Hur skapa en behaglig nätvistelse?

I dag suger stora delar av det internet vi har vant oss vid. De stora sociala medierna håller på att förmultna under reklam eller bryta samman. Facebook är värdelöst. Hälften av allting som finns i mitt flöde är reklam och jag får ingenting från sidor eller människor som jag faktiskt är intresserad av att följa.

Instagram ger reklam vartannat inlägg. Googles sökningar är dåliga. Twitter kollapsar under dålig kod, undermåligt underhåll och algoritmer som syftar till att tvinga folk att prenumerera. Tiktok håller också på att bli fruktansvärt, vad jag förstår, då det nu går från att premiera vad folk vill ha till att premiera vissa innehållsskapare (framför allt de som betalar).

Skitifiering

Denna försämring av de stora plattformarna följer den process som Cory Doctorow har beskrivit väl och benämnt enshittification — skitifieringen av en tjänst. I korthet har alla dessa företag följt samma bana: först har de skapat en tjänst som har varit bra för användare. Detta genom att vara billig, spännande, smidig, o.s.v. för att locka in och få fast användare.

När dessa är inne har de riktat in sig på företag, försäljare och influerare och i stället givit dem godsaker för att få dem att börja använda deras appar som primära kanaler. När dessa har anpassat sin affärsmodell för att vara beroende av plattformarna tas deras fördelar och gratisgodis bort: i stället är det de användare som betalar för att sponsra sina inlägg som tränger igenom flödet och till slut tvingas alla att göra det för att få genomslag och spridning.

Resultatet är att plattformen förtvinar och blir obrukbara då själva de saker som lockade användare till den — kontakt med vänner, möjligheten att synas, etc. — nu begravs under betalt innehåll.

Techmonopolkapitalet

Techmonopolkapitalet lockas att äta sin egen svans på detta sätt för att de alltid har haft en paradoxal ekonomisk ställning. Samtidigt som de utgör några av världens högst värderade företag har de varit beroende av tillgång på lån med låg ränta. Deras faktiska affärsmodell har handlat om att samla in data kring användares handlingsmönster och preferenser för att kunna sälja detta vidare. Något Shoshanna Zuboff kallar beteendekapital.

När nu räntenivåer stiger och de billiga krediterna följaktligen börjar sina håller inte längre affärsmodellen. Nästan alla stora plattformar avskedar anställda och premierar betalt innehåll. Degen måste in, fastän det innebär att vi användare får vada genom dynga.

Driven av en önskan att fly detta skitgöra som internet i stor del har blivit tog jag i julas på allvar tag i att försöka göra min vistelse på internet behagligare. Efter ett halvår är min nättillvaro påtagligt bättre. Mitt internet är snabbare, smidigare, samt mer fyllt av saker som jag intresserar mig för och som inte bara stjäl min uppmärksamhet.

Nedan tänkte jag få rekommendera några steg som vi alla kan ta mot att koppla loss från de stora bolagen, för att få ett mindre skitfyllt nät och följaktligen en mer givande upplevelse.

0. Logga ut

Det kan verka paradoxalt att inleda en lista med råd för att få en trevligare nättillvaro med detta förslag, men min viktigaste övergripande handling har varit att logga ut och sluta vara online.

Internet har gått från att vara ett trevligt och spännande ställe där det gick att undersöka vad som önskades, till att bli en oändlig ström av content som förlamar våra hjärnor och har som funktion att passivisera oss,och döda vår kreativitet. Det gör oss mottagliga för sånt som väcker starka affekter — avund, glädjetårar, FOMO, ilska, upprördhet, etc. — och därmed stimulerar det tanklös konsumtion, högerpopulism och moralpanik.

För att vi ska kunna bli goda, empatiska och eftertänksamma människor är därför mitt bästa råd: Logga ut. Ta en promenad i skogen. Kolla på insekterna i din trädgård. Läs en bok. Se en dokumentär på SVT Play med en kompis. Ring en vän eller skriv ett brev till dem.

Bryt med techföretagen

Min önskan att bryta med techföretagen och deras internet handlar i grund och botten om att vilja bryta med det meningslösa och själsdödande tillstånd som de skapar. Det finns otroligt mycket fantastiskt online, men genom att prioritera det som sker där lägre än det vi upplever som AFK kan vi få välbehövligt perspektiv på att det som där skrivs inte är så viktigt. Nätet ska vara till för oss, snarare än att vi ska vara till för det.

Särskilt för oss som är del av den politiska vänstern är det av högsta vikt att logga ut och börja träffas på riktigt. Vår styrka kommer genom organisering. Något som vilar på mänskliga möten som kan skapa en förståelse och solidaritet med människor bortom oss själva. Nätet kan som bäst fungera som ett verktyg för att understödja en sådan fysisk organisation, men snarare verkar sociala medier vara designade för att försvåra empati.

Som Ali Esbati uttrycker det i Clarté 2023:1: »Det är sant […] att det inte bara är högerradikala som är ›bra på sociala medier‹, utan kanske än mer så att sociala medier – med sina affektdrivna algoritmer – är ›bra på‹ högerpopulism och konspirationsteorier«. Såsom algoritmerna ser ut kommer delningar inte ens att sprida sig till våra redan övertygade vänner. För organisering är nog en levande mejllista är viktigare än en aktiv facebooksida.

1. Frikoppla från de stora företagen

Det första steget är att så mycket det går koppla loss från de stora företagen så mycket som möjligt (i mitt fall Google & Meta). Dessa lever på att samla in din data i syfte att sälja den vidare till reklammakare och analytiker.

Det har de alltid gjort, men under den sista tiden har det blivit allt tydligare att hela syftet med plattformarna är att kränga oss skit, så att lämna dem har inneburit färre försök att stjäla min uppmärksamhet och väcka mina affekter. De är noder i nätet och att lösgöra sig från dem är befriande. Logga ut från plattformarna, använd inte t.ex. Google för att logga in på andra hemsidor, lagra din information och ha inte dina lösenord sparade i webbläsare/Google.

Hur meddelar jag mina vänner om mitt liv?

Gå utanför de sociala medierna. Skapa ett nyhetsbrev! Det har min sambo och jag gjort, för släkt och vänner, och det har uppskattats mycket djupare av dem än vad några uppdateringar på Facebook någonsin hade gjort. Annars kan du skicka ett mejl, ett säkert meddelande eller ringa ett samtal. Om du har någonting som riktar sig till en större publik kan du starta en blogg (som ju går att följa med RSS).

Vad du inte kan göra är att lägga upp en status som massvis av människor kan interagera med. Det är jag helt okej med. Allt som oftast är det en ganska tom syssla, där vi egentligen inte riktar oss till någon eller har någonting att meddela, utan där syftet snarare är att visa att vi finns och iscensätta oss själva som individer. Jag är, som ni hör, skeptisk till detta sätt att kommunicera, för att jag tror att det utarmar faktisk mänsklig kontakt, debatt och förståelse men jag förstår att min hållning inte delas av alla.

2. RSS och nyhetsbrev: Att välja det du vill följa

Hur ska en då följa alla sidor som en vill, om en inte använder sociala medier? I många fall kan du inte göra det ens genom sociala medier och för att faktiskt kunna följa de nyheter, bloggar, företag och organisationer som du är intresserad av behöver du ändå gå utanför plattformarna. De flesta seriösa organisationer och företag har nyhetsbrev som du kan skriva upp dig på och för t.ex. nyhetssidor och bloggar är flödestekniken RSS ett fantastiskt alternativ.

Bloggen Det enda alternativet har i ett utmärkt inlägg förklarat hur plattformsdöden verkar och hur du kan gå till väga för att skapa ett eget RSS-flöde. Det finns massvis av klienter som man kan använda sig av för att skapa sitt eget flöde med enbart saker som man intresserar sig för. Själv har jag en installation av FreshRSS på denna server, vilket har gjort att min nyhetsläsning har blivit snabbare, behagligare och smidigare.

3. Skaffa en webbläsare med integritet

Hemsidor är onödigt sega för att de är nedtyngda av en massa skit: spårande kakor, annonser, skript, m.m. som laddas och tar upp tid, enbart i syfte att samla in information om dig och använda den för att sälja jox. Med en bra webbläsare slipper man joxet och internet snabbas upp. Jag använder Firefox, som bygger på fri och öppen källkod och prioriterar användarnas integritet.

Till skillnad från exempelvis Chrome eller Edge skickar den inte din data till Google respektive Microsoft. Programmet har en god, inbyggd säkerhetsnivå (slå på »Strikt«) och jag använder en rad tillägg för att blockera spårande kakor, annonser, oönskade skript, m.m. Högst prioriterat är Ghostery, uBlock origin, Privacy Badger & Decentraleyes. Dessa kommer att blockera majoriteten av all reklam och även kakor som samlar in information om dig.

Ett gott alternativ till Firefox är Ghostery Dawn, som är en webbläsare som är byggd för just snabbhet och integritet från grunden. Den har inte samma stöd och tillgång till tillägg som Firefox har, men är likväl bra.

För att inte mata Google eller Microsoft med information bör du också byta sökmotor till en som skyddar din information. Jag använder Ghostery Glow på dator och DuckDuckGo på mobil.

4. Skaffa ett mejlprogram

E-postleverantörer som Outlook eller Gmail matar ägarna med data om dig och visar dessutom reklam direkt i gränssnittet. Den första bekvämligheten är att skaffa en separat mejlklient, som hämtar dina mejl och inte visar någonting annat. Din data kommer ännu att samlas in, men jämfört med ett webbgränssnitt är det snabbare, bekvämare och utan reklam: 

Thunderbird är utmärkt; liksom Firefox är det utvecklat av Mozilla och skyddar användares integritet. På Mac fungerar det medföljande Mail väl. På mobilen (Android) använder jag FairEmail, som är gratis och utvecklat med öppen källkod, och har ett minimalistiskt gränssnitt.

Ett ytterligare steg för att avlänka sig är att byta epost-leverantör till en som inte delar med sig av din data. Eftersom jag har en egen hemsida kunde jag registrera ett mejlkonto på den domänen.

För den som inte har en egen server finns det en rad mejllevarantörer som är säkra alternativ, mot några tior i månaden. Dessa leverantörer är förvisso främst riktade till de som räds övervakning av stater (och de som är baserade i EU är avsevärt säkrare än dem i USA eller länder som samarbetar med USA) men även för andra användare är det värt att undersöka.

5. Anteckna säkert och bekvämt

För detta använder jag det fantastiska Standard Notes. Det synkroniserar ens anteckningar mellan olika enheter och håller all information hårt krypterad. Då Standard Notes ingenstans lagrar ditt lösenord kan inte företaget läsa din data ens om de skulle vilja det. För mig är dock inte säkerheten det främsta argumentet, utan snarare vilket smidigt och behagligt program det är. På PC/Android vet jag inget program som är lika smidigt och behagligt att använda.

Programmet bygger på fri och öppen källkod och gratisversionen har dugit alldeles utmärkt för mig i några år, men den som betalar för programmet får en ganska fullgod kontorssvit. Se bara till att inte glömma ditt lösenord, för Standard Notes kan inte hjälpa dig att få igen det.

6. Lösenordshanterare

För att kunna ha starka lösenordsfraser och ändå hålla koll på alla sina olika lösenord är det klokt att ha en lösenordshanterare, där ett huvudlösenord låter dig låsa upp allesammans. Jag använder Bitwarden och är mycket nöjd med denna. Det innebär att jag inte sparar några lösenord på hemsidor, i Google eller i webbläsare, vilket minskar risken för att min data läcker; att ha olika lösenord för alla sidor innebär också att en läcka blir mindre allvarlig för mig.

7. Var chattar en med folk?

Här vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. En måste ju tala med folk där de befinner sig och Messenger är den överlägset vanligaste appen i mina kretsar. Den vill en dock lämna så gott det går, eftersom Messenger är Facebook-anknuten. Vart går en då? Whatsapp är inte ett alternativ, då den också är Meta-ägd. Som det ser ut är det tre protokoll som jag framför allt kommer att använda mig av allt mer:

• SMS är ett lockande alternativ, då det inte delar någonting med techmonopolkapitalet, men protokollet är ju okrypterat och därmed öppet att läsas av telefonbolag samt de hackare som ger sig på dessa (med undantag för två Apple-enheter som talar med varandra genom iMessage).
• Discord är populärt bland framför allt ungdomar och någorlunda okej ur ett dataminingperspektiv: de samlar in data om i praktiken allt du företar dig på appen men hävdar att de inte säljer denna. Däremot vet vi att de delar med sig av data till exempelvis Google, men inte i vilket syfte. Som ett alternativ till de stora plattformarna är det okej.
• Signal verkar vara det överlägset bästa alternativet för säker och krypterad kommunikation. Tyvärr är det också det protokoll som har minst spridning i min bekantskapskrets. Jag ska försöka konvertera allt mer till att använda Signal.

Mot det fria nätet!

Detta kan verka som onödigt mycket jobb bara för att få använda internet, men jag vidhåller att det är värt det. Vi tillbringar alla mycket tid online, så varför ska det inte vara en njutbar vistelse, som sker på våra villkor? Den sammantagna effekten av att ta de steg som jag beskriver ovan är ett snabbare internet, där du kan styra vad du vill läsa och där du slipper mycket av den skit som fäster sig vid det intressanta, segar ner internet och har som syfte att distrahera dig och stjäla din uppmärksamhet.

Det handlar också om att kontroll över din tillvaro på nätet. Allt som Piratbyrån, Electronic Frontier Foundation och liknande organisationer för frihet och integritet på nätet varnade för under 00-talet har besannats — och mångdubbelt värre än vad vi trodde. Vi vet att de stora plattformarna slukar vår tid, stjäl vår uppmärksamhet, premierar affektdrivande innehåll och vill slussa oss mot en ändlös konsumtion av skit. Det är såväl personlig som civilisatorisk återvändsgränd. Tänk om internet i stället kunde vara till för oss?

Det kan det. Libertalia kanske inte finns, men vi kan alla lätta ankar och segla med det som mål. Det kommer att kräva organisering och politiska förändringar, men det kommer, liksom råden i detta inlägg, leda till ett mer behagligt liv. Hissa fanan. Nu lättar vi ankar.

gnomvid

Tidigare publicerat på gnomvid.se. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY-SA 4.0. Något redigerat vad gäller grammatik, meningsuppbyggnad och ordval samt kompletterat med fler rubriker.