De ukrainska barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige har hittills inte inneburit någon större utmaning för skolan i de största mottagningskommunerna. Många har ännu inte ansökt om skolplats. I Stockholm anser man att de platser som erbjudits av friskolor inte behövs i nuläget.
Hittills har drygt 2 500 barn i åldern 6-18 år från Ukraina fått uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa befinner sig nästan 1400 i Stockholm eller kranskommuner. Efter det kommer de andra storstadsregionerna. Även om flyktingar från Ukraina inte har skolplikt, kommer en stor del av de här barnen inom kort att börja i en svensk skola.
I Göteborg har knappt 300 barn 6-18 år anlänt hittills. 100 grundskoleelever och 14 på gymnasienivå kommer att få börja skolan inom kort.
– Först kartläggs barnens förkunskaper på en mottagningsenhet, sedan placeras de ut på olika skolor. Barnen har rätt att gå i en skola nära hemmet som alla andra, säger Marie Åhman, kommunikationschef på skolförvaltningen i Göteborgs stad.
Regeringen har nyligen återinfört ett undantag för friskolor att frångå kösystemet för att kunna erbjuda ett begränsat antal platser för nyanlända i form av en särskild kvot. Det här undantaget infördes efter att många flyktingar kom till Sverige 2015, och var i bruk till och med årsskiftet.
Friskolornas riksförbund gick själva ut och bad om att få möjlighet att ta emot ukrainska elever genom att kvotregeln återinfördes.
Men när det gäller den senaste perioden då kvoten gällde, är resultatet ganska blygsamt i hur många elever som tagits emot på friskolor. Som mest, efter att regeln infördes, anmälde 103 friskolor (2017) i landet intresse för att ta emot nyanlända elever. I hur stor utsträckning de här platserna fylldes saknas någon sammanställning om, men enligt Friskolornas riksförbund stod många platser i slutänden tomma. Friskolornas riksförbund kritiserar att de inte fått tillräcklig information från kommunerna:
”Om man inte vet att det finns flyktingar på plats som behöver skola så är det svårt att bistå. Många kommuner valde att hålla friskolorna utanför” skriver Lena Skoogberg, kommunikatör på Friskolornas riksförbund i ett mejlsvar.
Dessutom, menar organisationen, har kommunerna inte informerat flyktingarna om det fria skolvalet i Sverige. Någon kommun ska ha sagt att de inte ville samarbeta med berörd friskola/friskolor. Därför, skriver förbundet, har de nu en löpande dialog med SKR och Skolverket för att se till att friskolorna inte ”glöms bort”.
Men Liz Berg, enhetschef för START Stockholm, en mottagningsenhet för nyanlända flyktingar, säger att de, i dagsläget, upplyser om skolvalet.
– Vi säger i våra mottagningssamtal med flyktingar att det finns friskolor. Bor de i en familj som har barn i friskolor så kanske de vill gå där. Generellt är det få flyktingelever som väljer en friskola, säger Liz Berg.
Hittills har 330 nyanlända ukrainska barn anmält intresse för att börja skolan i Stockholms stad. Att det är förhållandevis få jämfört med de över 800 barn från Ukraina som fått uppehållstillstånd i kommunen, tror Liz Berg och kollegerna beror på att många hittills nöjt sig med distansundervisning från hemlandet.
– Nästa läsår tror jag att det kan bli många fler som kommer till oss, säger hon.
Att ordna platser på kommunens skolor för de som anmält intresse har än så länge inte varit några problem. Det är i huvudsak skolor i närheten av flyktingarnas hem som kommer att ta emot. I de lägre stadierna hamnar barnen direkt i en befintlig klass, och bland de lite äldre i grundskolan går man parallellt i en förberedelseklass.
12 friskolor har hittills anmält intresse för att ta emot elever, men kommunen har så här långt inte haft behov av de platserna.
– Beroende på hur saker och ting utvecklar sig tror vi att de platser vi fått fram kommer att räcka länge, säger Liz Berg.
Hon betonar att kommunen har ansvar för att placera nyanlända barn.
– Sedan står det friskolor fritt att själva ta emot elever i den mån de vill, säger Liz Berg.
I Göteborg finns friskolorna huvudsakligen på gymnasienivå. Av 37 friskolor på gymnasienivå var som mest tio stycken engagerade genom att erbjuda skolplatser efter det stora flyktingmottagandet 2015. Nu är det nere på tre skolor inför hösten, vilket hänger ihop med att efterfrågan sjunkit stadigt.
Maija Söderström, planeringschef för mottagande på gymnasienivå, vet inte om fler friskolor nu kommer att anmäla intresse för att ta emot nyanlända.
– Vi hade ett bra samarbete med friskolorna 2014-15, och vi har klarat uppdraget, genom att de som har kommit sedan 2014 har erbjudits utbildning på språkintroduktion, säger Maija Söderström.
Hon tycker inte att det är något anmärkningsvärt att en majoritet av friskolor på gymnasienivå – 27 stycken – inte anmälde intresse för att ta emot nyanlända under senaste perioden det var aktuellt.
– Man måste veta vad det innebär att ta emot nyanlända elever. Det kräver utrymme och kunskap. Det är ett svårt arbete och annorlunda gentemot att bedriva vanlig gymnasieutbildning, säger Maija Söderström.
Inlägget Inget högt tryck på skolan från flyktingbarn dök först upp på Dagens Arena.
