Det krävs fler och andra lösningar än höjda löner för att få bukt med utnyttjandet av invandrad arbetskraft. Stärk arbetskraftsinvandrarens ställning, inför sanktioner mot arbetsgivare som inte sköter sig och gör det möjligt för människor som utnyttjas att slå larm, utan att de riskerar att skickas ut ur landet, menar Stefan Carlén, chefsekonom vid Handelsanställdas förbund.
Den första november 2023 höjdes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Från en mycket låg nivå på 13 000 kr i månaden, har kravet höjts till 80 procent av medianlönen. I år motsvarar det 27 360 kronor. Som jämförelse är den genomsnittliga lönen uppräknad till heltid för detaljhandeln 28 100 kronor, och för lager 29 900. Men då deltid är vanligt inom detaljhandeln är den faktiska genomsnittliga månadsinkomsten betydligt lägre – 19 200 kronor exklusive ob och 21 800 kronor inklusive ob.
Det är självklart inte fel att arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning när de jobbar. Men utan andra åtgärder så kommer höjningen att vara ett slag i luften, och sannolikt skapa andra problem. Det nya försörjningskravet kommer nämligen inte hindra oseriösa arbetsgivare från att utnyttja och hota arbetskraftsinvandrare.
För några år sedan gjorde Handels en undersökning av arbetskraftsinvandrares villkor i skönhetsbranschen. Det visade sig att anställningsvillkoren som erbjuds på papperet var goda. Det var anställningar på heltid med löner i nivå med kollektivavtal. Men i praktiken förekom det bakom fasaden en oseriös verksamhet. Det fanns handel med arbetstillstånd. Det förekom att arbetskraftsinvandrarna tvingades återbetala stora delen av lönen till arbetsgivaren. Arbetstiderna kunde vida överskrida de tillåtna, och arbetsmiljön kunde vara eftersatt.
Systemet för arbetskraftsinvandring hade tvingat in individerna i en skadlig beroendeställning gentemot arbetsgivaren. Arbetskraftsinvandrare som klagade till facket hotades. Om de larmade om missförhållanden var det de själva som drabbades genom att riskera förlora sitt jobb och uppehållstillstånd. Arbetsgivarna gick alltid skadeslösa då det inte fanns några sanktionsmöjligheter.
Nu är det viktigt att påpeka att i många fall av arbetskraftsinvandring är det seriösa företag som anställer, och att Sverige framöver behöver öka arbetskraftsinvandringen. Vi har stora behov av arbetskraft inom välfärden, industrin och tjänstesektorerna. Men vi behöver ett system som förhindrar avarterna och att människor blir lurade eller utnyttjade.
Ett vanligt argument för att minska arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU är att det är jobb som borde gå till arbetslösa i Sverige. Det förutsätter dock stora satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik vilket tyvärr denna regering inte visat sig vilja göra de kommande åren. Men visst kan det i vissa fall förekomma att det finns jobb som arbetslösa med tillräcklig kompetens skulle kunna ta. En enkel lösning för att minska den risken vore att införa en arbetsmarknadsprövning, utförd av exempelvis Arbetsförmedlingen. Där kan en lokal handläggare snabbt se om det finns arbetslösa med kompetens och möjlighet att ta ett sådant arbete eller inte. Ett sådant system fanns före 2008 då lagen ändrades och då tyvärr gav all makt till den enskilde arbetsgivaren att avgöra om det rådde brist på arbetskraft eller inte.
Men för att stoppa missbruk krävs också att arbetskraftsinvandrarens ställning stärks. För det behövs juridiskt bindande anställningserbjudanden, samt kollektivavtalsenliga löner och villkor. Det måste finnas sanktionsmöjligheter gentemot arbetsgivare som bryter mot villkoren. De måste kunna lagföras om de exploaterar arbetskraftsinvandrare, och drabbade individer ska kunna få skadestånd. Arbetskraftsinvandrare behöver få stärkta möjligheter att larma om missförhållanden utan att riskera att bli av med jobb och uppehållstillstånd.
Inget av detta finns dock idag, vilket innebär att oseriösa företag kan fortsätta fuska och skapa oordning på arbetsmarknaden. I värsta fall skulle vi kunna få en situation där seriösa företag får svårt att hitta arbetskraft, medan oseriösa kan fullfölja sin tvivelaktiga verksamhet. Det vore verkligen olyckligt. För Sverige kommer inte klara arbetskraftsförsörjningen de kommande åren utan att fler invandrare kommer in på arbetsmarknaden.
Stefan Carlén är chefsekonom vid Handelsanställdas förbund. Han har tidigare varit ordförande för Ordfront.
Inlägget Höjda lönekravet ett slag i luften dök först upp på Ordfront Magasin.
