Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Politisk våldsvåg i Latinamerika

Ett misslyckat mordförsök på Argentinas vicepresident Cristina Fernández är det senaste exemplet på en våldsvåg mot politiker som fortsätter skölja genom Latinamerika.
Brasilien har äntrat en hätsk valrörelse och där har våld i samband med valmöten och ett mord på en kassör inom Arbetarpartiet fläckat ner vad som de flesta hoppas ska mynna ut i en demokratisk process med hat och blod. Tidningen Global granskar en pågående och illavarslande trend.

LATINAMERIKA | Argentinas vicepresident och tidigare president Cristina Fernández hade just klivit ur bilen utanför sitt hem i Buenos Aires-stadsdelen Recoleta när en 35-årig brasiliansk man trängde sig längst fram i folkhopen och riktade en pistol mot hennes huvud.

Mannen försökte avfyra skott några decimeter från vicepresidenten, men pistolen kärvade och lyckades inte lösgöra någon av de fem kulor som enligt samstämmiga uppgifter ska ha påträffats efter det följande gripandet.

Cristina Fernández bestrider just nu anklagelser om korruption under sin tid som president mellan 2007 och 2015 och beskrev processen med egna ord som ”argentinska mediers juridiska exekutionspluton”. Fernández åtnjuter alltjämt stort stöd bland argentinska folklager och anhängare fanns samlade nära hennes hem för att visa sitt stöd för den tjänstgörande vicepresidenten.

Den gripne 35-årige brasilianarens motiv förblir oklart, det som är känt är att han hade en pågående rättsprocess för innehav av kniv hängande över sig.

Våld – en trend

Efter mordförsöket på Cristina Fernández har våldet fortsatt att inta gator i den argentinska huvudstaden, bland annat i en rad sammandrabbningar mellan anhängare till vicepresidenten och polis.

Sammandrabbningar, mordförsök och våldskapital som bidrar till en pågående och bekymmersam trend i Latinamerika.

I juli mördades Marcelo Arruda, kassör för Brasiliens Arbetarpartis lokalavdelning i Iguaçu, i västra delen av landet, under sin egen födelsedagsfest. Hans baneman visade sig vara en uttalad anhängare av Brasiliens nuvarande president Jair Bolsonaro, som själv inför valet 2018 utsattes för ett mordförsök.

Brasilien – valkrutdurk

Jair Bolsonaros utmanare i presidentvalet som går av stapeln i början av oktober är den förre presidenten Luiz Ignacio Lula da Silva, företrädare för Arbetarpartiet – vars valmöten vid flera tillfällen har utsatts för våldsaktioner från anhängare av den sittande presidenten.

I en förväntad andra och avgörande valomgång tros Lula da Silva och Bolsonaro göra upp om presidentposten – och opinionsmätningar under sommaren har visat på en klar fördel för Arbetarpartiets kandidat, något som fått Bolsonaro att tala om förväntat valfusk och att inte erkänna en eventuell valförlust.

Oro för våld i samband med en valförlust för Jair Bolsonaro underbyggs av presidentens försök att integrera militären i sitt valfusksnarrativ jämte en rad liberaliseringar av Brasiliens vapenlagar, något som kan leda till våldsyttringar i de offentliga rummen, menar New Lines Institute:

”Det är den troliga följden om valutgången blir ogynnsam för Bolsonaro, trots att ett oberoende valöversiktsorgan tillsätts så som han har önskat”, skriver den amerikanska tankesmedjan.

Argentinas vicepresident och tidigare president Cristina Fernández hade just klivit ur bilen utanför sitt hem i Buenos Aires-stadsdelen Recoleta när en 35-årig brasiliansk man trängde sig längst fram i folkhopen och riktade en pistol mot hennes huvud. Foto: Television Publica Argentina via AP

”Ihållande kris” i Centralamerika

I Centralamerika – där auktoritära regimer styr i El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua – talas det om ”en ihållande kris”:

”På en rad platser där det såg ut som om folkliga rörelser och en framväxande ny generation av ledare skulle kunna göra skillnad, som i Guatemala och El Salvador, har cementerade intressen gjort sitt bästa för att upprätthålla ländernas status quo, så som blev fallet vid andra reforminriktade ansträngningar i andra länder i regionen”, skriver analysmediebolaget World Politics Review.

El Salvadors president Nayib Bukele har på senare tid tagit upp rädslan för en återgång till auktoritärism genom att säkra makten i egna händer och dessutom politisera landets militär, tillägger World Politics Review.

Haiti – mördad president

Angreppen på civilbefolkningar ifråga om regelrätta våldsdåd, godtyckliga gripanden eller repressiva lagar kan även speglas mot angrepp mot maktens innersta rum.

Så blev fallet i Haiti i juli förra året när president Jovenel Moïse kallblodigt mördades i sitt sovrum i en komplott och försök till statskupp.

Moïses mord är alltjämt en pågående rättsprocess och komplotten lyfts av åklagare fram som resultatet av en sammansvärjning som inkluderade amerikansk-haitiska medborgare och 18 colombianska medborgare, varav flera legoknektar som tidigare tjänstgjort inom Colombias militär.

Premiärminister inblandad?

Det förblir dock oklart hur högt upp i den politiska näringskedjan som mordplanerna sträckte sig – men klart är att Haitis nuvarande premiärminister Ariel Henry har ertappats med komprometterande omständigheter, däribland en rad telefonsamtal med en av dem som misstänks ha varit drivande i mordkomplotten, såväl före som efter mordet på Jovenel Moïse.

Ett år sedan mordet har Haiti politiska trovärdighet urvattnats en mer samtidigt som kriminella gäng och organiserad brottslighet med kopplingar till olika politiska intressen gjort tillvaron olidlig för många haitier – som riskerar (och till och med tvingas offra) livet genom att korsa Karibiska havet i hopp om en fredlig strand på andra sidan horisonten.

En gemensam nämnare i de kriser rörande våld, osäkerhet och utbredd hopplöshet runtom i Latinamerika – Nordamerika (Mexiko), Centralamerika, Karibien och Sydamerika – är korruption, konstaterar Transparency International.

Korruptionens tistel

Korruptionen har emellertid använts av flera presidenter – däribland Brasiliens Jair Bolsonaro och El Salvadors Nayib Bukele – för att fånga upp missnöjda folklager och sluta upp anhängare under ett och samma standar.

Samtidigt som samma problem har tillåtits bli bestående inslag i deras egna administrationer:

”Tvärtemot [Bolsonaros och Bukeles] löften om det motsatta har dessa populistaktörer inte åstadkommit några framgångar i att stävja korruptionen, utan istället vidtagit antidemokratiska och bakåtgående åtgärder som urholkar människors rättigheter”, skrev Transparency International i en rapport publicerad i början av året.

USA – nästa våldsutpost?

Även i USA har Transparency International konstaterat rekordlåga siffror när det gäller korruptionen – en utveckling som summeras samtidigt som mellanårsval närmar sig och Donald Trumps anhängare – och så kallad ”MAGA”-filosofi – tituleras som ”semifascister” av president Joe Biden.

Allt samtidigt som politiska bedömare varnar för att det politiska våldet inte var en engångshändelse i samband med stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021:

”Politiska ledare bör tona ner sin hetsiga retorik. Att reagera på olika händelser med splittrande retorik eller hot om repressalier uppmuntrar människor att agera på det språkbruket. Ledare bör inse att ord för med sig konsekvenser och att deras eget ledarskap medför påverkar vår politiks hälsa”, skriver Darrell West, statsvetare och chef vid den amerikanska tankesmedjan Brookings Governance, i en analys.

* * *LÄS ÄVEN:Brasiliens valrörelse sparkar igång – med våld och trotsHot, mord, tystnad – jaktsäsong på Honduras miljöjournalister

The post Politisk våldsvåg i Latinamerika appeared first on Tidningen Global.

Kommentarer är stängda.

Generated by Feedzy