Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Tio tankar om regeringens kamp mot skuggsamhället

“En marknad för svart ”skuggvård” skulle öppnas” och att “fler barn skulle sitta hemma utan skolgång”. Det är några av konsekvenserna Emil Boss ser med regeringens planer på att söka upp fler papperslösa för att utvisa dem.

1. Vad har hänt?

I en intervju i Expressen den 5 december intervjuades migrationsministern Maria Malmer Stenergard om regeringens åtgärder för att bekämpa ”skuggsamhället”.

2. Vad är ”skuggsamhället”?

Skuggsamhället är ett ord som används för att beskriva ett parallellsamhälle där papperslösa förtycks och utnyttjas. Det handlar om usla arbetsvillkor, boenden hos slumvärdar och olika typer av övergrepp.

3. Hur uppstår ”skuggsamhället”

Den globala ojämlikheten gör att människor försöker rädda sig ur fattigdom genom arbete utomlands. Samtidigt skapar krig och naturkatastrofer flyktingströmmar. Människor arbetar utomlands utan uppehållstillstånd eftersom alternativet att återvända är sämre. En viss andel är ofrivilligt papperslösa, lurade av oseriösa företag. Skuggsamhället i Sverige uppstår när dessa människor utnyttjas och förtrycks av olika kriminella aktörer.

4. Vad vill regeringen göra åt detta?

Regeringen vill söka rätt på fler gömda papperslösa och utvisa dem. Det ska bland annat ske genom inre gränskontroller, ett angiverisystem bland offentliganställda och en folkräkning med hembesök. Man vill undersöka om man kan tvinga lärare i förskola och skola att ange papperslösa barn. Man vill undersöka om man kan tvinga vårdpersonal kan ange papperslösa som är sjuka eller har skadat sig.

5. Kommer detta leda till färre papperslösa i Sverige?

Den globala ojämlikheten kommer inte att påverkas av regeringens åtgärder. Tillvaron för papperslösa i Sverige kommer även fortsatt att mätas mot otryggheten i krigshärdar och kåkstäder. Medellönerna i många länder i världen är under två tusen kronor i månaden. I ett tiotal länder pågår krig eller inbördeskrig. Människor kommer att fortsätta att komma till Sverige även om Regeringen gör tillvaron för papperslösa värre än vad den redan är. Sverige har också ett mycket utbrett nätverk av arbetslivskriminella bolag som lockar människor hit för att jobba under usla villkor.

6. Vilka effekter skulle det ha om sjukvårdspersonal tvingades ange papperslösa?

Fler människor i Sverige skulle gå sjuka utan vård och smittspridningen skulle öka. En marknad för svart ”skuggvård” skulle öppnas.

7. Vilka effekter skulle det ha om skolpersonal tvingades ange papperslösa barn?

Fler barn skulle sitta hemma utan skolgång.

8. Vilka vinner på regeringens åtgärder?

Arbetslivskriminaliteten i Sverige grundas i arbetskraftens utsatthet. Ju mer otrygg tillvaron blir för papperslösa, desto mer gynnas arbetslivskriminella bolag. Man kan säg att lönedumpningen accelererar i takt med arbetarnas utsatthet. När papperslösa omhändertas tjänar ofta bolagen pengar eftersom de då inte behöver betala ut lön för utfört arbete.

9. Vilka förlorar på regeringens åtgärder?

Skuggsamhällets offer, de arbetande fattiga som idag ofta jobbar mitt i samhällsviktiga och etablerade verksamheter.

10. Vilka andra åtgärder skulle kunna göras?

Istället för att söka ”utrota skuggsamhället” genom att satsa på att jaga offren, skulle regeringen kunna skapa hårdare konsekvenser för de förövare som skapar skuggsamhället, det vill säga arbetslivskriminella bolag och slumvärdar. Arbetare skapar varken usla jobb eller svartboenden.

Inrikes



#3/2022

Kollektivavtal ingen garant mot ”slaveri”


12 January, 2022

Kommentarer är stängda.