Strejken handlar om att få till en uppvärdering av de vårdanställdas löner och villkor.
av Katja Raetz // Artikel i Offensiv
Fredagen den 1 april gick 25,000 anställda ut i vårdstrejk i sex sjukvårdsdistrikt runtom i Finland. Kraven gäller både bättre löner och förbättrad arbetsmiljö. Strejken är en strejk för välfärdens framtid och en länge eftersatt upprustning av vården.
Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv ger vårt fulla stöd till strejken och kravet på en uppvärdering av de vårdanställdas löner och villkor. Till svenska Yle den 31 mars säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen:
– Vi strejkar av den enkla anledningen att arbetsgivarförbundet KT avbröt förhandlingarna med oss i slutet av februari. Vi kämpar inte bara för de vårdanställdas rättigheter, utan för alla finländares rätt till god vård.
Medlingsbudet som presenterades av riksförlikningsmannen den 29 mars förkastades av vårdfacken Tehy och Super. Förhandlingarna kring det nya avtalet bröt ihop i slutet av februari då arbetsgivarförbundet Kommunarbetsgivarna KT förklarade att inte fanns någon grund som en ny överenskommelse kunde vila på.
Enligt de fackliga företrädarna betydde det bud som KT har lagt ett sämre avtal än alla andra hade och att en del vårdanställda skulle ha fått längre arbetstid än tidigare. Arbetsgivarna hävdar att det inte finns pengar, samtidigt som regeringspartierna har flaggat för kraftigt ökade militärutgifter i den nya budget som man just nu förhandlar om.
Redan tidigt på strejkens första dag genomfördes demonstrationer på sex platser.
”Hundratals iklädda sjuk- och hälsovårdarnas fack Tehys röda och närvårdarfackets Supers blå färger cirkulerade Triangelsjukhuset på fredagsmorgonen. Klockan 06.00, två timmar innan demonstranterna gav sig i väg, hade 25,000 vårdare gått i strejk”, rapporterade Hufvudstadbladet från Helsingfors.
Strejkens mål är att tvinga tillbaka arbetsgivarna, som backas upp av regeringen, tillbaka till förhandlingsbordet.
Det jäser bland välfärdens anställda i Finland, som har fått nog.
Varslet omfattande initialt 40,000 anställda. Innan strejken startade fattade dock den socialdemokratiske arbetsministern Tuula Haatainen beslutet att skjuta upp den med två veckor. Vårdfacken kritiserade detta hårt då det endast får ske om medling pågår, vilket det inte gör. Arbetsministerns ingripande är olagligt.
Dagen innan strejken bröt ut hotade dessutom Social- och hälsovårdsministeriet med en undantagslag för att begränsa strejken.
”Arbetsgivaren kommer med falska påståenden i medierna. Sjukhusledningen har uppenbarligen valt en kommunikationslinje där den, genom desinformation och hot, försöker bryta strejken och påverka den allmänna opinionen om vårdarnas lagliga strejk. Eller så vet cheferna inte vad som sker på sjukhusen. Båda alternativen är lika dåliga”, säger Tehy i ett svar till den propaganda som politiker och sjukhuschefer bedriver mot strejken.
Liksom i Sverige är bristen på vårdpersonal ett stort problem i Finland. Facken kräver bland annat ett räddningsprogram för social- och hälsovården, vilket arbetsgivarna helt motsätter sig. Att i det här läget samtidigt påstå att strejken kan bli samhällsfarligt är som ett hån för de strejkande.
Snarare visar det att både arbetsgivarna och de etablerade politikerna försöker göra allt för att undergräva strejken innan den får ett ökat stöd och trappas upp.
Om det inte blir något avtal innan innan påsk kommer uppemot 40,000 vårdanställda i 13 vårddistrikt att vara ute i strejk från den 15 april.
Det jäser bland välfärdens anställda i Finland, som har fått nog.
I veckan (den 6 och 7 april) genomför lärare och anställda inom barnomsorgen strejker i flera städer. I Jyväskylä, Rovaniemi, Åbo och Uleåborg kommer i stort sett hela kommunsektorn vara ute i strejk den 6 och 7 april, och veckan därefter genomförs liknande strejker i Tammerfors och Kuopio.
Den 19 april kan en fem dagar lång lärarstrejk bryta ut i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla.
Inlägget Fullt stöd till finska vårdstrejken dök först upp på .
