Inlägg publicerade i “Tidningar”

En ny studie visar att 12 procent av männen och fyra procent av kvinnorna ser feminism som ett säkerhetshot. Hur och varför vill forskare titta närmare på.

– Studiens resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om hur den radikala högern ser ut globalt, men det som sticker ut är den tydligt definierade gruppen som motsätter sig feminism i den utsträckningen att de ser den som ett säkerhetshot i en svensk kontext, säger Eva-Karin Gardell, professor vid Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande.

– Det här är särskilt förvånande med tanke på att Sverige ses som ett av de mest jämställda länderna i världen och har en regering som driver en feministisk utrikespolitik.

Anledningen till gruppens syn på feminism framgick inte av studien.

– Man kan tänka sig att det handlar om en anti-elitistisk hållning, eller att man lyssnat på ytterkantspartier till höger som för fram tankar om att kvinnor är ett säkerhetshot eftersom de är mer benägna att söka samförstånd, och mindre benägna att ta till militärt våld, men det vet vi inte, säger hon.

Olika orsaker bakom synen

Forskarna delade in 3000 enkätsvar i fyra olika grupper med olika syn på säkerhetshot.

Dels identifierades en grupp med antifeministiska, invandrarfientliga och anti-jämlika åsikter. På andra änden fanns personer med tro på jämlikhet och tolerans som visar tillit till samhällets institutioner.

Enligt Eva-Karin Gardell överensstämmer studien rent demografiskt med äldre forskning; en människas uppfattning om säkerhet är starkt relaterad till kön och utbildningsnivå.

Män med lägre utbildningsnivå tenderade att dominera gruppen med auktoritära strömningar som ogillar invandring. Den mer jämlika och toleranta gruppen utgjordes i istället övervägande av kvinnor med högre utbildning.

– Studien visar på vikten av att faktiskt undersöka allmänhetens attityder. Det är särskilt relevant just nu, när politiken i allt högre grad drivs av känslor av hot och osäkerhet för att skapa ett känslomässigt engagemang. Vår studie pekar också på behovet av mer forskning om hur och varför feminism uppfattas som ett säkerhetshot och hur sådana uppfattningar kan hanteras, säger Eva-Karin Gardell.

Inlägget Feminism ett säkerhetshot? dök först upp på Landets Fria.

Klädbibliotek har blivit ett fenomen inom delningsekonomin under senare år – där kunder kan låna eller hyra kläder under en period.
Men intresset bland klädanvändarna har varit lågt och forskare har nu visat att det beror på vår relation till våra kläder.

− Utmaningarna med att hyra sina kläder kan till viss del förklaras av den känslomässiga karaktär och nära relation som utvecklas mellan konsumenter och kläder och mode, säger konsumtionsforskare Niklas Sörum på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

− Deltagarna [i studien] var ofta kritiska till huruvida temporär tillgång till kläder och uthyrningstjänster kunde ersätta betydelsen av att själv äga sina kläder.

Men klädbibliotek kan ge utrymme för identitetsskapande och experimenterande och forskarna tror att idén har möjligheter i framtiden.

I studien intervjuades 15 personer som varit medlemmar i modebibliotek, och tre fokusgruppper följdes mellan 2017 och 2019.

Inlägget Relationen till kläder påverkar delningsekonomin dök först upp på Landets Fria.

Häromdagen hittades döende rödlistade hajar och rockor i Lysekils hamn. De kan ha fångats oavsiktligt vid trålning, som fortfarande har påverkan på allt marint liv. Arbete med att nå ett hållbarare fiske pågår, men går långsamt.

I mars hittade en grupp marinbiologistudenter ett 60-tal döende pigghajar och flera rockor på botten av Lysekil hamn. Undervattenfotografen Tobias Dahlin tog sig ned och filmade djuren (varning för starka bilder) som sakta dog av sina skador.

Det är inte osannolikt att fiskarna har dumpats på platsen av en trålare, som fått upp dem som en bifångst som inte får säljas.

Enligt Martin Rudgre, havsutredare vid Havs- och Vattenmyndigheten ska fredade arter som fångas återutsättas omedelbart. Men trålning är en metod där djuren ofta krossas eller kvävs i de stora, nedtyngda näten. Bifångsten, som dumpas för att undvika fångst och försäljning av rödlistade arter, blir ofta många gånger större än målfisken för verksamheten.

Bottnar skadas av trålarna

Förra året släppte svenska forskare vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum en policybrief med förslag till lagändringar för att minska trålningens effekter på våra marina ekosystem.

I rapporten förklarar forskarna hur trålnäten tyngs ned och dras utmed havsbotten. Bottenskadorna blir stora när de tunga metallramarna skrapar längsmed botten, och skadliga moln av bottensediment virvlas upp. Enligt rapporten trålas i extremfall 50 till 99 procent av havsbotten upp till tio gånger varje år i vissa regioner av Europas vatten.

Enligt Clare Bradshaw, som ledde arbetet, har det inte hänt mycket i svensk politik sedan rapporten släpptes. Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, utreder på uppdrag av regeringen ett generellt förbud mot bottentrålning inom marina skyddade områden. Men inga beslut har tagits ännu. På EU-nivå utarbetas det för tillfället en så kallad ny Action Plan.

Bilden som kommer från forskarnas Policy Brief visar problemen med trålning för miljön.

– Just nu är Havs- och vattenmyndigheten inne på sin fjärde utredning om trålningsförbud i redan skyddade områden innanför trålgränsen, det vill säga i det området vid våra kuster där det i princip inte ska förekomma någon trålning (4 nautiska mil ut från kusten), säger Hernik Svedäng är professor i marinekologi vid Stockholms Universitet.

Enligt honom har riksdagen ett förslag om att skydda vissa områden längs ostkusten eftersom strömmingsbestånden är på väg att försvinna. Trålgränsen skulle isåfall flyttas ut till 22 kilometer.

Samtidigt har fiskeorganisationerna har gått ihop och skapat lobbyistalliansen European Bottom Fishing Alliance (EBFA) för att förhindra eventuella förändringar.

"Östra torskbeståndet har kraschat"

Henrik Svedäng menar är bottentrålningens effekter är störst på västkusten.

– Dels för att havet där är rikare på bottenlevande djur som olika koralldjur, dels för att bottentrålning numera mest förekommer på västkusten sedan östra torskbeståndet totalkraschade.

Vid flyttrålning dras trålen vanligtvis ovanför botten för att fånga pelagiska arter som sill, skarpsill och makrill.

Trålspåren på havsbotten syns nästan överallt. Bild: Östersjöcentrum.

– Trålning efter sill/strömming har stora effekter på ostkusten eftersom bestånden av sill/strömming är så viktiga för hela Östersjöns miljö. Det handlar då om en ren utfiskningssituation, säger Henric Svedäng.

Vilka är de största hindren för en hållbar svensk fiskepolitik? 

– Så länge vi rör oss innanför den ekonomiska zonen på tolv nautiska mil kan vi begränsa trålandet om skäl för fiskebestånden finns och vi kan komma överens med de nationer som har tillåtelse att vara inom 4 till 12 nautisk mil som Danmark och Finland. Vill vi förbjuda trålning i den ekonomiska zonen utanför 12 nm behöver EU godkänna agerandet.

Enligt Henrik Svedäng finns det inga snabba lösningar.

– Ett viktigt sätt att minska fisket är att sluta subventionera fisket, t ex genom skatterabatter på bränsle. Det behöver vi dock komma överens om inom antingen EU eller världshandelsorganisationen där förhandlingar om just det pågår sedan länge.

Inlägget Trålning utarmar hav – men alternativ tar tid att hitta dök först upp på Landets Fria.

På dagordningen till gårdagens sammanträde i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd fanns en punkt där stadens revisorer kritiserar stadsdelens styrning av HVB-hemmen.
”Förvaltningen tar kritiken på allvar och upprättar därför en handlingsplan, för att åtgärda de brister som stadens revisorer påtalar”, svarar Abdi-nur Isse, avdelningschef för Individ och familj i Spånga-Tensta, per mejl.

Inlägget Staden kritiserar Spånga-Tenstas kontroll av HVB-hemmen dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder.  Mycket ställs in eller skjuts upp med hänsyn till coronaläget. Dubbelkolla därför att evenemanget som du är intresserad av verkligen ska hållas, och följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Norrland

Torsdag 7 april

Naturens rättigheter och biologisk mångfaldGÄVLE/ONLINE. Föreläsning med Sebastian Kirppu, inventerare och talesperson för Naturskogen och dess invånare.Tid: 18.00–20.00Plats: Stadsbiblioteket, Nygatan 25, Gävle och onlineAnmälan: Senast 5 april till johan.lindman@sensus.seInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/forelasning-med-sebastian-kirppu-2022-04-07

Lördag 9–söndag 10 april

Grundkurs i omställningSKELLEFTEÅ. En kurs om omställningsrörelsen för dig som känner att du vill bli en positiv kraft i ditt lokalsamhälle för att öka lokal hållbarhet och gemenskap, och som vill träffa andra med liknande tankar.Tid: 9.00–17.30Plats: Klutmarks byagård, SkellefteåKostnad: 1 900 kr inklusive matAnmälan: Senast 23 mars på studieframjandet.se/vasterbottens-lan/gustav-arrangemang/kurser/2022/februari/grundkurs-i-omstallning-transition-launch

Svealand

Fredag 1–söndag 3 april

Goda grannarSTOCKHOLM. En kurs om grundläggande krisberedskap, gemensam matodling och resurshantering samt viktiga insikter om ekosystemet och för en öppen medmänsklig samverkan. Målgruppen är dig som är tvåspråkig och vill kliva fram och stärka ditt lokalsamhälle.Tid: 9.00–17.00Plats: StockholmAnmälan och info: studieframjandet.se/stockholms-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2022/april/goda-grannar

Götaland

Fredag 8–söndag 10 april

Grundkurs i omställningVÄNERSBORG. En kurs om omställningsrörelsen för dig som vill ställa om på riktigt och som söker efter sammanhang och verktyg för att göra det tillsammans med andra.Tid: 18.00–21.00Plats: Nordkrokens semesterhem vid Vänerns strand, nära VänersborgKostnad: Från 450 kronor för unga till 2 200 kronor för heltidsarbetande inklusive boende och matAnmälan: Senast 24 mars på studieframjandet.se/vastra-gotalands-lan/gustav-arrangemang/kurser/2022/april/grundkurs-i-omstallning

Måndag 11 april

Till fröets äraUCKLUM. Lär dig mer om fröers kulturarv och politiska utmaningar samt ekologisk odling och hållbarhet med fröodlaren och entreprenören Johnny Andreasson från Runåbergs fröer.Tid: 18.00–20.30Plats: Ladan på gården Törneröd 560, Ucklum, StenungsundInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/froer-huvudrollsinnehavaren-i-all-varldens-matproduktion-ucklum-2022-04-11

Hela landet

Tisdag 19 april–tisdag 17 maj

Feminism ❤ miljökamp = santDISTANS/ÖSTFÄRNEBO. En kurs på halvfart om hur feminism och miljökamp kan kroka arm med varandra och bidra till att lösa miljö- och klimatkriserna. Ekofeminism, ekologiska maskuliniteter och urfolksrörelser är exempel på alternativ till patriarkat och dominans gentemot andra människor och vår jord.Plats: Distans med en fysisk träff i Östfärnebo i GästriklandKostnad: 100 kr + transporter, mat och logi för träffenAnmälan: Senast 5 april på farnebo.se/kurser/feminism-miljokamp

En kurs vid Färnebo folkhögskola belyser hur feminismen och miljökampen hänger ihop. Foto: Lewis Joly/AP/TT

Länge fram

Söndag 29 maj

LieslagetNÄÄS. Den 29:e maj arrangeras tävlingen Lieslaget på Nääs seminarieområde i Lerums kommun. Vässa lien, öva på svingen och kom och tävla individuellt eller ta med ett lag med fyra personer!Tid: Kl. 13.30Anmälan: Slojdocbyggnadsvard.seArrangör: Slöjd & Byggnadsvård och August Abrahamsons stiftelsen samt Gunnebo slott

Var med och tävla i lieslåtter på Nääs seminarieområde. Foto: Adam Ihse/TT

Onsdag 1–fredag 3 juni

Nätverket Stockholm 50+ mobiliserarSTOCKHOLM/GLOBALT. I samband med FN:s toppmöte i Stockholm samlar klimat- och miljörörelsen till manifestationer, kultur och sammankomster, även globalt. På onsdagar under våren planeras dessutom lunchträffar på Sergels torg samt evenemang i ABF-huset i Stockholm med aktivister, artister, forskare och debattörer.Plats: Stockholm och globaltInfo: stockholmplus50.se

Tisdag 19 juli 2022–söndag 18 juni 2023

Jorden är själens hemDISTANS/GAMLEBY/TYRESTA. En distanskurs i ekopsykologi på halvfart där du kan utforska och uppleva naturens intelligens och läkande kraft, återfinna en mer besjälad relation till Jorden och till ditt eget liv samt få kraftfulla verktyg att använda i omställningen.Plats: Fysiska träffar i Tyresta nationalpark, Stockholm samt Gamleby folkhögskola, SmålandKostnad: 12 650 kr inklusive kost och logiAnmälan: Senast 15 april på https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSen9mSDfhkemBdQCf7dG-IhWih1HxKyrkN7GvozzsFW4OypSw/viewform?vc=0&c=0&w=1&flr=0Info: gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/ekopsykologi/

Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.

Mars månad har bjudit på mycket sol med flera rekord i soltimmar. I norr kom våren ovanligt tidigt medan det i söder varit torrare än normalt.

– Mars månad sticker ut på flera sätt. Dels höll högtrycket i sig ovanligt länge, dels har det varit både torrare och blötare än vanligt, säger SMHI:s meteorolog, Emma Härenstam.

Rekord i soltimmar blev det i Lund, Växjö, Visby, Hoburg, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Karlstad. Soligast i landet i mars var Gotland.

Norrland slog visserligen inte solrekord men man fick en rekordtidig vår med ovanligt varmt väder. Kring Storsjön i Jämtland och i Lappland kom den meteorologiska våren mycket tidigt i år.

Varmare än normalt

På stationerna i Gällivare/Malmberget, Överkalix-Svartbyn och Jokkmokk är vårens ankomstdatum i år ett av de tidigaste som någonsin uppmätts.

Mars 2022 blev också varmare än normalt i hela landet. På vårdagjämningen slogs rekord i temperaturer både i norr och söder. Månadens högsta temperatur hade Gladhammar i Småland med 18,3°.

Det har också varit ovanligt torrt på flera håll i landet. På SMHI:s mätstationer i Linköping, Harstena, Gotska sandön, Visby och Hoburg har man inte mätt upp någon nederbörd alls i mars.

Inlägget Flera väderrekord i mars – här sken solen mest dök först upp på Landets Fria.

Varannan hbtq-debattör har råkat ut för trakasserier, hot eller våld i samband med att de uttalat sig offentligt, en av tre har drabbats det senaste året.

Det framgår av rapporten ”Kartläggning av hot och hat mot det civila samhället” som sammanställts av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och nu lämnas till regeringen, skriver generaldirektör Lena Nyberg i en debattartikel i DN.

Rapporten bygger på en enkät som skickats ut till 4 000 ideella organisationer och trossamfund med en svarsfrekvens på 43 procent.Även politiker, journalister och företrädare för andra delar av civilsamhället utsätts i hög utsträckning: 22 procent har någon gång blivit utsatta – 13 procent av samtliga har utsatts det senaste året.

Enligt Nyberg uppger nästan en tredjedel av de svarande att händelserna påverkat privatlivet och den psykiska hälsan, en fjärdedel att de blivit rädda och nästan lika många att de funderat på att byta eller lämna sina uppdrag.

”Enkätsvaren visar att hot och hat, eller rädslan för att drabbas av det, riskerar att minska mångfalden av röster i samhällsdebatten”, skriver hon.

Den vanligaste förövaren är enligt rapporten en man mellan 45 och 64 år, och många vittnar om att de utsätts av samma person gång på gång.

Inlägget Vanligt med hot och våld mot hbtq-debattörer dök först upp på Landets Fria.

I fjol kontrollerade Kemikalieinspektion (KemI) totalt 19 växtskyddsmedel i ett urval från svenska distributörer. Inga olagliga medel som exempelvis förfalskningar påträffades, enligt myndigheten.

Alla analyserade produkter innehöll också angiven mängd verksamt ämne och inga brister i märkningen hittades heller.

”I årets kontroll hittade vi inga olagliga växtskyddsmedel. Olagliga medel kan skada vår hälsa genom att bidra till skadliga halter i livsmedel och orsaka ekonomiska förluster genom att inte vara effektiva eller genom att förstöra skörden”, säger Eva Rackow, inspektör på KemI i ett pressmeddelande.

Användningen av medlen är hårt reglerad i EU och i dag finns 394 godkända medel i Sverige. KemI har ansvar för att ge grönt ljus innan de får säljas och för att kontrollera att företag som tillverkar eller för in medlen till Sverige följer lagstiftningen.

Riktlinjen är att varje år analysera cirka fem procent av de godkända produkterna.

Inlägget Inga olagliga växtskyddsmedel vid kontroller dök först upp på Landets Fria.

Under förra året installerades rekordmånga nya solcellsanläggningar i Sverige. Totalt tillförde de en effekt på 500 megawatt, en ökning med 46 procent jämfört med förra året. – Två faktorer som bidrar till det stora intresset för att installera solceller är troligtvis att många vill bidra till klimatomställningen och att elpriserna har stigit kraftigt den senaste […]

The post Kraftig ökning i installerade solcellsanläggningar appeared first on Syre.

”Sverige har en pinsam historia av exploatering av ukrainska gästarbetare i branscher som bygg, städ och jordbruk. Samma branscher där många av de nyanlända krigsflyktingarna från Ukraina snart förväntas börja jobba.” Emil Boss om hur Företagarna i detta läge passar på att propagera för sänkta arbetsgivaravgifter och slopade personalliggare.

Företagarna är en branschorganisation för småföretagare. De har en lite annan profil än sina storasyskon Almega och Sveriges Byggindustrier. En av de saker som sticker ut, är att de inte ser några problem med att försvara medlemsföretag som är öppet arbetslivskriminella. I de förhandlingar där jag suttit med har det i vart fall diskuterats både svartjobb och återbetalningar av månadslöner utan att det verkat störa Företagarnas ombud.

Förra veckan gick vi igenom ett antal förhandlingspunkter med en städfirma i Stockholm. Dels hade firman inte betalat lön för mertid – trots en skriftlig överenskommelse genom Företagarna i oktober och en ny överenskommelse med samma innehåll i januari.

Nästa punkt rörde att företaget inte betalat någon skatt under fler månader förra året. Punkten därefter rörde att medlemmen fått betala tillbaka flera tusen varje månad som tack för arbetstillståndet. I en tidigare MBL-förhandling (Medbestämmandelagen) har vi diskuterat att bolaget dragit tillbaka en städerskas arbetstillstånd när bolaget ville slippa en uppsägningsförhandling.

Medan resten av samhället diskuterar vilken typ av kontroller som skulle kunna minska utnyttjandet, går Företagarna i motsatt riktning. På ett sätt är det logiskt. De medlemsföretag som vi har mött genom Företagarna skulle tjäna på slopade kontroller. Då kunde de nämligen expandera sin arbetslivskriminalitet.

Ett tidigare förhandlingsärende gällde en av Företagarnas medlemmar som hade lockat hit en albansk VVS-tekniker med löfte om arbetstillstånd och lämnat honom ensam i ett hus i Krylbo där det sprang råttor. Där förväntades mannen livnära sig från en frys med utgången mat.

Företaget hade inte betalat någon lön alls för arbetet, som bestod i att sortera bråte i en lagerbyggnad. Vi menade att bolaget måste betala lön. Bolaget svarade genom ombudet i Företagarna att det hela hade varit en gratis utbildning. Det verkar milt uttryckt vara svårt att bli utesluten ur Företagarna.

Därför sticker det extra mycket i ögonen när man i DN Debatt läser att Företagarna tycker att flyktingvågen från Ukraina borde mötas med slopade personalliggare och lägre arbetsgivaravgifter. Alla vet vid det här laget att Sverige har problem med utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och nyanlända.

Medan resten av samhället diskuterar vilken typ av kontroller som skulle kunna minska utnyttjandet, går Företagarna i motsatt riktning. På ett sätt är det logiskt. De medlemsföretag som vi har mött genom Företagarna skulle tjäna på slopade kontroller. Då kunde de nämligen expandera sin arbetslivskriminalitet.

Flyktingvågen från Ukraina kommer på kort sikt att leda till två saker: En ökad utbytbarhet bland rysktalande arbetare inom branscher som bygg, städ, jordbruk, transport och restaurang. En ökad exploatering av uzbeker, tadjiker, kirgizer, georgier och övriga rysktalande arbetare från länder utanför EU.

De företag som har ryska som verksamhetsspråk kommer att kunna välja och vraka bland personal och eftersom alla ukrainare får tillstånd att arbeta kommer arbetarna från de andra rysktalande länderna utanför EU tvingas till ökad konkurrens genom löne- och arbetsmiljödumpning.

Ingen av dessa effekter skulle gynnas av ”lägre trösklar” eller ”mindre krångel”. När Företagarna skriver om ”en värdig tillvaro och en meningsfull sysselsättning”, rikta då gärna en tanke till vår medlem Kristian Boros från Albanien som fick ynnesten att komma till Krylbo och som en sedelärande utbildning gå runt och städa bland en småföretagares skit.