Under nio månader har de nordiska länderna gett skydd till 160 000 flyktingar från Ukraina. Alla länder har gjort stora framsteg för att integrera och inkludera många flyktingar på kort tid. Samtidigt finns det markanta skillnader mellan de nordiska länderna. Det visar en färsk rapport från UNHCR och Nordiska ministerrådet.
När kriget i Ukraina bröt ut gjorde aktiveringen av massflyktsdirektivet det möjligt för nordiska regeringar att reagera snabbt och effektivt. Medan den ukrainska flyktingkrisen fortsätter att utvecklas finns det för närvarande lite systematisk kunskap om hur ramarna för tillfälligt skydd har tillämpats i praktiken i Norden. Samtidigt har studien identifierat vissa utmaningar för att implementera tillfälligt skydd som alla de nordiska länderna står inför. Dessa inkluderar det faktum att flyktingar från Ukraina behandlas annorlunda än andra grupper av flyktingar, svårigheterna med att övervaka sekundär migration och bristen på sårbarhetsbedömningar.
Dessutom har Socialtjänsten och civilsamhället i flera länder varnat för att de låga dagersättningarna, i kombination med att matpriserna gått upp och att inflation ökar risken för att flyktingarna utnyttjas av oseriösa arbetsgivare, att de riskerar bli offer för sexuell exploatering och trafficking.
Många flyktingar är i behov av både psykisk och fysisk vård. Att sörja för tidig diagnostisering och ge tidig behandling minskar kostnaderna i ett längre perspektiv, samtidigt som det ökar möjligheterna för den enskilde att komma i arbete respektive klara skolan.
Rapporten är den första i sitt slag som jämför vilka konsekvenserna blir för ukrainare som flytt till de olika nordiska länderna. Den är skriven av forskaren Anna Berlina på uppdrag av UNHCR och Nordiska ministerrådet. Rapporten bygger på intervjuer med ansvariga tjänstemän på nationella myndigheter i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige, samt på genomgång av befintliga regelverk i de fem länderna.
Höga förväntningar
Ansvariga tjänstemän i länderna vittnar om att förväntningarna på flyktingar från Ukraina ofta är högre i jämförelse med andra flyktinggrupper. Det gäller förväntningar på språkkunskaper i främst engelska och möjligheten att finna ett arbete och att ta del av samhällsinformation.
Samtidigt visar intervjuer med nyanlända ukrainare att de här förväntningarna kan bli svåra att uppfylla. Merparten av ukrainarna uppger att de inte talar engelska, att de saknar kontaktnät. Många bär även på trauman och är i behov vård och stöd.
Behov av långsiktighet
Senast i mars 2025 upphör det temporära skyddet. Enligt de nuvarande reglerna ska ukrainarna då antingen ansöka om asyl eller återvända. Osäkerheten om hur länge kriget kommer att fortgå och vilka konsekvenser för det får för varaktigheten av flyktingsituationen kräver att de nordiska länderna övergår till en långsiktig politik för hur integrationen ska gå till.
– Hur mycket vi än önskar att kriget i Europa ska ta slut snabbt, måste vi utgå från att konflikten kan bli långvarig och att många ukrainare kan vara här för att stanna. Det här visar på behovet av en långsiktig plan för hur vi bäst agerar för att hjälpa de ukrainska flyktingar som kommit till Norden, säger rapportförfattaren Anna Berlina.
Läs rapporten här. (På engelska)
FAKTA
Den 1 november 2022 hade över 158 200 flyktingar från Ukraina ansökt om skydd i de nordiska länderna. Antalet ansökningar för tillfälligt skydd från Ukraina 1 november per land:
Sverige: 47 700
Finland: 43 000
Danmark: 34 700
Norge: 31 000
Island: 1700
(Källa: UNHCR, nov 2022)
Massflyktsdirektivet (direktiv 2001/55/EG) ger tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer till en eller flera medlemsstater inom Europeiska unionen. Det aktiverade för första gången 4 mars 2022, åtta dagar efter Rysslands anfall på Ukraina. Det tillfälliga skyddet har nyligen förlängts med ytterligare ett år och gäller nu fram till och med 4 mars 2024.
Sverige och Finland är bundna av EU-direktivet, medan Danmark, Island och Norge har antagit egna nationella regelverk som speglar direktivet.
EU-direktivet anger minimistandard när det gäller villkor och rättigheter för flyktingar från Ukraina, tex tillgång till socialvård, arbetsmarknad, utbildning, sjukvård och rätten till familjeåterförening. Medlemsstaterna är skyldig att uppfylla minimikraven, men kan erbjuda mer generösa villkor.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
