Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

LO:s chefsekonom om budgeten: ”Kan inte vara onödigt stram”

På tisdag överlämnar regeringen budgetpropositionen för 2023. LO:s chefsekonom Laura Hartman är orolig för att den innehåller lite stöd åt de med minst marginaler och få åtgärder för att bryta arbetslösheten.

På tisdag överlämnar regeringen budgetpropositionen för 2023. Varken Tidöavtalet eller regeringsförklaringen har gjort helt klart vilken finanspolitik som väntar. Men Laura Hartman, chefsekonom på LO, är orolig att budgeten inte kommer innehålla tillräckliga åtgärder för att underlätta för hushållen och minska ojämlikheterna i samhället.

– Vi behöver se en finanspolitik för de med minst marginaler. Men jag är rädd att det inte kommer att finnas tillräckligt av det i den här budgeten, säger hon till Dagens Arena.

I september låg inflationen på 9,7 procent. Priserna på många matvaror ökar snabbt, riksbanken förväntas höja styrräntan ytterligare nu i november, hyresvärdarna yrkar kraftiga hyreshöjningar och elpriserna skenar. Men i veckan framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det inte är en finanspolitisk uppgift att få bukt med inflationen. Och att det är viktigt att finanspolitiken inte spär på den. 

Laura Hartmans farhåga är att regeringen kommer att lägga sin budget på en, enligt henne, onödigt stram linje.

– Finanspolitiken kan inte vara onödigt stram i dessa tider då vi skulle behöva underlätta för hushåll med små marginaler. Den spär inte på inflationen om den riktas rätt på rätt områden, säger hon.

Bland annat skulle regeringen behöva göra mer för att kompensera för de höga elpriserna och för att investera i andra energisystem, som vindkraft, menar Laura Hartman.

Men främst skulle det behövas stora satsningar på arbetsmarknadspolitiken, understyrker hon. I dag är drygt 330 000 personer inskrivna på arbetsförmedlingen. Och samtidigt som myndighetens prognos säger att arbetslösheten kommer att minska under nästa år, konstaterar den att allt fler arbetslösa saknar den kompetens som efterfrågas.

– Vi skulle behöva en arbetsmarknadspolitik för att hjälpa de arbetslösa att ställa om till de jobb som finns. Exempelvis genom satsningar på intensiva skräddarsydda utbildningar för de som aldrig haft ett jobb. Och på jobb med subventionerad lön som leder till en riktig anställning, säger Laura Hartman.

Men hon är tveksam till att regeringen kommer att satsa på en sådan arbetsmarknadspolitik, eftersom det kräver stora resurser. I Tidöavtalet har partierna kommit överens om en arbetsmarknadspolitisk inriktning som bland annat innebär att det ska bli billigare att anställa långtidsarbetslösa och att regeringen ska införa ett bidragstak. För att göra det ”mer lönsamt att gå från bidrag till arbete”.

– Det påminner om den modell alliansregeringen införde på arbetsmarknaden. Det handlar om att sänka ersättningar från olika trygghetssystem, sänka lönerna och få fler i arbete. Även om det skulle få en viss sådan effekt, genom att man tvingar folk att söka och acceptera ett jobb snabbare, är det ändå inte givet att det sänker arbetslösheten. Man kan bli tvungen att ta ett jobb som inte passar en och som man förlorar snabbt igen, dessutom för en lägre lön vilket ökar löneskillnaderna. är så bra som det man hittat om man sökt längre, konstaterar Laura Hartman. 

Hon konstaterar också att inte alla arbetslösa kommer att få ett jobb, vilket innebär att regeringen de facto skulle sänka inkomsterna för de som har de här ersättningarna. Samtidigt ska regeringen, enligt Tidöavtalet, göra en grundnivå på 300 000 kronor i ISK skattefria. Samt genomföra förändringar av 3:12-regelverket för små och medelstora företag, vilket styr hur investeringar i fåmansföretag ska beskattas.

– Det finns andra verktyg för en bättre fördelningspolitik. Jag tror inte att låglönepolitik och skattesänkningar är rätt väg, säger Laura Hartman.

Hon lyfter också det välfärdsgap som LO har pekat på. Enligt fackorganisationens beräkningar skulle det behövas 102 000 fler anställda inom skola, vård och omsorg fram till 2026. Men för detta finns ett finansieringsgap på hundratals miljarder. Något Laura Hartman inte tror kommer att bli bättre med kommande budget.

LO har gått ut med sina krav inför avtalsrörelsen och understryker att alla ska ta ansvar i den här situationen. Tror du inte att regeringen kommer att ta sitt ansvar?

– Det är otroligt viktigt att alla tar ansvar i det här läget. Avtalsrörelsen kan inte lösa problematiken med inflation som äter upp och sänker reallöner. Vi behöver se en finanspolitik för de med minst marginaler. Men jag är rädd att det inte kommer att synas tillräckligt i den här budgeten, säger Laura Hartman. 

Inlägget LO:s chefsekonom om budgeten: ”Kan inte vara onödigt stram” dök först upp på Dagens Arena.

Kommentarer är stängda.

Generated by Feedzy