Inlägg publicerade i “Tidningar”

Gängkriminaliteten är en fråga som är viktig för den nya regeringen, de fyra partierna i regeringsunderlaget gick till val på att bekämpa gängen. I Tidöavtalet varvas förslag på hårdare straff med bättre verktyg till brottsbekämpande myndigheter.

Tidöavtalet är regeringens överenskommelse om hur regeringspartierna ska ta Sverige vidare under de kommande fyra åren. Regeringspartier är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Samarbetsparti är Sverigedemokraterna, som har tjänstemän i regeringskansliet.

Regeringen vill idag ändra i socialtjänstlagen så att den får ett tydligare brottsförebyggande fokus och straffen ska bli strängare. Tanken är att socialtjänsten ska tvingas kalla föräldrar till samtal inom 24 timmar efter att ett barn gripits som ett sätt att arbeta med gängkriminaliteten.

Magasin DIKKO har kontaktat några socialsekreterare och personer som arbetar med ungdomar, från olika delar av landet, för att höra vad den anser om tankarna kring de nya kraven.

Vad händer om man lättar på kraven för LVU och hur blir det i förhållande till det förebyggande arbetet?

– Det känns inte okej. Om ett barn omhändertas via LVU ska det ske efter att insatser prövats eller att bedömningen är att det inte går att göra på frivillig basis. Jag känner att det skulle vara att göra barnen som en bricka i ett spel och då har man kommit bort från varför vi har dessa skyddslagar. Vad är det som säger att den som är kriminell är en dålig förälder? Visst den begår ett brott men om inte barnet eller familjen drabbas av det finns det inte självklara skäl att omhänderta, menar en av de som vi intervjuat.

– Förebyggande arbetet vill jag påstå knappt existerar i nuläget, inte heller arbetet under placeringstiden, menar en socialsekreterare. Tänker att barn ofta hamnar i kläm oavsett sammanhang. Därav vikten att använda barnkonventionen, menar en annan.

– Det förebyggande är det som är nyckeln ut ut gängkriminaliteten. Det måste finnas alternativ redan i tidig ålder, eftersom rekryteringen har gått ner i ålder, menar en socialsekreterare som arbetar med tonåringar. Men visst finns det en risk att det förbyggande kommer få än mindre satsningar. Trots att det är dit pengarna också behöver gå, anser en av de vi intervjuade.

Carin Götblad, polismästare på Nationella Operativa Avdelningen, NOA, jobbar särskilt med att titta på hur nyrekryteringen ska stoppas. Hon säger att insatserna måste sättas in långt tidigare än vad som görs i dag, helst redan i förskoleålder vid normbrytande beteenden. Källa: SVT

Civil Right Defenders har gjort en granskning kring Tidöavtalet och har kommit till slutsatsen att:

Åtgärder gällande kriminalpolitiken följer en trend som vi ser över hela Europa, ofta kallad ”straffpopulism”, Penal Populism. Det vill säga när beslutsfattare fokuserar på straffrättsliga påföljder på grund av deras popularitet bland väljarna, snarare än deras brottförebyggande effekt. Forskning och erfarenhet från andra länder ger inte stöd för att hårdare straff minskar brottsligheten och enligt mänskliga rättigheter måste straffrättsliga påföljder vara proportionerliga, menar Civil Right Defenders i sin granskning av Tidöavtalet.

Ser man till barnets bästa?

– Om socialtjänsten slutar göra opartiska utredningar och individuella bedömningar så tappas en stor del av det skydd för barnen som denna lag (LVU) ska vara. Att bli placerad för att det finns brottslighet från en eller båda föräldrar, hur går det ihop med det som fortfarande väger så tungt. Man ska in i det sista jobba för att inte skilja föräldrar och barn. Samt att återförening alltid ska jobbas för om det inte finns synnerliga skäl för att det inte är lämpligt, menar en av de vi intervjuade.

Enligt Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister i en intervju i GP ska alltid barnets bästa gå före de biologiska föräldrarnas rätt till barnet, och menar att de arbetar med lagstiftning kring detta.

Hon menar att den nuvarande regeringen fokuserar på barnets bästa på ett sätt som ingen tidigare har gjort förut. Något som Civil Right Defenders inte håller med om i sin granskning av Tidöavtalet.

Avsaknad av barnrättsperspektiv är genomgående för denna del. Det märks särskilt tydligt när det handlar om att ta bort straffreduktionen för de som är över 18 år, att man överväger en sänkning av straffmyndighetsåldern, att man vill förlänga den maximala tiden för sluten ungdomsvård och att man vill tvångsomhänderta barn enligt LVU i större utsträckning.
Att barn och unga särbehandlas inuti straffsystemet är i enlighet med både forskning (bland annat inom barnpsykologi och kriminologi) och människorättsnormer, eftersom de bland annat anses utgöra en särskilt sårbar grupp. Att straffa barn hårdare och från en tidigare ålder, riskerar att ha långtgående konsekvenser för barnet i fråga, till exempel stigmatisering och psykisk ohälsa – utöver de föreliggande rättighetsinskränkningar som ett straff kan innebära. Detta ökar risken för återfall i kriminalitet, och många gånger i grövre kriminalitet, enligt Civil Right Defenders i sin granskning av Tidöavtalet.

– Barnets bästa… det behövs mer samtal med barnen även mer familjevårdsinsatser på plats som även leder till insyn och sära inte onödan barnen från viktiga vuxna och dess nätverk innan man provat allt. Detta naturligtvis om det inte framkommit att de är/ har blivit offer enligt barnafridslagstiftning. Bevittnat våld, övergrepp med mera, och ökad insyn i barns vardag, om det visats i en miljö där tysthetskultur ofta präglar, säger en av de vi intervjuat.

Vad är barnets bästa?

Barnkonventionen bygger på fyra grundläggande principer. Dessa ska alltid beaktas när det gäller frågor som rör barn och genomsyrar alla andra artiklar. Principerna återfinns i artikel två, tre, sex och tolv.

De fyra grundprinciperna är:

Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnet egen åsikt och erfarenhet.

Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Här handlar det inte enbart om fysisk hälsa utan även om den psykiska, moraliska, andliga och sociala utvecklingen.

Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i frågor som berör honom eller henne, hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad.

Vi frågade de vi intervjuade om fler omhändertaganden av barn kan stävja den organiserade brottsligheten?

– Det är en kortsiktig lösning på ett komplext problem. Om man ska komma tillrätta med brottsligheten måste man satsa på ungdomarna och skapa en miljö där det finns alternativ till gängen. Speciellt för ungdomar som söker sin identitet.

De vi har pratat med menar att ändra LVU- lagstiftningen är inte den mest framkomliga vägen.

– Barn ska inte behöva bära ansvaret för vuxnas problem. Att hålla dem utanför och lyfta bort dem från ett sammanhang kan göra mer skada än nytta. Svårt att ersätta ett nätverk/ familj/ uppväxt med något nytt. Inget är helt svart eller vitt. Det är alltid min rädsla vid placeringar att kan jag garantera att det blir bättre för barnen. Jag tror mycket på öppenvårds insatser.

– Att använda sig av lagar som finns till för barn för att motarbeta den organiserade brottsligheten är helt galet. Barn måste få vara barn på sina egna villkor och inte bli en bricka i ett spel som egentligen handlar om något annat. Se till att det finns ett vettigt förebyggande arbete, fritidsgårdar som kan fånga upp ungdomarna, fungerande skolor och så vidare och stifta egna lagar och regler för att ta itu med de vuxnas problem. Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, de har vi hela tiden när vi arbetar med människor.

– Det finns en risk om bedömning ska göras på en individnivå för att motverka något på gruppnivå- då riskerar vi att individen tappas bort och fokus blir på gruppen. Om man pratar om LVU för att förebygga att barn faller in i kriminalitet så kan jag nog tycka att det mer ska fokuseras på att skapas mer öppenvårdsinsatser. Insatser som fokuserar på brottsförebyggande och när ungdomar är på glid, så att ungdomen själv är motiverad till en förändring, tvång gör inte många motiverad till att ändras utan det kan snarare bli ett större motstånd. Precis som vi pratar om alternativ till våld borde det gå att visa alternativ till brottslighet. Vad kan erbjudas dessa ungdomar istället, hur kan de stöttas för att förändra sin riktning?

Barnets bästa är den bärande principen i FN:s konvention om barnets rättigheter. Den är formulerad i konventionens artikel 3 där det heter att ”barnets bästa skall komma i främsta rummet” vid alla åtgärder som rör barn. Principen kan härledas ur två grundläggande tankar som bägge har satt sina spår i konventionen. Att barn har fullt och lika människovärde och alltså inte är mindre värda än vuxna, och att barn är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd – för att kunna åtnjuta sitt fulla människovärde.
Principen om barnets bästa ska ses som en etisk grundregel för samhället som helhet. Det betyder att barnets bästa ska vara vägledande på alla områden. Inte bara i verksamheter som är särskilt avsedda för barn; t ex barnomsorgen, fritidsverksamheter eller skolan, utan också för beslutsfattare och administratörer inom andra samhällssektorer. I alla beslut som fattas på alla nivåer ska barnets bästa beaktas. Källa: Barnets Bästa – en antologi – Regeringen.se

FAKTA

LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga

Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt. Om barn och unga riskerar att utvecklas ogynnsamt har samhället ansvar att se till att de får det skydd och stöd de behöver. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kompletterar socialtjänstlagen, SoL, när frivilliga insatser inte är möjliga.

Förutsättningar för att tillämpa LVU

LVU ska trygga samhällets möjligheter att kunna ge barn och unga behövlig vård och behandling. Ytterst ligger ansvaret att agera på kommunens socialnämnd. Om socialnämnden inte kan genomföra behövlig vård i samförstånd med vårdnadshavaren och den unge, när denne fyllt 15 år, kan ett omhändertagande enligt LVU bli aktuellt. Barnet placeras då i ett boende utanför hemmet. Med behövlig vård menas att hela den planerade vården ska kunna genomföras på kort och lång sikt.

För att LVU ska kunna tillämpas behöver tre förutsättningar vara uppfyllda:

Det ska föreligga ett missförhållande som har anknytning till den unges hemmiljö enligt 2 § LVU (de så kallade miljöfallen) och/eller till den unges eget beteende enligt 3 § LVU (de så kallade beteendefallen).

Missförhållandet ska medföra att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.

Behövlig vård kan inte ges på frivillig väg.

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga hos Riksdagen

Källa: Socialstyrelsen

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg:  Essentiellt

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Förvaltningsrätten i Stockholm upphävde Södertälje kommuns beslut om att lägga ned de kommunala finskspråkiga klasserna. Beslutet tillkom i strid mot minoritetslagen där sverigefinnarna, som är en nationell minoritet, inte hade givits något inflytande. Beslutet har påverkat och påverkar barnen och familjerna negativt och man har i kommunen inte följt vare sig minoritetslagen, barnkonventionen eller skollagen. Förvaltningsrätten benämner det som ”under all kritik”. 

I Södertälje är det är en grupp med målsäganden i tvisten mot Södertälje kommun som drivit i den minoritetsrättsliga frågan. De har kämpat i över 1,5 år och är idag glada och tacksamma över att domen har kommit. Domen är en delseger, målsägande vill få upprättelse genom att fler får kännedom om den.

– Vi var såklart väldigt glada över att vinna. Att förvaltningsrätten såg det vi försökte säga till kommunen hela tiden. Vi är glada och ledsna, ledsna för att våra barn redan mist 1,5 år av finsk undervisning. Vi tänkte att – nu kan och ska Södertälje äntligen ge våra barn det de har rätt till enligt minoritetslagen bland annat säger Jenna Laakso en av målsägarna till magasin DIKKO.

– Sen är det såklart en viss oro också då vi inte alls vet hur kommunen väljer att agera efter domen. Det är snart dags för skolval och kommunens agerande väger nog tungt inför valen föräldrarna tar, avslutar Jenna Laakso.

I domen framgår det att:

kommunen har underlåtit att samråda med de nationella minoriteterna i ett skede i sakens beredning där det fortfarande har varit möjligt att påverka ett kommande beslut. Det framgår inte heller i övrigt att de sverigefinska minoriteterna på annat sätt har möjlighet till inflytande i fråga eller att nämndens ledamöter inför eller vid sammanträdet har fått, eller getts möjlighet att få, del av den sverigefinska minoritetens synpunkter.

Sammantaget finner förvaltningsrätten att klagande visat att kommunens beslut inte har hanterats enligt de krav som följer av 5 § minoritetslagen. Eftersom en nationell minoritet säledes inte har getts möjlighet till inflytande i en fråga som berör minoriteten har kommunens beslut den 17 juni 2021, § 90 inte kommit till på ett lagligt sätt. Beslutet ska därför upphävas.

Fakta

Sedan år 2000 är samer (urfolk), tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige. Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige, finska, jiddisch, meänkieli. romani chib och samiska. Det innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att dessa språk ska kunna fortleva, utvecklas och föras vidare till nästa generation.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Pristak fungerar lite som en köpstrejk, men den förutsätter att ingen bryter strejken, och med oljan gjordes det omedelbart. Ransonering är troligen en bättre väg.

Kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har lett till skenande energi- och livsmedelspriser. Det har varit en starkt bidragande orsak till den höga inflation och levnadskostnadskris vi nu ser. Sedan anfallskriget startade har EU jobbat intensivt för att hitta andra alternativa energikällor och snabba på sin egen energiproduktion. Nu är pristak senaste verktyget på bordet.

I fredags enades EU och G7-länderna, efter långa förhandlingar, om ett gemensamt pristak på rysk olja på 60 dollar per fat. Pristak på gas var även det aktuellt, men gick inte igenom.

Europas energiberoende från Ryssland har gjort att Ryssland haft en maktposition gentemot Europa. På samma sätt är Ryssland beroende av exportintäkterna från olja och gas, som står för nästan hälften av landets budget. Detta ömsesidiga ekonomiska beroende trodde många av Europas ledare skulle leda till fred och integration. Det har visat sig inte vara fallet.

 Fossila bränslen är ändliga resurser och för att uppnå prisstabilitet måste omställningen till gröna energikällor snabbas på 

När det är en högre efterfrågan än det finns utbud trissar det upp priserna. Det är det som skett sedan Ryssland invaderade Ukraina. 35 procent av Europas energiimport bestod vid krigets inledning av rysk gas, varav Tyskland är den största importören inom Europa. Både Ryssland och Ukraina är också stora spannmålsexportörer som tillsammans står för nästan 30 procent av världshandeln med vete.

Pristak fungerar lite som en köpstrejk. De som köper kommer överens den högsta möjliga summan de är villiga att handla varan för. För att det ska fungera krävs det att ingen bryter strejken och köper varan till ett högre pris än det som konsumenterna gemensamt har kommit överens om.

Risken för ”strejkbrytare” är större om varan som är föremål för pristaket är en bristprodukt. Då kan det framstå som lockande att ändå kringgå pristaket och erbjuda sig att köpa varan för ett högre pris för att inte riskera stå utan. På samma sätt har ett pristak dåliga förutsättningar att vara verkningsfullt om det finns andra marknader som producenten kan sälja på. Ryssland lyckades redan samma dag som pristaket trädde i kraft att sälja sin olja för mer än pristaket till Asien.

Som tur är finns det mer effektiva sätt att pressa ner energipriserna.

Elefanten i rummet stavas ransonering. Det har en direkt efterfrågedämpande effekt. I EU:s plan för att göra Europa oberoende av rysk gas och olja till senast 2030 står energieffektivisering för 13 procent av minskningen. EU-länderna har åtagit sig att energieffektivisera och de höga priserna har redan fått både hushåll och företag att vilja spara el och bensin. Samtidigt bör vinsterna för elbolag och bensinbolag beskattas hårdare så att en del av överskottet kan gå tillbaka till konsumenterna, utan att för den delen slå ut incitamenten att spara.

Fossila bränslen är ändliga resurser och för att uppnå prisstabilitet (även i fredstid) måste omställningen till gröna energikällor snabbas på – samtidigt som vi sparar på energi på kort sikt.

I bästa fall kan pristaket köpa Europa lite tid. Men det mest effektiva sättet att komma åt Putins krigskassa är inte att försöka reglera priserna på deras export, utan att helt enkelt sluta handla av dem. För det krävs att vi minskar vår energiförbrukning.

Elinor Odenberg, är chefsekonom på Arena Idé och ny ledarskribent i Dagens Arena.

Inlägget Bästa sättet att stoppa prisökningarna är att spara energi dök först upp på Dagens Arena.

Var tredje vecka dödas en kvinna av en man som hon haft en nära relation med. I samband med den globala kampanjen mot femicide som pågår denna vecka kräver S-kvinnor att arbetet för att motverka det dödliga våldet mot kvinnor växlas upp.   

Att stoppa mäns våld mot kvinnor har varit en högt prioriterad fråga för den socialdemokratiska regeringen. Genom ett 99-punktsprogram har straffen höjts för bland annat misshandel, sexualbrott och grov kvinnofridskränkning. Samtidigt har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra kunskap, metoder och samverkan för att förebygga våldet. 

S-kvinnor ser med oro på att arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor nu prioriteras ner med högerregeringen.

Socialdemokraterna vill fortsätta arbetet genom att bland annat införa en ny straffskärpningsgrund för brott där ett motiv varit att offret är av ett visst kön, och införa en Lex Lotta. Det innebär att när en kvinna mördas, trots att en myndighet känt till hennes utsatta situation, ska myndigheten ta sitt ansvar och anmäla sig själv. Socialdemokraterna vill också stärka socialtjänstens arbete mot mäns våld mot kvinnor. Yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård inklusive tandvård ska ha tillräckliga kunskaper att för att upptäcka och möta våldet. 

S-kvinnor ser med oro på att arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor nu prioriteras ner med högerregeringen, inte minst när det gäller resurser till kommunernas viktiga arbete för att skydda våldsutsatta kvinnor. SKR har redan meddelat att det saknas finansiering i regeringens budget för att den nya lag som ska förbättra situationen för kvinnor i skyddat boende ska kunna efterlevas. 

Nyligen uttalade den nya regeringen att man vill ”växla upp arbetet mot mäns våld mot kvinnor”. Vad denna uppväxling består i är svårt att se med det stålbad som kommuner och regioner står inför. Med stora hål i finansieringen av välfärden försämras kommunernas arbete med att stödja våldsutsatta kvinnor och deras barn. 

Varje gång en kvinna mördas av en närstående innebär det ett misslyckande för hela samhället. S-kvinnor kommer att fortsätta arbeta för en nollvision mot det dödliga våldet mot kvinnor och att polisen, socialtjänsten och kvinnojourerna ges tillräckliga resurser för att kunna stoppa våldet i tid. 

Annika Strandhäll, Ordförande S-kvinnor

Inlägget Arbetet mot det dödliga våldet mot kvinnor måste växlas upp dök först upp på Dagens Arena.

Studie efter studie visar på ett orsakssamband mellan en bättre skola och lägre brottslighet. Det visar en ny rapport från Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi. Men ofta glöms den goda skolans brottssänkande effekter bort.

Skolundervisning minskar möjligheten till att begå brott och mer utbildning minskar framtida brottslighet. Dessutom leder en högre utbildningskvalitet till färre brott. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

– Ja, utbildning av högre kvalitet minskar brottsligheten, och det gäller i synnerhet missgynnade grupper. Det vet vi, även om det inte finns så mycket explicita belägg om varför det är så, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Utifrån de vetenskapliga belägg som finns i dag är utbildning ett av de socialpolitiska områdena där forskarna kan vara som mest säkra på att det uppstår en brottssänkande effekt, enligt Randi Hjalmarsson. Forskningsrapporten radar upp många studier som visar att brottsligheten kan minska genom socialpolitiska insatser. Det gäller inte bara inom utbildningsområdet utan även till exempel inom alkoholpolitiken, hälso- och sjukvården, sysselsättningspolitiken, och barns tidiga uppväxtmiljö.

Randi Hjalmarsson konstaterar att oron för brottsligheten oftast möts med kriminalpolitiska verktyg och att det faktum att även socialpolitiska verktyg kan sänka brottsligheten ofta kommer bort i debatten.

– Det handlar om att dessa åtgärder har en indirekt effekt på brottsligheten, till skillnad från kriminalpolitiska insatser som har en direkt effekt, förklarar hon.

Ett av de områden som sticker ut i forskningen är just utbildning. Att det finns så många bra studier på området gör skolan till ett av de mest lovande socialpolitiska områdena när det gäller att minska brottsligheten.

– Utbildning är ett område som bör prioriteras. Detta för att det finns stöd för ett starkt orsakssamband mellan utbildning och minskad brottslighet, och för att forskning visar att det finns många andra vinster som inte är kopplade till brott, när man ökar utbildningsnivån och kvaliteten på utbildningen, säger Randi Hjalmarsson till Dagens Arena.

Det handlar alltså inte bara om det uppenbara: att människor i högutbildade områden och miljöer begår färre brott. Nej, det handlar om ett orsakssamband. Att bättre och längre utbildning verkligen påverkar brottsligheten.

Vad kan forskare vara mer eller mindre säkra på när det kommer till kopplingen mellan utbildning och kriminalitet?

–  Det finns flera spår, i huvudsak tre. Dels handlar det om en inkapaciteringseffekt. Att vara i skolan gör eleverna oförmögna till att begå brott. Här finns starka belägg för att detta gäller åtminstone egendomsbrott. Dels finns också starka belägg för att mer utbildning och flera år i skola även minskar den framtida brottsligheten. Också högre kvalitet på utbildning minskar brottsligheten.

Kvalitet kan mätas på många sätt, och i de studier Randi Hjalmarsson går igenom handlar det bland annat om hur bra resultat eleverna gör i en skola och hur mycket pengar som satsas. 

En av de nyaste studierna hon berättar om i rapporten kan till exempel visa att skolor som fick mer pengar av politikerna i Michigan i USA under 90-talet i mindre grad hade elever som begick brott både som unga och vuxna, än andra jämförbara skolors elever. Pengarna gick bland annat till att minska klasstorlekarna, och till högre lärarlöner. Skolorna fick också råd att anställa studierektorer med fokus på disciplin och skolk. För Sveriges del finns flera studier, bland annat en studie som visar att införandet av ytterligare ett obligatoriskt skolår sänkte brottsligheten för pojkar. Mätte forskarna hur många som blev dömda minskade brottsligheten med 7 procent. Mättes hur många som hamnade i fängelse var minskningen 15 procent.    

Randi Hjalmarsson  rekommenderar beslutsfattare att se över hur man ökar närvaron i skolan, eftersom skolk är ett stort problem. Men detta måste då göras utan att det går ut över dem som redan närvarar i skolan. Andra åtgärder att överväga är att satsa på mer kompetent personal, öka lärarkvaliteten och att minska klasstorlekarna. Dessutom bör man utvärdera kvaliteten på skolorna i utsatta områden, och överväga om det behövs satsas mer resurser där. 

Hur kan hon då vara relativt säker på att studierna visar att det är just utbildningen, och inte några okända andra faktorer, som ligger bakom förändringarna? Jo, rapporten utgår i stort sett endast från den forskning som använder så kallade kvasiexperimentella upplägg, där de undersökta jämförsgrupperna av elever har uppstått som en bi-effekt av olika beslut och händelser. Här har deltagarna visserligen inte valts ut slumpmässigt som i ett laboratorieexperiment (inte minst för att det vore oetiskt), men förhållandena liknar ett riktigt experiment.

– Det är inte bara så att man använder kvasi-experimentell forskningsdesign, utan de utvalda studierna använder metoderna på ett verkligt bra sätt, säger hon.

Varför har då utbildning en brottssänkande effekt? Inom den nationalekonomiska forskningstradition som Randi Hjalmarsson verkar inom antar man att potentiella brottslingar väger in värdet av sin utbildning när de gör sina val. Förenklat uttryckt så ställer de sig frågorna ”Hur mycket kostar det och vad tjänar jag på att begå brott?” och ”Hur mycket kostar det och vad tjänar jag på att satsa på utbildning och jobb?”. Det handlar om rationella bedömningar av för- och nackdelar med olika val. Även om Randi Hjalmarsson framhåller att en sådan förklaringsmodell har sina begränsningar är det en lämplig utgångspunkt för att teoretisera om hur socialpolitik kan minska brottsligheten, menar hon.

Men det finns även andra teorier. Olof Bäckman, professor i kriminologi, utgår från ett mer kriminologiskt och sociologiskt perspektiv och menar att mekanismerna till stor del handlar om att man blir etablerad i samhället genom utbildning.

Håller du med om att det finns ett orsakssamband mellan utbildning och brottslighet?

– Ja, och anknytningen till arbetsmarknaden är viktig här. Att få ett jobb hänger ju ihop med utbildning eftersom utbildning skapar förutsättningar för en tryggare plats på arbetsmarknaden, säger Olof Bäckman.

Han har länge intresserat sig för hur kriminalitet kan kopplas till fattigdom, ojämlikhet och utanförskap, samt hur olika former av socialpolitik påverkar människors livsbanor. 

– Att resonera i ”costs and benefits of crime” är ett sätt att tänka kring sambandet, men jag ser det mer ur ett resursperspektiv och att sannolikheten att någon skaffar sig denna resurs dessutom hör ihop med uppväxt, bland annat familjens utbildning.

Likheten med det nationalekonomiska perspektivet är att man i bägge traditioner kan sägas prata om tillgång till resurser, och att tillgången till denna resurs kan påverka sannolikheten för att en individ begår brott. Skillnaden är att kriminologer och sociologer oftast inte försöker förklara mekanismerna bakom sambandet utifrån individernas rationella val. 

– Utbildningen skapar förutsättningar för att etablera sig i samhället, och då blir inte kriminaliteten ett val. Valet om man ska välja kriminalitet eller inte uppstår inte om man har en god utbildning, kan man säga, säger Olof Bäckman.

Han tar också upp ett annat perspektiv. Det handlar om sociala relationer.

– När man har ett jobb eller när man går en utbildning påverkas de prosociala banden. Man får relationer med skötsamma personer, vilket kan göra att sannolikheten ökar för att man själv blir skötsam. 

Randi Hjalmarsson utesluter inte andra teoretiska förklaringsmodeller, men påpekar att även människor med en bra och lång utbildning begår brott. Däremot håller hon med om att vissa samband även skulle kunna handla om starkare relationer till icke-kriminella vuxna i skolan. Men detta utesluter inte att det finns rationella val inblandade.

– Utgångspunkten är att individer i regel agerar rationellt. Jag kan inte säga att de rationella övervägandena är de enda tänkbara förklaringarna till varför vissa begår brott eller inte, men denna teoretiska modell skulle även kunna inkludera att starkare relationer med icke-kriminella vuxna i skolan leder till lägre brottslighet. Bra relationer, liksom för övrigt en god hälsa, ger en bättre förankring på arbetsmarknaden, vilket för en rationell individ leder till lägre brottslighet, säger Randi Hjalmarsson.

Rickard Jakbo

Inlägget Starkt forskningsstöd för att en bra skola minskar brottsligheten dök först upp på Dagens Arena.

7 JANUARI – SISTA ANSÖKNINGSDAG Film är en central uttrycksform och speglar och formar uppfattningar om samhället. Kvinnor och flickors representation i filmbranschen är fortfarande eftersatt, både i fråga om vilka som får göra film och hur kvinnor porträtteras. UN Women Sverige och Women in Film and Television (WIFT) Sverige grundade 2014 Anna-priset i syftet […]

Inlägget UN Women Sverige och WIFT bidrar till feministisk film – Sök Anna-priset dök först upp på Fempers Nyheter.

I DN kunde man häromdagen läsa om att svenska ungdomar hade vaga, om ens några, kunskaper om vad en rättsstat innebär, se länk nedan. Detta är skrämmande. Särskilt med tanke på att det troligen finns minst lika många vuxna som inte heller skulle kunna definiera en rättsstat.

En bra balans mellan brottsbekämpning och integritetsskydd, tycker EU-länderna efter att ha enats om nya regler för användandet av artificiell intelligens. Men delar av EU-parlamentet samt organisationen Beuc, som samlar en rad europeiska konsumentorganisationer, är kritiska. EU-kommissionens förslag om hur man vill reglera användningen av AI – artificiell intelligens – bygger bland annat på att […]

The post EU-länder överens om AI-regler appeared first on Syre.

Butikerna är stängda i flera av Irans största städer, som del av en tre dagar lång masstrejk till stöd för protesterna i landet. Även studenter och lastbilschaufförer deltar i strejken, som mötts av hot från landets chefsdomare.  Neddragna jalusier och folktomma marknader syns på flera filmklipp som spridits på sociala medier. De uppges vara filmade […]

The post Masstrejk i Iran trots hot om straff  appeared first on Syre.

I dag gick Migrationsverket ut med beskedet om att alla afghanska kvinnor som söker uppehållstillstånd kommer att få det. – Fantastiskt, säger kvinnorättskämpen Lauren Mir, som har demonstrerat för att uppmärksamma situationen i Afghanistan i över ett år. På tisdagseftermiddagen rapporterade TV4-nyheterna om att alla kvinnor och flickor som söker uppehållstillstånd i Sverige kommer få sina […]

The post Beskedet: Inga fler utvisningar av afghanska kvinnor appeared first on Syre.