Inflation och höjda elpriser slår inte bara mot invånare i Sverige. Mönstret är likartat i Europa. Det behövs ett samlat grepp för att bryta trenden och för att fördela bördorna rättvist.
Regeringen har svikit löftet om ett tak på elpriserna. Det underminerar förtroendet för våra politiker, men i sak är det positivt. Ett pristak skulle stimulera elanvändningen. Det behövs mer produktion av el, men det enda som på kort sikt kan pressa ner priset är en sjunkande förbrukning. Även små minskningar får stora ekonomiska effekter. Ännu större bli de om de inte bara sker i Sverige, utan också i andra EU-länder.
Sverige borde lyfta blicken. Som medlem i EU har vi ett ansvar för vad som sker även i andra medlemsländer. Rumänien, till exempel. Det är ett av EU:s fattigaste länder som drabbats hårt av skenande priser. På tre decennier har landets befolkning minskat med fyra till dagens 19 miljoner. Medlemskapet i EU 2007 bröt inte trenden. Drygt en femtedel av landets befolkning är fattig, det vill säga de har en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Många flyttar utomlands i hopp om att hitta en bättre försörjning. Samtidigt har Rumänien tagit emot dubbelt så många flyktingar från Ukraina som Sverige.
Till det positiva hör att protesterna mot prishöjningar och ökad fattigdom växer
Nyligen intervjuade jag en stor grupp rumäner som bodde på ett nedslitet hotell i Norrbotten och nu befann sig i Sverige för att montera vindkraftverk. De hoppades på en fortsatt svensk utbyggnad och fler jobb. Sedan dess har läget för den rumänska befolkningen blivit mer akut. På ett år har elpriserna tredubblats. Priset på gas har ökat ännu mer. I vissa områden har det femdubblats. Även priserna på mat har skjutit i höjden med nästan 20 procent. Prisökningen på bröd och ägg har varit ännu större.
Enikö Vincze, professor i sociologi vid universitet Babes-Bolyai i Rumänien, konstaterar i en analys att många nu måste stänga av värmen i sina bostäder. Flera fakta sticker i ögonen:
Elbolagen gör stora vinster. Mäktigast är Petrom som på kort tid femdubblat sin vinst. Ägaren, den österrikiska koncernen OMV, ser till att pengarna försvinner från Rumänien.
Inflationen i landet är inte orsakad av ökade löner; utan av kriget i Ukraina, effekter av pandemin och finansspekulation inom energisektorn. Att sätta ekonomisk press på invånarna är knappast rätt medicin.
Det är ett misslyckande för EU att den ekonomiska utvecklingen i Rumänien och i andra fattiga länder inom EU inte varit snabbare och att den negativa befolkningstrenden inte har kunnat brytas. En av konsekvenserna blir att ännu fler vill lämna landet.
Till det positiva hör att protesterna mot prishöjningar och ökad fattigdom växer. Det gäller även Rumänien. En av flera rörelser värd att uppmärksamma är Căși sociale ACUM! (Socialt boende – NU), som kräver offentliga ingripanden för att garantera en dräglig bostadsstandard
För Sverige och EU finns mycket att lära. Utbyggnaden av klimatvänlig energi måste kombineras med satsningar på att minska elförbrukningen. Energibolagen bör beskattas. Vidare behöver mer pengar omfördelas för att minska klyftorna. Krisens bördor måste bäras rättvist. Exempel på viktiga reformer är höjda barnbidrag och subventioner för att bygga drägliga bostäder. Det gäller både i Sverige och andra EU-länder.
Inlägget Lyft blicken i energifrågan dök först upp på Dagens Arena.
