Vad är öar och skärgårdar för typ av miljöer? De ses idag som en form av glesbygd, men boende anser att ö-samhällen bör studeras som en unik form av samhällen och ett råd ska nu titta på deras speciella förutsättningar.
”Gles landsbygdskommun” och ”mycket gles landsbygdskommun” är de två miljöer som finns idag inom forskning och samhällsplanering kring tillväxtfrågor och företagande.
Men samhällen på öar passar inte in i dessa kategorier.
− Sverige är troligtvis det land i världen som har flest öar. Trots detta är vi dåligt rustade kunskapsmässigt för att fatta beslut om de komplexa frågor som påverkar ö- och skärgårdssamhällen. Det finns ett underskott på forskning om ö- och skärgårdsfrågor i Sverige och den forskning som ändå finns behöver samlas så att vi ska kunna förstå vad vi vet, säger Paulina Rytkönen, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.
Nu ska ett nätverk av forskare från Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skärgårdarnas riksförbund och Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (SIKO) tillsammans öka kunskaperna om öar som livsmiljöer.
− EU har ett specifikt policyområde för öar, men det finns ett glapp mellan EU:s intentioner där öar pekas ut som ett nav för utveckling av framtidens energiproduktion och viktiga områden för rekreation året-om och den svenska politiken. I Sverige har det gjorts försök att ta fram en sammanhållen skärgårdspolitik, men i praktiken är politiken fragmenterad, säger Paulina Rytkönen.
Ö- och skärgårdsfrågor kan gälla skolan, infrastruktur och samhällsservice och förhoppningen är att nätverket ska leda till nya forskningsprojekt och samarbeten.
FAKTA
Inlägget Mer kunskap tas fram om liv i skärgården dök först upp på Landets Fria.
