Rättvis omställning är ett viktigt begrepp inom fackföreningsrörelsen både internationellt och i Sverige. Samtidigt visar ny forskning om industriorterna Lysekil, Slite och Luleå att en rättvis klimatomställning handlar om mer än bara jobben.
Av Abigail Sykes
Det viktigaste för att människor ska acceptera nya klimatpolitiska lagar och skatter är att de är rättvisa. Det visar en forskningssammanställning från Göteborgs universitet förra året.
I projektet »Navigating justice claims« har forskare vid Lunds universitet undersökt vad en rättvis klimatpolitik kan innebära. Det finns ofta en snäv bild av att det handlar om att betala ut ersättning till dem som drabbas hårdast av klimatpolitiska åtgärder. I själva verket kan annat vara viktigare, som hur besluten fattas. Den vanligaste invändningen vid utbyggnad av fossilfri energi är att människor inte känner sig delaktiga i processen.
Begreppet »rättvis klimatomställning« myntades av den internationella fackföreningsrörelsen, och finns med i Parisavtalet. FN:s arbetslivsorgan ILO har kommit överens med arbetsgivare, fack och regeringar om att en rättvis omställning inkluderar dialog, anständiga arbetsvillkor, utbildning och trygghet för dem som förlorar jobben, rättvisa, jämställdhet samt minskad fattigdom (se faktaruta).
Rättvis omställning handlar om vilka som vinner och förlorar på klimatpolitiken, ofta med fokus på arbetare i det Globala Nord vars jobb i fossilintensiva industrier som kol och olja försvinner. Det är inte samma sak som klimaträttvisa, som är ett äldre begrepp med fokus på vilka länder och grupper som bär störst historiskt ansvar för klimatutsläppen och vilka som drabbas hårdast av klimatförändringarna. För många i klimatrörelsen innebär klimaträttvisa en internationell systemkritik med fokus på rättvisa för fattiga människor och andra utsatta grupper, främst i det globala Syd.
För fackförbundet IF Metall handlar rättvis omställning framför allt om två saker. Dess medlemmar ska ha möjlighet att vara en del av klimatomställningen genom att behålla sina nuvarande jobb eller få nya. Medlemmarna ska också kunna delta i samhällets omställning, som medborgare.
– Att alla kan vara med och att ingen ska glömmas kvar är viktigt ur ett demokratiperspektiv, säger Ellika Berglund Aas, utredare med ansvar för energi och klimat på IF Metall, via Zoom.
Hon berättar att rättvis omställning framför allt är något som integreras i fackets vanliga arbete.
– En stor del av det fackliga arbetet handlar om förändring och omställning på arbetsplatser. Vi har en massa verktyg för det. Klimatomställningen blir ett filter på det arbete som vi redan gör.
På medlemmarnas arbetsplatser är både möjligheterna och utmaningarna med klimatomställningen tydliga. Just nu handlar det framför allt om investeringar och nya jobb, exempelvis på den nya batterifabriken Northvolt samt väletablerade företag som Volvo och SSAB.
Samtidigt fasar många företag ut fossila tekniker och jobb. Det står också klart att vissa verksamheter och hela företag, som exempelvis tillverkar komponenter till fossildrivna bilar, riskerar att försvinna – ihop med sina arbetstillfällen. Allt detta skapar oro.
Det finns flera sätt att möta dessa utmaningar, enligt Ellika Berglund Aas. Det kan vara allt från att landets elproduktion behöver öka till att det krävs fler utbildningsplatser för arbetare som behöver skola om sig, och ett starkare socialförsäkringssystem som fångar upp dem som förlorar jobbet. Men framför allt vill hon se fler plattformar för en öppen och ärlig dialog på alla nivåer – mellan arbetsgivare och arbetstagare, på samhällsnivå och mellan medborgare och politiker.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.
Inlägget Arbete och omställning dök först upp på Ordfront Magasin.
