Trots att FN:s säkerhetsråd krävt ett eldupphör och trots att FN-domstolen, ICJ, beordrat Israel att göra allt för att förhindra att angreppen mot Hamas istället resulterar i ett folkmord, fortsätter Israel sitt krig med tiotusentals döda civila till följd. Men det är inte bara vapen som tar liv – allt fler, inte minst barn, dör nu av undernäring och hungersnöd. Svält har nått de norra delarna av Gaza och sprider sig snabbt söderut. Israel anklagas för att medvetet förhindra hjälpsändningar från att nå fram och för att använda svält som vapen.
Av Anna Wigenmark och Leif Ericsson
Under en period på sju år, från 1845, dog en miljon människor på Irland av svält och sjukdomar kopplade till undernäring. Människor dog med munnarna gröna för att deras sista mål var gräs. Även om potatispesten var den största direkta orsaken till hungersnöden och svälten, var beroendet av födan en konsekvens av den fattigdom som rådde på grund av den brittiska monarkens utarmning av folket. När hungersnöden blev akut förhindrades hjälpsändningar från Spanien att nå irländska hamnar och förnödenheterna kastades i havet. Palestinierna i Gaza tvingas idag efter sex månaders belägring att som irländarna äta gräs.
Utöver de fler än 32 700 som redan dödats av Israels krigsmaskin och de över 75 000 som skadats, dör nu också allt fler palestinier av hunger, undernäring och sjukdomar. Och det är barnen som drabbas hårdast. 40 procent av Gazas befolkning är barn, en av tre som dödats i kriget är barn, över 17 000 barn har blivit föräldralösa. De drabbas även svårt av sjukdomar, eftersom det inte bara saknas mat och rent vatten utan även mediciner, bränsle och skydd. Sjukdomar sprider sig från döda kroppar och kemiska gifter från tusentals bomber och granater som Israel fäller över Gaza. Enligt UNICEF, FN:s Barnfond, lider 90 procent av barnen i Gaza av en eller flera smittsamma sjukdomar och många drabbas av diarré, feber och kräkningar. Och situationen förvärras dag, för dag. Redan den 1 mars bedömde IPC, ett internationellt program för att förutse svältkatastrofer, att svält skulle nå norra Gaza redan i mars-maj och den 18 mars varnade WHO, Världshälsoorganisationen att över en miljon invånare i hela Gaza var i omedelbar risk att hamna i »katastrofal hunger« om inte mer mat når fram. Förloppet går extremt snabbt.
Utvecklingen sker parallellt med att FN:s starkaste institutioner börjat agera mot Israels krigsföring och hur det drabbar civilbefolkningen. Efter att Sydafrika i december 2023 anmält Israel till Världsdomstolen, ICJ, för brott mot Folkmordskonventionen, fattade domstolen den 26 januari 2024 ett interimistiskt beslut som omfattade sex olika order: Att vidta alla tillgängliga åtgärder för att förhindra folkmord i kriget mot Gaza, att försäkra att Israels militär inte begår handlingar som leder till folkmord, att inte förstöra bevis som behövs för att pröva målet och tillåta undersökningar på området, att förhindra och åtala anstiftan – uppmaningar – till folkmord och att försäkra att grundläggande och livsviktiga förnödenheter förs in till befolkningen i Gaza. Vad domstolen inte gjorde, var att kräva ett omedelbart eldupphör, något Sydafrika begärt.
Men sedan beslutet fattades har den hjälp som når fram till Gaza minskat till hälften, enligt FN. Hungersnöden i Gaza är en direkt konsekvens av kriget samt av den blockad som Israel införde nästan direkt efter massmordet den 7 oktober. All införsel som på något sätt skulle kunna gynna Hamas stoppades och all import av varor som tidigare fyllt butikshyllorna blockerades. Bomber fälldes över hamnar och fiskelägen men även jord- och lantbruk. Människor fick fly undan attackerna och förlorade samtidigt sitt levebröd och möjlighet till försörjning. I stort sett hela Gazas egen livsmedelsproduktion slogs ut av kriget och befolkningen blev snabbt helt beroende av humanitärt bistånd. Men trots ett enormt behov och starka påtryckningar från flera FN-organ, har Israel inte öppnat landgränserna i den grad det behövs för att släppa fram humanitärt bistånd, trots att om just den vägen är den viktigaste. De nödsändningar som har sänts in eller släppts fram landvägen har nästan enbart nått Gaza söderifrån, men det är i norra Gaza som hungersnöden hittills varit värst och där det nu bedöms råda svält. Enligt folkrätten är det ockupationsmaktens ansvar att se till att förnödenheter når fram till de behövande. Israels regering menar dock att den inte har stoppat några hjälpsändningar och förnekar även att tillgången på mat skulle vara så liten som påstås. Uppgifterna kommer från Hamas och från opålitliga FN-organ, hävdar Israel.
Hjälporganisationer och FN rapporterar emellertid att tusentals, om inte tiotusentals, lastbilar väntar vid gränsen på att släppas in men att extrem byråkrati och brist på skydd hindrar konvojerna från att nå fram. Oxfam, en av flera civilsamhällesorganisationer med verksamhet i Gaza, konstaterade den 4 april »att människor i norra Gaza tvingats överleva på ett genomsnitt av 245 kalorier om dagen – 12 procent av det dagliga behovet -sedan januari 2024«.
Attacker och bombningar fortgick under hela Ramadan trots beslut den 25 mars av Säkerhetsrådet, om ett tillfälligt eld upphör, frigivning av gisslan och krav på Israel att släppa fram hjälpsändningar. Ställda inför den akuta nödsituation som stormar fram över området, utvidgade Världsdomstolen tre dagar senare sitt tidigare beslut med att kräva att Israel nu måste vidta alla nödvändiga och effektiva åtgärder för att, omedelbart, försäkra att befolkningen nås av nödhjälp och humanitärt stöd, som mat, vatten, elektricitet, kläder, sanitet, skyddat boende samt mediciner och medicinska hjälpmedel. ICJ underströk att detta måste ske i samarbete med FN och att Israel måste tillåta och öka införseln från land.
Problemet – och det potentiella brottet – försvåras av att flera hjälpsändningar har beskjutits och många hjälparbetare har fått sätta livet till. Den 29 februari, tre dygn efter att Världsdomstolens fattade sitt första beslut, nådde en nödsändning med bland annat mjöl fram till ett område söder om Gaza City. Flera människor som köade, sköts till döds av beväpnade styrkor, andra trampades eller kördes ihjäl i det kaos som uppstod. Totalt dödades fler än hundra människor.
I början av april dödades sju hjälparbetare när en bilkonvoj från den USA-baserade organisationen World Central Kitchen, besköts av israeliska drönare. Organisationen har enligt egna uppgifter fört in miljontals portioner mat till Gaza sedan krigsutbrottet. Den sändning som organisationen distribuerade i början av april hade förts in sjövägen och omfattade 100 ton mat. WCK genomförde hjälpsändningen enligt alla de krav som Israel ställt och hade sin logga tydligt markerad på fordonstaken, när de blev attackerade. Israel tillsatte snabbt en utredning och kom fram till att angreppet var ett misstag. WCK har delvis godkänt förklaringen, men kräver samtidigt att händelsen utreds av en oberoende kommission.
Konsekvensen av attacken blev att World Central Kitchen pausade sina hjälpsändningar till Gaza och har i skrivande stund, mitten av april, inte återupptagit dem. Inte heller har runt hälften av de stater i väst – USA och flera stater i EU – som i januari stoppade sitt finansiella stöd till FN:s lokala kontor i Gaza UNWRA återupptagit samarbetet. Stödet upphörde omedelbart efter att 12 av cirka 30 000 medarbetare vid UNWRA anklagats för att ha varit delaktiga i massakern den 7 oktober.
UNRWA, FN:s flyktingbyrå för palestinier, har existerat sedan 1949 och förser palestinska flyktingar i Gaza med grundläggande rättigheter som utbildning, mat och sjukvård. Organisationen har genom åren kritiserats för allt från korruption till att befästa en situation där palestinier på Gaza förblir i flyktingskap eller för att vara pådrivande om en tvåstatslösning. Under Donald Trumps tid som president frös USA sitt stöd till organisationen och även om Joe Biden återupptog samarbetet tog det ett snabbt slut i samband med anklagelserna i januari i år. Vita huset och kongressen fattade ett gemensamt beslut om att frysa biståndet till UNRWA fram till mars 2025 – det vill säga ett år framåt. FN:s generalsekreterare Antonio Gueterres tillsatte snabbt en oberoende utredning för att undersöka anklagelserna och hur de påverkat organisationen. Under ledning av Frankrikes utrikesminister ska experter från bland annat svenska Raoul Wallenberginstitutet presentera sitt resultat i slutet av april. Delrapporter från utredningen har lugnat vissa givare och flera stater, även Sverige, har helt eller delvis återupptagit samarbetet, även den amerikanska stödorganisationen USA UNRWA. Men händelsen har ställt UNRWA och därmed befolkningen i Gaza inför enormt stora utmaningar. Flyktingbyrån bedöms vara den viktigaste aktören för distribution av socialt, ekonomiskt och humanitärt bistånd i Gaza. I slutet av mars förklarade emellertid Israels regering att UNRWA inte längre får tillträde till norra Gaza och en stor del av FN:s hjälpsändningar förhindras nu att ens föras in i området.
Den israeliska regimens agerande, eller brist på agerande för att motverka en humanitär katastrof, har gjort att flera människorättsorganisationer, bland annat Human Rights Watch, anklagat Israel för att använda utsvältning som ett vapen i kriget. Det är i så fall ett krigsbrott och kan även vara folkmord. Alex de Waal, chef för World Peace Foundation och författare till boken Mass Starvation: The History and Future of Famine skrev i The Guardian att Israel kan dömas för att ha framkallat svält.
Krigsbrottet svält är preciserat med följande ord: »att använda utsvältning bland civila som en metod att föra krig genom att beröva dem oumbärliga medel för överlevnad, inklusive avsiktlig förhindrande av hjälpsändningar«. Med framkallad svält menas att förstöra mat, sjukhus, läkarvård, sanitet, skydd, bostäder etc.
En svältkatastrof är som ett godståg i full fart. Även om lokföraren börjar bromsa hårt kommer det att ta många kilometer innan tåget stannar. De nivåer av undernäring människor i Gaza lider av idag, infektionssjukdomar orsakade av förgiftat vatten och avsaknad av skydd, innebär att den humanitära krisen kommer att fortsätta och tusentals kommer att dö. FN varnar nu, i april, att var tredje barn under 2 år i norra Gaza är akut undernärd, vilket är dubbelt så många sedan januari. Enligt UNICEF är den snabba försämringen utan motsvarighet i världen. Alex de Waal skriver i the Guardian:
»Aldrig tidigare har vi sett en så stor andel av en befolkning så snabbt närma sig en svältkatastrof«.
»Förstörelsen av sjukhus, vattenförsörjning och bostäder i Gaza och strypningen av bistånd, övergår allt vi sett tidigare. Det saknar all proportionalitet.«
ICJ kan komma fram till att Israel brutit mot folkmordskonventionen och att utsvältning medvetet varit en del av brottet, men det kommer att ta år innan världsdomstolen fattar sitt slutgiltiga beslut. Domstolen prövar anklagelser mellan stater, inte individer, och alla medlemsstater är skyldiga att följa dess beslut. Men den saknar påtryckningsmedel med mindre än att frågan om sanktioner tas upp av Säkerhetsrådet. Där kan ett veto av de permanenta medlemmarna sätta stopp för vidare aktioner. Ett domslut skapar emellertid utrymme för enskilda stater att agera, till exempel så har Nederländerna tidigare avbrutit sitt militära stöd på grund av ett domstolsbeslut av ICJ.
Åklagaren vid Internationella Brottsmålsdomstolen (ICC) som från ett straffrättsligt perspektiv granskar anklagelser om folkmord men även krigsbrott och brott mot mänskligheten begångna i Gaza, kan komma fram till att individer – även politiker eller militärer – har begått brott och väcka åtal. Då har medlemsstater till ICC, som Sverige en skyldighet att samarbeta med domstolen. Men ICC har ingen egen polisstyrka utan är beroende av medlemsstaternas för att exempelvis föra en misstänkt till Haag. Domstolen skulle också kunna välja att utreda om andra stater varit behjälpliga i folkmordet, exempelvis genom att bistå Israel med vapen. Hittills har dock den sortens medgärningsmannaskap inte prövats av domstolen.
Den svenska regeringens politiska stöd till Israel och landets rätt till självförsvar har hittills varit intakt och Kristerssonregeringen dröjde, liksom majoriteten av EU:s stater med att ställa sig bakom de krav på eld upphör som ställdes i FN:s generalförsamling innan Säkerhetsrådet tog upp frågan. Sveriges inställningen till anklagelserna om folkmord har varit att invänta rättsliga instansers beslut om detsamma – trots att folkmordskonventionen också ska förhindra att en situation utvecklas till folkmord. Inte bara för att bestraffa i efterhand. När det är för sent.
Utrikesminister Tobias Billström har uttryckt den svenska regeringens uppfattning med att »Det kommer att behöva
prövas i domstol om man ska få ett absolut
utslag om Israels krigföring mot Hamas lever upp till internationell rätt« (DN 21.3.2024).
Om Sverige avstod från att rösta när Generalförsamlingen med stor majoritet antog den första resolutionen om eld upphör i oktober 2023, så valde exempelvis Spanien, Norge och Irland att rösta för. Irland har varit en stark röst för folket i Gaza och Västbanken och blev 2021 det första EU-land att förklara israeliska bosättningar på palestinska territorier för annektering av land. Landet var initialt inte beredd att ansluta sig till anklagelserna om folkmord men utvecklingen och den allt sämre humanitära situationen fick landet att intervenera i målet. Tillsammans med Spanien har Irland förklarat att landet tänker erkänna staten Palestina så snart kriget är över. Det irländska folkets stöd till Palestina beskrivs ha sina rötter i Irlands historia och folkets känsla av att i århundraden varit offer för en kolonialmakt.
– Det är en del av vårt psyke, när allt kommer omkring så tar vi alltid ställning för den svagare parten, uttryckte sig Niall Holohan, tidigare irländsk diplomat i Ramallah i en intervju med the Guardian.
Flera länder har uppmanat Israel att lyda ICJ:s beslut att tillåta obegränsad hjälp till Gaza och inte fortsätta att trotsa Säkerhetsrådets beslut om omedelbart eld upphör. Så länge Israel har stöd av USA kan konsekvenserna av trotset helt utebli. FN:s och säkerhetsrådets begränsningar har redan visats sig i Rysslands krig mot Ukraina när Ryssland effektivt blockerar alla beslut om krav på ett slut på aggressionen. Att världssamfundets inte lyckas stoppa ett sannolikt folkmord visar att FN:s starkaste institutioner i praktiken är svaga och hur viktigt roll det internationella civilsam-hället har för att få stopp på blodbadet.
Anna Wigenmark och Leif Ericsson skriver återkommande i Ordfront magasin.
Källor
Kathy Kelly: When Starvation is a Weapon, The Harvest Is Shame. The Progressive Magazine och WorldBeyondWar.org
Stephen Zunes: Will the United States Again Look the Other Way When the World Court Rules? Stephen Zunes, University of San Francisco, är gästprofessor vid Göteborgs universitet
Alex de Waal: Intervju i DemocracyNow!
UNICEF, WHO, HRW, ICJ, Rädda barnen, The New Humanitarian, Aljazeera
Inlägget Svält i Gaza när hjälpsändningar stoppas dök först upp på Ordfront Magasin.
