det framgår av regeringen+SD-budgeten och oppositionspartiernas skuggbudgetar.
Jämfört med regeringen vill C spara 5,5 miljarder på att sänka a-kassan och aktivitetsstödet. När Martin Ådahl presenterade sitt partis skuggbudget höll han till och med fram förslaget om den sänkta a-kassan som något särskilt betydelsefullt.
Egentligen är stödet för Centerns förslag betydligt starkare. De tre regeringspartierna har länge föreslagit en sänkt a-kassa, men tvingats till eftergifter av SD.
I en bemärkelse är omsvängningen en framgång för vänstersidan i politiken. För fyra år sedan röstade SD för en borgerlig budget och accepterade försämringar av a-kassan. Sedan dess har vänstern satt press på SD. Frågan har blivit alltmer känslig för partiet som i valrörelsens slutskede bara hade en röd linje: a-kassan.
Frågan är dock om M även framöver kommer att acceptera att dansa efter SD:s pipa
I den moderata politiken utgör kravet på sänkt a-kassa en hörnsten i den ”arbetslinje” som ska ersätta ”bidragslinjen”. Att M gav efter visar att makten blev överordnad politiken. Allt var plötsligt till salu. Även partiets kärnfrågor.
Logiken i den uppfattning som C ger uttryck för – och som egentligen också finns hos M-KD-L – haltar emellertid betänkligt. För det första visar forskning att det är ytterst oklart om en lägre a-kassa verkligen skapar ytterligare incitament för att arbeta. För det andra, nu ökar arbetslösheten och även om arbetslösa blir utsatta för ökad ekonomisk press kommer inte alla att hitta jobb. För det tredje har många arbetstagare en inkomstförsäkring som inte påverkas av en sänkning i a-kassan. För det fjärde är det knappt hälften av de arbetslösa som har rätt till en inkomstbaserad a-kassa, en ändrad a-kassa påverkar inte heller dem.
Frågan är dock om M även framöver kommer att acceptera att dansa efter SD:s pipa. När jag pratar med Mats Essemyr, som mer än någon annan utmejslat TCO:s syn på a-kassan, uttrycker han tvivel: ”Hur länge kommer det att hålla? Det skulle inte förvåna om M tar nya initiativ under mandatperioden.”
I mitt samtal med Niklas Blomqvist, LO:s expert på a-kassan, får jag svar på vad som kan hända. Han understryker att C inte bara vill sänka taket i a-kassan utan också driva igenom en omstrukturering av hela a-kassesystemet där ersättningarna trappas ner. Det öppnar för att M-KD-L skulle kunna mörka sin syften: ”Risken är att en avtrappning bakas in i en större omorganisering samtidigt som SD enbart försvarar den initiala nivån på a-kassan.”
I själva verket finns skäl att lyfta blicken. En stark a-kassa bör utgöra en del av en kraftfull arbetsmarknadspolitik. Där ingår också andra ingredienser, som en arbetsförmedling som klarar att ge stöd till långtidsarbetslösa, stora satsningar på arbetsmarknadsutbildningar och nya offentliga investeringar.
Opinionstrycket har hindrat SD från att böja sig och regeringen har tvingats att backa när det gäller nivån i a-kassan. Men en sammanhållen politik för att få ner arbetslösheten lyser med sin frånvaro.
Inlägget Centern – ensamma om att kräva försämrad a-kassa dök först upp på Dagens Arena.
Efter min första reseskildring från den lilla nationen Absurdien där samtliga landets bagerier anammat bankernas affärsmodell beslöt jag att i en andra artikel titta närmare på hur samma modell skapat en ny underklass, det digitalt identitetslösa.