Inlägg publicerade i “Tidningar”

Ökningen av antalet anmälningar som inkommer till DO fortsatte under 2021. Det visar den årliga statistikrapporten som presenteras idag. Antalet anmälningar är det klart högsta de senaste sju åren och indikerar att anmälningsbenägenheten om upplevd diskriminering i samhället ökar.

Under 2021 inkom drygt 5000 anmälningar till DO vilket är en kraftig ökning jämfört med 2020 då antalet var drygt 3500. Samhällsområdet hälso- och sjukvård är det område där ökningen är som störst och det går att se ett tydligt samband med covid 19-pandemin.

Exempel på det är ett stort antal anmälningar som har samband med ålder, där uppgiftslämnarna har upplevt sig diskriminerade då de med hänvisning till sin ålder enbart erbjöds en viss typ av covid-vaccin. Ett annat exempel är när hälso-och sjukvårdens smittskyddsåtgärder har påverkat tillgängligheten inom hälso-och sjukvården för personer med funktionsnedsättning.

En stor del av ökningen har också samband med införandet av vaccinationsbevis som smittskyddsåtgärd den 1 december 2021. Av dem har DO tagit emot omkring 750 anmälningar om vaccinationsbevis där uppgifter om samband med någon skyddad diskrimineringsgrund inte framgår eller saknas.

Covid-19-pandemin har påverkat många människor i samhället på olika sätt. DO:s statistikrapport visar nu att människor också rapporterar att de upplevt diskriminering som har ett samband med pandemin, säger DO Lars Arrhenius

Statistik över anmälningar ger inte hela bilden av diskrimineringen i samhället, men den ger indikationer på områden där det kan finnas särskilda behov av insatser.

Att ta emot anmälningar är en central del i Diskrimineringsombudsmannens uppdrag och den här statistikrapporten kan bidra med viktig kunskap om hur diskriminering kan yttra sig, säger Lars Arrhenius som avslutning på pressmedelandet.

Anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet är vanligast

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2021, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2021.

Åren 2020–2021 ökade antalet anmälningar från 3 524 till 5 010, vilket motsvarar en ökning med 42 procent.

Anmälningarna om diskriminering handlar oftast om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet.

Statistik över anmälningar ger inte hela bilden av diskrimineringen i samhället, men den ger indikationer på områden där det kan finnas särskilda behov av insatser.

Ladda ner eller beställ statistikrapporten

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Inga mer krav på smittspårning och karantän. Från och med i dag fredag avskaffas pandemilagen, och covid-19 klassas inte längre som en allmänfarlig sjukdom. Det må vara första april, men det är inget skämt. Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, mer känd som pandemilagen, har upphört att gälla. Covid-19 klassas […]

The post Nu är covid-19 inte längre samhällsfarlig appeared first on Syre.

Ryska styrkor ska nu ha dragit sig tillbaka helt från det nedlagda kärnkraftverket i Tjernobyl, enligt Ukrainas statliga kärnkraftsbolag. USA:s president Joe Biden säger att han är skeptiskt till ryska löften om att dra tillbaka styrkorna från huvudstaden Kiev. Redan på krigets första dag, den 24 februari, intog ryska styrkor området vid Tjernobyl. Enligt Energoatom, […]

The post Ukraina: Ryska styrkor har lämnat Tjernobyl appeared first on Syre.

Varannan hbtq-debattör har råkat ut för trakasserier, hot eller våld i samband med att de uttalat sig offentligt, en av tre har drabbats det senaste året. Det framgår av rapporten ”Kartläggning av hot och hat mot det civila samhället” som sammanställts av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och nu lämnas till regeringen, skriver generaldirektör […]

The post Vanligt med hot och våld mot hbtq-debattörer appeared first on Syre.

Hamnen i Lysekil är avspärrad efter att ett 100-tal rödlistade hajar och rockor hittats döda på botten. Från utredarnas sida har man aldrig varit med om något liknande tidigare. ”Vi lägger stora resurser på att hitta de skyldiga”, säger Jonas Berg på Kustbevakningen till TT. Upptäckten gjordes i måndags av en grupp studenter i marinbiologi. […]

The post Kustbevakningen om hajdöden: Nytt för oss appeared first on Syre.

Vi brukar spela ett ordspel på kvällarna, min sambo och jag. Det handlar huvudsakligen om att välja varsitt ord med fem bokstäver och sedan gissa varandras enligt ett system som har stora likheter med master mind. Det är kul med ord som är oväntat konstruerade. Två vokaler i rad, till exempel, eller ett H i […]

The post Språket: Bohemer och vagabonder – var kommer de ifrån? appeared first on Syre.

Pandemilagen slutar gälla i dag, och förhoppningsvis våras det för kulturen och demokratin när publik och demonstranter får samlas igen. Men slopandet av karensdagen vid sjukskrivning kunde gärna ha fått vara kvar. Numera heter det karensavdrag och beräknas på ett annat sätt än tidigare, men principen är densamma: inget betalt första sjukdagen. Karensdagar fanns, tre […]

The post Karensdagen klarar vi oss bättre utan appeared first on Syre.

Det var en minst sagt märklig känsla att i ena stunden se Kevin Costner och Whitney Houston gömma sig för en osynlig mördare, för att en kort stund senare gå ut i krypskyttarnas Sarajevo.

En bild fladdrar förbi i mina sociala medier. Den föreställer tre ungdomar som dricker kaffe. Ljuset är dämpat, bilden lite suddig. De tre höjer sina kaffekoppar mot kameran och ler.

Bilden är – om jag förstår saken rätt – tagen i en källare i Ukrainas huvudstad Kyiv.

Utanför rasar kriget.

Ändå har någon ansträngt sig för att öppna ett kafé på en plats skyddad från de ryska bomberna.

Bilden kastar mig i ett slag tillbaka till Sarajevo i oktober 1993. Vid den tiden hade belägringen av staden redan pågått i två år. Befolkningen var härdad, livsvillkoren förfärliga.

Det mest moralstärkande motståndet kan handla om att inte acceptera rollen som offer. 

Det fanns knappt någon mat. FN flög in det allra nödvändigaste från flygplatsen i Ancona, men det räckte bara med nöd och näppe. Vatten och el fungerade inte och över hela staden låg som en dimma av rök från soptunnor som satts i brand. Vid nästan varje soptunna låg hudar från hundar som slaktats för att ätas upp.

Alla jag träffade hade tappat 15-20 kilo i vikt. De flesta kände någon som dödats av krypskyttar eller granateld.

Och mitt i allt detta gjorde Sarajevoborna allt de kunde för att upprätthålla något slags normalitet.

De gick på kafé, trots att det knappt fanns något att köpa, och det som fanns var inköpt på svarta marknaden och kostade hutlöst mycket. De enda kaféer som kunde hålla öppet var de som låg i skydd för krypskyttarna.

Jag reste dit som journalist och bodde hemma hos en familj. Ungdomarna där bjöd med mig på fest. Någon hade fixat apelsinsaft och popcorn. Flera på festen kom direkt från frontlinjen i Grabvica, en stadsdel några kilometer från centrum.

En kväll skulle vi gå på bio, eller ”war cinema”, som de sade. I en trång lokal i centrala Sarajevo visades filmen Body Guard.

Det var en minst sagt märklig känsla att i ena stunden se Kevin Costner och Whitney Houston gömma sig för en osynlig mördare, för att en kort stund senare gå ut i Sarajevokvällen och springa så snabbt man kunde över gator som hotades av bosnienserbiska krypskyttar i bergen.

Jag tänker att det där krigskaféet i Kyiv är ett utslag av samma sak.

I kriser, när någon hotar samhället och vårt sätt att leva, kan det mest moralstärkande motståndet faktiskt handla om att inte acceptera rollen som offer. Att göra vad man kan för att upprätthålla fickor av normalitet. Och det enda vi andra kan göra är att hoppas.

Hoppas att befolkningen i Kyiv och andra ukrainska städer orkar hålla ut.

Hoppas att kriget inte ska bli långvarigt.

Hoppas att snart, snart ska inte heller de behöver reflektera över det fantastiska i att kunna dricka kaffe tillsammans.

 

 

Inlägget Det fantastiska i att dricka kaffe tillsammans dök först upp på Dagens Arena.

Pensionsmyndigheten blundar för en ojämlik verklighet och sprider felaktiga myter om pensionärers ekonomiska vardag. Andra inkomster än pension ska inte krävas på äldre dagar, skriver Eva Eriksson, ordförande i SPF seniorerna och Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på facket Forena.

Pensionsmyndigheten drev för några år sedan en riksomfattande kampanj där budskapet var att det är lugnt ifall man jobbar och har tjänstepension. Då får man det bra som pensionär. Idag har de kompletterat budskapet med att allt är lugnt om du som pensionär också har fler inkomstkällor än pension, som löneinkomster, sparpengar eller förmögenhet i bostad och sommarhus.

Men denna guldkantade bild gäller enbart ett fåtal av Sveriges 2,2 miljoner pensionärer. Det visar en ny rapport från SPF Seniorerna, som bekräftar vad som tecknades i en tidigare rapport från försäkringsfacket Forena.

Pensionsmyndighetens maningar till lugn och inkluderande av allt fler inkomstkällor ska ses mot det faktum att den allmänna pensionen har sjunkit kraftigt sedan dagens pensionssystem infördes vid millennieskiftet.

Ett pensionsras på hela 41 procent på 15 år.

Forenas siffror visar att personer födda 1938 fick en allmän pension vid 65 år som motsvarade 51 procent av deras slutlön efter skatt. Medan personer födda 1953 endast fick 30 procent av slutlönen. Ett pensionsras på hela 41 procent. Faktum är att lugnet infinner sig inte ens om vi lägger ihop allmän pension och tjänstepension. Kompensationsnivån faller då från 67 till 48 procent av slutlönen efter skatt när vi jämför årskull 1938 med 1953.

Om även pensionärers inkomster från privat pension och arbete tas med blir bilden ljusare, men endast för några få. Det visar SPF Seniorernas nya siffror. Det är framförallt manliga pensionärer i åldern 65–69 år som har kompletterande inkomster från arbete, kapital och privat pension.

Nästan 75 procent av samtliga löneinkomster bland äldre återfinns hos de dryga 290 000 personer med en månadsinkomst på minst 33 000 kronor före skatt. En grupp som utgör 13 procent av samtliga pensionärer. Samtidigt har 60 procent av seniorerna, 1,3 miljoner personer, en månadsinkomst på som mest 20 000 kronor före skatt, men här finns knappt 5 procent av löneinkomsterna bland äldre.

Denna ojämlika verklighet blundar Pensionsmyndigheten för och hävdar att pensionärernas ekonomi är god och motsvarar 82 procent av den ekonomiska standarden i åldersgruppen 20–64 år. En slutsats som endast är möjlig ifall man dels beaktar hushållets totala inkomster dels smetar ut ojämnt fördelade inkomster från lön, kapital och privat pension på samtliga pensionärer. Sådana grepp förvränger bilden av pensionärernas ekonomiska vardag, att blanda olika inkomster höjer inga pensioner och bidrar inte till en saklig pensionsdebatt.

Systemet bygger på försäkringsidén och att arbete ska ha avgörande betydelse. Ingetdera uppfylls idag.

Otillräckliga pensioner har dock sin grund i att regeringen och M, KD, L och C som ingår i pensionsgruppen inte har förmått att vårda och utveckla ett i grunden bra pensionssystem. Systemet är tänkt att bygga på försäkringsidén och att arbete ska ha en avgörande betydelse för vår pension. Ingetdera uppfylls idag.

Dagens och framtidens pensionärer har rätt att förvänta sig högre pensioner och ett tryggt pensionssystem, som inte behöver kompletteras med andra inkomster. Det är givetvis inte gratis, men pengarna är inte det stora problemet utan avsaknaden av en seriös reformvilja hos ansvariga politiker. Om reformviljan fanns skulle pensionerna kunna höjas med i snitt 1 000 kronor per månad för en vanlig pensionär redan vid kommande årsskifte. Det skulle kosta drygt 15 miljarder kronor. Pengar som redan finns i pensionssystemet, men som nu i valfeberstider har reserverats för andra löften.

Vi vill se en gemensam utfästelse från pensionsgruppens partier och regeringen om höjda pensioner inom ramen för det allmänna pensionssystemet omgående, inte på sikt.

Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef Forena

Inlägget Sluta sprida myter om pensionärers goda ekonomi dök först upp på Dagens Arena.

Hur länge Ebba Busch sitter kvar beror nog på valet i höst, men frågan är vilken väg Kristdemokraterna tar med en ny partiledare. Blir det en ”äldre” kristdemokratiska, eller mer av den linje Busch drivit?

Ebba Busch har av allt att döma en extremt stark ställning i sitt parti. Hon är noga besett mer president än partiledare. Ett politiskt faktum som förstås kommer att manifesteras under helgens kristdemokratiska ”kommundagar”.

Inte ens Lars Adaktusson avhopp från posten som utrikespolitisk talesperson lär störa den bilden. Han avgår i protest mot Ebba Buschs ”härskartekniker”. Adaktusson är den enda som varit öppet kritisk till Ebba Buschs omtalade husaffär, en historia som inte verkar ha påverkat stödet för henne i partiet.

I partiet är hon ohotad, i varje fall tills vidare 

Rent politiskt står Adaktusson och Busch varandra nära, det vill säga betydligt längre ut på högerkanten än Alf Svensson och Göran Hägglund.

Ebba Busch är en skicklig retoriker. I varje fall bland de som gillar att hon inte lägger fingrarna emellan. Hon är en tidstypisk politiker i denna populistiska era, då uppseendeväckande utspel ofta premieras. Hennes debattstil har högerpopulistiska drag och är för det mesta konfrontativ. Hennes politiska tonläge är nästan alltid högt. Hon får ofta uppmärksamhet för sina tillspetsade angrepp. Det mest kända och mest problematiska exemplet är när hon hävdade att regeringen med ”berått mod” hade låtit äldre dö under pandemin.

Men i partiet är hon ohotad. I varje fall tills vidare.

Ett skäl är förstås att hon i förra valet överraskande lyfte partiets valresultat. Inför valet låg partiet långt under fyraprocentsspärren. Men Ebba Busch gjorde en enorm uppryckning och partiet hamnade på 6,3 procent. Efter en sådan framgång sitter en partiledare säkert på sin post ett bra tag framöver.

En förklaring till att partiet valde henne från början har att göra med vikande valresultat. Som mest samlade partiet med Alf Svensson 11,77 av väljarna bakom sig. Det var 1998. Sedan backade partiet i fyra val i rad.

Så kom alltså uppgången i förra valet. Med en ny partiledare och en ny politisk profil och stil.

Med valet av Ebba Busch kom en politisk förflyttning i takt med tiden. Alf Svensson försökte slipa av kanterna på de mest otidsenliga konservativa förslagen. Och efter honom befäste Göran Hägglund bilden av partiet som mindre värdekonservativt, stabilt borgerligt men någorlunda i den borgerliga mitten av högerkanten.

Den nykonservativa vågen i Sverige började inte med Ebba Busch, men blev synlig på allvar i slutet av 00-talet. Sverigedemokraterna hade fått nästan 3 procent 2006. Och kom in i riksdagen fyra år senare. Och en mer högerorienterad konservatism fick samtidigt ett bredare genomslag. Vilket färgade av sig även på Kristdemokraterna, till en början mest i ungdomsförbundet. När Ebba Busch 2008 valdes till vice ordförande i KDU satt Charlie Weimers som ordförande. Dessförinnan var han aktiv i MUF. Numera är han Sverigedemokrat. Ungdomsförbundet rörde sig högerut och höjde tonläget mot feminism och mångkultur.

Detta beredde kanske inte väg för herren, men för ett politiskt skifte också i själva partiet. Och för Ebba Busch som partiledare.

Man kan säga mycket om det parti Alf Svensson formade. Det var i grund och botten ett värde- och socialkonservativt parti. Som såg religionen som samhällets bärande pelare. Som var emot abort och samkönade äktenskap.

Partiet stod till höger i värdefrågor. I mitten i många välfärdsfrågor. Och var ”liberalt” när det kom till internationalism, bistånds- och flyktingpolitik.

Den europeiska kristdemokratin har sina särskilda historiska rötter, och är något annat än svenska Kristen Demokratisk Samling (KDS), som partiet hette på den tiden. Senare har partiet alltså bytt namn och försökt knyta an till tyska CDU, som var ett ”folkparti i mitten”. Men dagens svenska kristdemokratiska parti står inte högerpopulisterna långt efter. Och har i synen på välfärd och ekonomi krokat arm med friskolelobbyn och skattesänkarhögern.

Ebba Busch tillträdde 2015. Nu har alltså hon suttit i sju år. Numera sitter partiledarna i genomsnitt i tio år. Några lite längre, andra lite kortare tid. Hur länge Busch sitter beror säkert på hur det går i höstens val. Men hennes avgång lär inte ligga allt för långt in i framtiden.

Påpassligt ger Timbro ut antologin ”Kristdemokrati. Människosyn. Etik. Politik”, i samarbete med partiets tankesmedja Civitas, som inte gjort något större väsen av sig på sistone. Ebba Busch bidrar inte i boken. Vilket väl inte är ägnat att förvåna. Texterna i boken ligger långt från hennes politiska projekt.

Vad blir det av Kristdemokraterna efter Ebba Busch? Finns det ett liv för Kristdemokraterna efter att den tidigare Livets ord-eleven Ebba Busch lämnar den politiska scenen? Kommer vi få se en återgång till Alf Svenssons kristdemokrati? Eller blir nästa steg att Sara Skyttedal, ordförande i ungdomsförbundet efter Charlie Weimers och nu i Europaparlamentet, tar över. Hon är en politiker av samma ull som Ebba Busch.

Inlägget Kristdemokraternas liv efter Ebba Busch dök först upp på Dagens Arena.