Tyska myndigheter räknar med fler gripanden efter onsdagens jättelika razzia, där 25 extremister greps misstänkta för att ha planerat en statskupp. Nitton av de gripna sitter i nuläget häktade. Utredarna kopplar ihop gruppen med den högerextrema så kallade Reichsbürger-rörelsen, som vill återupprätta det tyska kejsarriket. Chefen för tyska rikskriminalen (BKA) Holger Münch säger till public […]
The post Fler gripanden väntas efter tyska kupplanerna appeared first on Syre.
När Xiomara Castro i januari 2022 tillträdde som Honduras första kvinnliga president någonsin var hoppet stort att hon skulle förbättra kvinnors och flickors villkor, också deras möjligheter till abort.
− Nu är vi desillusionerade, säger María Virginia Díaz från den honduranska kvinnorättsorganisationen CDM till Tidningen Global.
HONDURAS | Men María Virginia Díaz ger inte presidenten hela skulden.
– Honduras är ett extremt konservativt och fundamentalistiskt samhälle, Castro har många krafter emot sig.
När Xiomara Castro svor in sin ed sade hon:
– Honduranska kvinnor, jag kommer inte att svika er, jag kommer att försvara alla era rättigheter, räkna med mig.
Men hittills har resultaten varit få. Morden på kvinnor, så kallade femicid, har bara minskat något i Honduras som toppar Latinamerikas statistik vad gäller antalet mördade kvinnor. Två lagförslag, som ska bekämpa våld mot kvinnor, har stannat i kongressen.
Xiomara Castro lovade även att lämpa en av Latinamerikas strängaste abortlagstiftningar. I Honduras kan en kvinna som gör abort få fängelsestraff på upp till sex år även om hon har våldtagits eller utsatts för incest. Detta i ett land som har näst flest tonårsgraviditeter på hela kontinenten.
Xiomara Castro är Honduras första kvinnliga president. Här på FN:s möte i New York i höstas. Foto: AP Photo/Jason DeCrow
På hennas dagordning har också varit att legalisera dagen efter-pillret. Som enda land i Latinamerika får honduranska kvinnor och flickor inte använda pillret, som förhindrar eller uppskjuter ägglossningen, för att inte bli gravida.
Pillret förbjöds när president Mel Zelaya, tillika Xiomara Castros make, avsattes i samband med statskuppen 2009. Men det fanns ett löfte om att man skulle mjuka upp lagstiftningen i extrema fall.
För några veckor sedan meddelade hälsoministern José Matheu att pillret skulle göras tillgängligt för kvinnor – men bara för våldtäktsoffer. José Matheu, en ultrakonservativ läkare och medlem av den fundamentalistiska falangen av den katolska kyrkan Opus Dei, har bland annat argumenterat att dagen efter-pillret är ett abortmedel.
När Regina Fonseca, kvinnorättsaktivist, nåddes av nyheten sade hon enligt den honduranska tidningen El Salto:
− Det är diskriminerande och ett hån mot de kvinnor som har kämpat för pillret i 13 år.
En kvinnlig student protesterar vid det statliga universitetet UNAH. Hon ”vill inte vara tyst längre”. Foto: Erika Brenner
− Vi har sedan pillret förbjöds förklarat att det inte handlar om ett abortmedel, vi har presenterat vetenskapliga bevis på att pillret inte är skadligt för kvinnokroppen eller att det minskar kvinnornas möjlighet att få barn, vilket har hört till motståndarnas argument, berättar María Virginia Díaz.
− Vi har kämpat för att det skulle bli tillgängligt för alla kvinnor, inte bara för dem som blivit utsatta för sexuella övergrepp, fortsätter hon.
Kampen har föregått på många fronter: 30 kvinnorättsorganisationer, samlade under paraplyorganisationen GPAE, har producerat kunskap, genomfört otaliga kampanjer, de har lobbat för att pillret ska bli tillåtet gentemot politiska partier, Högsta domstolen, de har gjort undersökningar om befolkningens – inklusive kvinnornas – uppfattning om pillret. De har även knackat på internationella dörrar.
− Vi har ett starkt stöd även av FN när det gäller legalisering av pillret, säger María Virginia Díaz.
María Virginia Diaz. Foto: Privat
Men internationella influenser har ingen inverkan eftersom Honduras är så statiskt och konservativt, anser María Virginia Diaz. Hon hänvisar också till den aborträttsvänliga våg som har svept över Latinamerika de senaste åren. I Mexiko, Argentina och Colombia har abort nyligen blivit tillåten, i Chile diskuteras det om rätten till abort ska skrivas in i grundlagen, som det första landet i världen.
− De andra länderna har högre utbildningsnivå, de är rikare och kyrkan blandar sig mindre i statens angelägenheter. Det handlar om stater som på många sätt är starka, säger María Virginia Díaz.
Det är inte Honduras. María Virginia Díaz beskriver Honduras som ett ”sönderslaget” och fattigt land, kontrollerat av narkotikahandelns strukturer. Politiker har aldrig har varit intresserade av att garantera befolkningens rättigheter, än mindre kvinnors och flickors, anser hon.
− Beslutsfattarna är religiösa och patriarkaliska fundamentalister, det är en katastrofal situation, säger María Virginia Díaz.
Kvinnorättsrörelsen har också kritiserat Xiomara Castros make Mel Zelaya. Under Xiomara Castros kampanj var Mel Zelaya i stort sett frånvarande men sedan hon valdes till president har han offentligt suttit vid sin hustrus sida vid alla möten och förhandlingar. Detta har närt misstankarna om att det egentligen är han som styr landet.
Det finns graffiti och affischer över hela huvudstaden Tegucigalpa med protester mot abortförbudet och mot våld mot kvinnor. Foto: Erika Brenner
President Xiomara Castro skulle kunna häva förbudet mot pillret genom ett presidentdekret, vilket hon förväntades göra inom sina första hundra dagar vid makten. Samtidigt kan just hälsominister José Matheu upphäva samma beslut, enligt María Virginia Díaz.
− Därför vet jag inte om det är Castro eller de omgivande förhållandena som är orsaken till att saken inte rör på sig, säger María Virginia Diaz.
Hon tror inte på hälsoministerns löfte om legalisering av pillret, inte ens i förbindelse med våldtäkt. Hon kallar det ”retorik”:
− I början av året, när Castro blev president, hade jag fortfarande hopp, men för varje dag som går blir mina förväntningar mindre.
Regina Fonseca anser att kvinnornas situation försämrades efter statskuppen 2009 då hela samhället försvagades. Foto: Erika Brenner
Men situationen är inte helt dyster. Till de positiva tendenserna hör att organisationerna som arbetar med kvinnors rättigheter i Honduras har vuxit och blivit mer mångfaldiga.
− De verkar inte längre bara i städerna där makten är koncentrerad utan också på landsbygden och på gräsrotsnivå.
− Kvinnorna har också överlag blivit mer medvetna om deras sexuella och reproduktiva rättigheter, avslutar María Virginia Diaz.
* * *
LÄS MER
Honduras ex-president utlämnas till USA – misstänkt för narkotikasmuggling
Nya journalistmord i Honduras – femte i år
Politisk våldsvåg i Latinamerika
The post Honduranska kvinnor besvikna på president Xiomara Castro appeared first on Tidningen Global.
Den brittiska regeringen har beviljat bygglov för en kontroversiell ny kolgruva i norra England. Om planerna verkställs blir det första gången på tre decennier som en ny kolgruva byggs i Storbritannien. Projektet i Cumbria, nordvästra England, har mötts av hård kritik från miljöaktivister och beslutet att ge tillstånd avfärdas av miljöorganisationen Greenpeace som ”klimathyckleri”. Anhängare […]
The post Kontroversiell kolgruva får byggas i England appeared first on Syre.
Den brittiska regeringen har beviljat bygglov för en kontroversiell ny kolgruva i norra England. Om planerna verkställs blir det första gången på tre decennier som en ny kolgruva byggs i Storbritannien.
STORBRITANNIEN | Projektet i Cumbria, nordvästra England, har mötts av hård kritik från miljöaktivister och beslutet att ge tillstånd avfärdas av miljöorganisationen Greenpeace som”klimathyckleri”.
Anhängare till projektet hoppas istället på nya jobb i orten Whitehaven som ligger invid den planerade gruvan. Många ser också fördelar med ett minskat behov av importerad kol.
Det är planerings- och kommunminister Michael Gove som givit projektet tummen upp och på onsdagen meddelade Gove att han ”har beslutat att bevilja bygglov” för projektet, vars mål är att bli klimatneutralt
Ministern sade att han var nöjd med att ”det för närvarande finns en brittisk och europeisk marknad för kolet” och ”det är mycket troligt att en det kommer att vara en fortsatt global efterfrågan på det”.
Enligt regeringen ska kolet från gruvan användas till stålproduktion – inte till kolkraft. Man säger sig också hålla fast vid åtagandet att beroendet av kolkraft ska vara utfasat 2024.
Storbritannien har som mål att bli koldioxidneutralt år 2050. När landet förra året var värd för klimatkonferensen COP26 i Glasgow lovade dåvarande premiärminister Boris Johnson att göra Storbritannien till vindkraftens ”Saudiarabien”.
The post ”Klimathyckleri” – Greenpeace om ny engelsk kolgruva appeared first on Tidningen Global.
För att kunna sätt ord på diskriminering och förtryck behöver vi mer än bara känslor. Vi skulle behöva mer siffror på annan diskriminering än kön: Jämlikhetsdata. Data på rasismen inte minst, skriver Annika Hirvonen, Miljöpartiet. I ett kök i Kalmar dukar Annika upp färdigbyggt te i en termos åt oss. På bordet står bröd, ost […]
Inlägget Jämlikhetsdata behövs dök först upp på Fempers Nyheter.
På mindre än två år har Kapitolium stormats i USA och planer på en högerextrem statskupp i Tyskland stoppats.
– Nu måste vi få upp ögonen för hur antisemitismen åter blir en systemhotande idé, säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet.
HÖGEREXTREMISM | Tidigt på onsdagsmorgonen slog 3 000 poliser till i en stor räd på 130 platser i totalt 16 tyska delstater.
Ungefär 50 personer misstänks ha bildat en högerextrem terrorgrupp, som planerat att störta det demokratiska styret i Tyskland och återupprätta det tyska kejsarriket.
Docent Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han ser tydliga paralleller till stormningen av Kapitolium i USA den 6 januari 2021.
– Det är anmärkningsvärt att vi i två så pass stabila demokratier inom loppet av två år har två planerade och delvis påbörjade statskupper som drivs av de här idéerna, säger han.
Den misstänkta terrororganisationen i Tyskland kopplas till den så kallade Reichsbürger-rörelsen, som svär trohet till det föregående Tyska riket, som upphörde efter andra världskriget.
Christer Mattsson pekar på tre gemensamma idéer i den här högerextrema föreställningsvärlden.
Den första idén handlar om att vita människor på vitt territorium är hotade till sin existens.
Den andra idén handlar om ”den djupa staten”, en konspirationsteori om att det inte finns någon demokrati, utan en djup stat med de verkliga makthavarna.
Den tredje idén är en radikal antifeminism, med en föreställning om att vita män har feminiserats och inte längre kan försvara sig.
– Det är de här idéerna som uppmuntrar och inspirerar till radikalisering, säger han.
Det som håller samman de här tre ganska spretiga idéerna är föreställningen att det är judar som ligger bakom på ett eller annat sätt, fortsätter Mattsson.
– När människor stormade Kapitolium och skrek ”jews will not replace us”, judar ska inte ersätta oss, så är det en påminnelse om sprängstoffet i de här idéerna. Människor upplever att det här verkligen händer och känner sig nödgade att ta till våld.
På kort sikt har nu säkerhetstjänster i olika länder ett stort arbete framför sig i att hålla koll på konspiratoriska nätverk och ensamagerande, enligt Mattsson. På lång sikt måste vi förhindra att idéerna får fäste.
– Arbetet mot antisemitism är det absolut viktigaste. Att förstå att antisemitism inte kan reduceras till rasism mot judar, utan antisemitism är de här systemhotande idéerna mot demokratin.
The post Expert: Högerextrema enas i hatet mot judar appeared first on Tidningen Global.
Vegokött är ofta mindre näringsrikt i praktiken än etiketten säger. Järn i vegoköttet är bundet till ett ämne som kroppen inte kan hantera.– Där finns mycket järn, men det åker rakt igenom kroppen, säger Ann-Sofie Sandberg, professor på Chalmers. Vegetariska produkter som liknar kött, så kallat vegokött, har blivit ett populärt livsmedel. Ibland framhålls att produkterna […]
The post Järn i vegokött tas inte upp av kroppen appeared first on Syre.
Trots att prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige saknas ett nationellt screeningprogram. Men problemet som stoppat ett screeningprogram kan nu vara löst, visar en ny studie. Att det inte finns någon nationell screening för prostatacancer, som ensamt står för runt en tredjedel av alla cancerfall i landet, har sin förklaring. Många gånger hittas harmlösa […]
The post Nya prostatatester öppnar för allmän screening appeared first on Syre.
Perus parlament har avsatt president Pedro Castillo efter att han försökt upplösa parlamentet – något som beskrivs som ett statskuppsförsök.Hans ersättare har redan svurits in. En överväldigande majoritet (101–6, 10 frånvarande) röstade för att avsätta presidenten. Skälet till att avsätta honom anges vara ”permanent moralisk oförmåga”. Castillo ersätts av vicepresident Dina Boluarte, som redan svurit […]
The post Perus president avsatt – anklagad för statskupp appeared first on Syre.
Vilken ekonomisk modell kan rädda klimatet? Minskad tillväxt så att vi hamnar inom naturens ramar? Eller någon form av grön tillväxt så att de nödvändiga klimatinvesteringarna kan göras?
Det är en av de centrala frågorna i humanekologen Rikard Warlenius purfärska och superintressanta bok Klimatet, tillväxten och kapitalismen (Verbal, 2022). Läsarna av den här tidningen är nog snabba att hålla med mig i att tillväxt som begrepp är tämligen oanvändbart för alla som vill rädda klimatet. Går en oljetanker på grund i Östersjön vore det förstås helt förödande för allt marint liv, men för tillväxten vore grundstötningen något bra eftersom det skulle få fart på den ekonomiska aktiviteten.
Så vi väljer nedväxten. Eller?Så vad händer om nedväxt används som huvudsaklig strategi för att minska utsläppen? I mitten av boken gör Warlenius det som få nedväxtanhängare tidigare har gjort, nämligen kvantifierar de ekonomiska konsekvenserna av en nedväxt inom klimatets ram. Han utgår från IPCC;s antagande om en årlig utsläppsminskningstakt på 7 procent fram till 2050, då behöver den ekonomiska aktiviteten, det vill säga BNP, minska med hela 89 procent. En så stor krympning av ekonomin skulle innebära att vi i Sverige skulle ha en tiondel så mycket att leva på som i dag. Än svårare skulle det bli för utvecklingsländer som skulle behöva krympa sin ekonomi lika mycket, det vill säga i praktiken ned till nästan ingenting alls. För att undvika det skulle Sverige och andra rika länder behöva krympa sina ekonomier ytterligare, något som skulle vara mycket svårt att vinna gehör för.
I det perspektivet framstår nedväxt som klimatstrategi både politiskt och fördelningsmässigt som en återvändsgränd. Men det är också evig tillväxt. Att bara låta ekonomin växa i förhoppningen om att även klimatomställningen kommer att få en bit av den växande kakan är som att släcka en eld med bensin. Det kommer bara att ta oss ännu längre in i klimatkatastrofen.Bättre vore att komma ifrån uppdelningen mellan tillväxt och nedväxt och snarare titta på innehållet i ekonomin. Rikard Warlenius utgår från att någon form av ekonomisk aktivitet är nödvändig både för klimatomställningen och för att skapa en välfärd åt alla, men att en ständigt växande ekonomi inte är något självändamål. Kan vi skapa en ekonomi fri från fossila bränslen blir frågan om en växande ekonomi eller inte mindre relevant ur ett klimatperspektiv.
Att göra oss fria från det fossila är förstås svårt, men genom en kraftfull statlig styrning är det fullt möjligt, menar Warlenius. Det sägs att det finns få användbara exempel på hur en sådan styrning skulle gå till. Men är det så?Är inte den just avklingade pandemin ett bra exempel på kraftfullt offentligt agerande för att avvärja ett yttre hot? Många fel begicks förstås under pandemin, men vem hade kunnat vänta sig flygplan på marken, hemarbete, vaccin som togs fram i rekordfart och att regering och riksdagen skulle fatta beslut om över 400 miljarder kronor i coronainsatser?
Sett i det ljuset är det förstås inte omöjligt att lagstifta bort fossil energi och drivmedel. Sedan får vissa delar av ekonomin gärna växa; tjänster, hållbara livsmedel, förnybar energi, kollektivtrafik och kultur. Andra delar hamnar på nedväxt; slit- och slängkommers, onödiga transporter och förstås fossil energi.En generell nedväxt är lika ohållbart som en generell tillväxt. Låt oss istället tala om vad i ekonomin som ska bort och vad som ska växa.
Äntligen vinter med minusgrader.
En lätt känsla av skam när jag tittar på fotbolls-VM.
The post Mot en ekonomi fri från fossila bränslen appeared first on Tidningen Global.