Är segern mot Amazon början på en facklig vår i USA?

En arbetslös 33-årig trebarnspappa har lyckats bilda det första facket någonsin på Amazon i USA. Det är en enorm bedrift. Men om det ska vara början på en ny vår för de amerikanska facken krävs mer än så, skriver German Bender, som pekar på fem faktorer att hålla ögonen på.

 Fackliga aktivister har mot alla odds lyckats besegra det djupt antifackliga bolaget Amazon i en omröstning och kan nu bilda företagets första fackklubb i USA. Liknande fackliga segrar har rapporterats på Starbucks och andra företag. Men samtidigt minskar den fackliga organisationsgraden i USA.

Christian Smalls har blivit en av USA:s mest omskrivna personer den senaste veckan, i en David mot Goliat-historia som amerikanska medier älskar. Och i det här fallet är det faktiskt sant – han har nästan på egen hand besegrat världens (näst) rikaste man, Amazons ägare Jeff Bezos.

 

 

Det hela började när Smalls fick sparken från Amazon under covid-pandemin i mars i fjol, efter att han krävt bättre smittskydd för de lageranställda (Amazons version är att han inte följde karantänreglerna). Smalls började då försöka organisera de 8 000 anställda på det enorma lagret, benämnt JFK8, på Staten Island i New York.

I USA är anställda inte fria att organisera sig fackligt, som i Sverige. Och lagstiftningen är inte direkt fackföreningsvänlig. Det krävs en omröstning bland de anställda där minst hälften av de deltagande stödjer bildandet av en fackförening, men för att överhuvudtaget få genomföra en sådan omröstning krävs underskrifter från minst trettio procent av personalen. Bägge dessa hinder har alltså Christian Smalls och hans Amazon Labor Union lyckats överkomma, för första gången i det gigantiska företagets historia.

Det är en smått otrolig bedrift i ett av världens mäktigaste och mest fackföreningsfientliga företag.

Dessutom hade Amazon Labor Union inte ”bara” lagstiftningen och Amazons närmast obegränsade ekonomiska resurser emot sig. Företaget har järnhård kontroll över de anställdas arbetstid och raster, kommunikationsmöjligheter och till och med deras rörelsemönster i anläggningarna, vilket gör det svårt att organisera anställda på arbetsplatsen. Amazon har dessutom en årlig personalomsättning på 150 procent, vilket gör det extremt krävande att värva nya medlemmar. Deras anställda är också ofta fattiga och rädda för att bli av med jobbet.

Vi vet sedan tidigare att Amazon inte drar sig för juridiskt tveksamma metoder som att hota anställda med avsked eller direkt ge dem sparken, konfiskera fackligt informationsmaterial, tvinga anställda att gå på antifackliga informationsmöten, sätta upp antifackliga planscher på toaletterna och försvåra för anställda att samlas i större grupper.

Vi kan nu konstatera att det var ett strategiskt felsteg av monumentala mått.

Företaget anlitar sedan länge dyra advokatbyråer och konsulter som är specialiserade på “union busting” och det rapporteras nu om att man överväger att blockera och sätta varningssignaler på ord som ”union”, ”slave labor”, ”par raise”, ”ethics”, ”this is unfair” och ”diversity” i den kommunikationsapp som de anställda måste använda (hela den förslagna ordlistan finns här).

I kampanjen mot Amazon Labor Union på Staten Island valde Amazon den korkade strategin att utmåla den karismatiske Christian Smalls som ledare för rörelsen. I läckta minnesanteckningar från ett möte mellan bland andra Jeff Bezos och chefsjuristen David Zapolsky, säger den sistnämnde att företagets strategi bör vara att göra Christian Smalls till ”den mest intressanta delen av historien, och om möjligt göra honom till ansiktet för hela den fackliga rörelsen”, eftersom han ”inte är smart eller vältalig”.

Vi kan nu konstatera att det var ett strategiskt felsteg av monumentala mått. Amazon har visserligen lyckats göra Christian Smalls till ansiktet för den nya fackföreningsrörelsen i USA, men som han själv säger har han fått dem att ”äta upp de orden”.

En viktig skillnad mot det omskrivna – och misslyckade – försöket att bilda en fackförening i Amazons lager i Bessemer, Alabama för ungefär ett år sedan, är att Christian Smalls inte försökte organisera de anställda inom ett etablerat fackförbund. I stället grundade han en egen facklig organisation, som han döpte till Amazon Labor Union (ALU), och startade ett Gofundme-konto för att finansiera kampanjen och sitt eget arbete med den.

Det ska sägas att Smalls oortodoxa metoder har lett till kritik, bland annat om att han inte tydligt redovisat hur de insamlade pengarna använts och att han borde samarbeta mer med traditionella fackliga organisationer som RWDSU (Retail, Wholesale and Department Store Union, facket som försökte organisera arbetarna på Amazon i Bessemer).

Men en del forskare och arbetsmarknadsjournalister anser att just det faktum att ALU är nystartat och oberoende, och att Christian Smalls struntat i regelboken om hur facklig organisering bedrivs i USA, är viktiga förklaringar till framgångarna.

Kampanjen fick snabbt växande stöd bland de lageranställda och stort medialt genomslag, genom videor på sociala medier, grillkvällar och inte minst på grund av att den helt drevs av de anställda själva – snarare än av välbetalda ombudsmän från de etablerade fackens huvudkontor i Washington. Allt detta gjorde det svårare för Amazon att få gehör för sitt vanliga påstående att facket är tredje part som vill slå in en kil mellan de anställda och företaget.

Det finns förstås också andra, mer strukturella orsaker.

Pandemin har varit en bidragande orsak.

De hälsorisker som Amazons anställda utsattes för var gnistan som drog igång missnöjet på JFK8 som ledde till bildandet av ALU. Coronarestriktionerna bidrog också till en boom för e-handeln vilket ökade Amazon-grundaren Jeff Bezos förmögenhet till astronomiska nivåer, samtidigt som företagets anställda arbetar under enorma prestationskrav och ständig övervakning till ytterst låga löner.

En annan faktor, som också har med pandemin att göra, är den starka arbetsmarknaden i USA, som gör att anställda är mindre rädda för att bli av med jobbet eftersom de relativt lätt kan få ett nytt.
Ytterligare en faktor är att Staten Island ligger i New York, en stad där 22 procent av de anställda är fackligt anslutna, till skillnad från Bessemer i Alabama, där knappt 7 procent av de anställda är med i facket.

Men trots alla dessa förutsättningar är ALU:s triumf (och liknande fackliga segrar nyligen på kafékedjan Starbucks) mer undantag än regel.

Allt fler talar om att de amerikanska facken är på väg mot en ny vår.

Samtidigt har det inte lett till att fler går med i facket. Enligt siffror från Bureau of Labor Statistics minskade antalet fackliga medlemmar med 241 000 personer till totalt 14 miljoner mellan 2021 och 2020. Även organisationsgraden (andelen anställda som är med i facket) sjönk från 10,8 till 10,3 procent.

Frågan är varför? Det har ingen ett bra svar på.

Nu är frågan: Vad innebär det här för den amerikanska fackföreningsrörelsen i bred bemärkelse? Till stor del avgörs det av fem faktorer.

1. Gräsrotsfacken själva.

Även i Starbucks och bland plattformsarbetare finns nya former att organisera sig och kräva bättre löner och mer humana arbetsvillkor. Det handlar till exempel om att använda ny teknik och sociala medier, informella och flexibla organisationsformer, och att rikta sig till nya grupper. Frågan är hur länge detta kommer vara effektivt och hur länge de ofta ideellt engagerade aktivisterna håller ut.

2. Fackligt stöd.

Trots att ALU valt att inte liera sig med etablerade fack, har bland andra de mäktiga Teamsters och RWDSU uttryckt sitt stöd för det nystartade Amazon-facket och Chris Smalls. Det återstår att se om det är ärligt menat och om man faktiskt kan tänka sig att ekonomiskt, organisatoriskt och med andra resurser hjälpa till att bygga fackliga rörelser som inte direkt gynnar de egna medlemssiffrorna.

3. Politiskt stöd.

Biden har lovat att baxa den omfattande fackföreningsvänliga lagstiftningen PRO Act (Protecting the Right to Organize) genom kongressen. Han har upprepade gånger uttalat sitt stöd till försöken att organisera Amazon-anställda, som i det här klippet där han varnar företaget med orden ”Amazon here we come!”. Men än så länge är hans ord bara just det, och hittills oroväckande tomma.

4. Arbetsgivarnas motstånd.

Amerikanska arbetsgivare är omvittnat antifackliga och ser generellt inte facket inte som en konstruktiv partner, utan som en motståndare. Amazon betraktar fackföreningar som ett direkt hot mot företagets affärsmodell, som bygger på ett hårt arbetstempo, extremt hög personalomsättning, samt ständig övervakning, mätning och detaljstyrning. Ledningen är livrädd för att bildandet av ALU nu ska leda till att en facklig våg sveper genom företagets hundratals lager runtom i USA och kommer bekämpa detta på varje arbetsplats där de anställda försöker organisera sig. Och så länge lagstiftningen inte ändras har Amazon och andra företag goda möjligheter att utöva så kallad ”union busting”.

5. Arbetslösheten är ytterst låg i USA.

Det anses ofta skapa bättre förutsättningar för facklig organisering, eftersom det ger de anställda mer förhandlingsstyrka. Å andra sidan kan just detta göra att människor inte tycker att fackligt medlemskap är nödvändigt, eftersom arbetsgivarna är måna om att tillmötesgå sina anställda och man relativt lätt kan hitta nytt jobb om man är missnöjd. Säkert är att den starka arbetsmarknaden hittills inte satt positiva spår i de amerikanska fackens medlemssiffror.

Att Amazon nu har fått sin första fackförening betyder tyvärr inte att de anställda kan räkna med bättre villkor.

Företaget kommer sannolikt att försöka sätta käppar i hjulet för det nybildade ALU, genom att dra ut på de kollektivavtalsförhandlingar som man nu tvingas gå med på. Om det dröjer år innan förhandlingarna resulterar i ett avtal finns en risk att de anställda blir missnöjda med att facket inte levererar på sina löften. Särskilt om det avtal man till slut tecknar blir en besvikelse. Företagets förhoppning är att de anställda på andra Amazon-anläggningar då ska tycka att det inte är värt risken att organisera sig.

Vi får snart en första indikation om vartåt det barkar. Den 25 april sker en ny omröstning på ett annat Amazon-lager mellan på Staten Island, där ALU vill bilda en fackförening och har lyckats få ihop 30 procent av de anställdas underskrifter. Om man ser till statistiken är utgången oviss.

ALU har visserligen aldrig förlorat en facklig omröstning.

Men Amazon har vunnit många fler.

German Bender är utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan.

Inlägget Är segern mot Amazon början på en facklig vår i USA? dök först upp på Dagens Arena.