Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

DA granskar: Så luras bärplockarna på pengar

Rekordmånga thailändare har kommit till Sverige i år för att plocka bär åt svenska bärföretag. Men det råder osäkerhet om bärplockarna kommer att få de löner de har rätt till. Här är del 2 av Mats Wingborgs granskande reportage om bärplockarnas villkor. 

Ur minibussarna lyfter de thailändska bärplockarna rissäckar som de har tagit med sig från Thailand. Nu är säckarna fyllda med blåbär och töms i plastbackar som vägs in. Klockan är halv åtta på kvällen och asfaltsplanen i centrala Junsele i Ångermanland som brukar vara folktom är full av rörelse. Paithoons blå händer grabbar tag om två säckar samtidigt. Den ena bär han på ryggen och den andra framför sig. Han är dödstrött efter dagens arbete, men också nöjd med att ännu en dag ha plockat mer än 120 kilo blåbär. Snart väntar duschen på förläggningen, ett stenkast bort. Imorgon ska han upp i ottan igen, åka med sina kolleger i minibussen och försöka plocka lika mycket bär igen. 

– På kvällarna orkar jag inte mer än att äta och titta på thailändsk video. Men jag har åkt hit för att tjäna pengar. Då vill jag jobba så mycket det går, säger Paithoon.

Paithoon är en av 6500 thailändska bärplockare, anställda av thailändska bemanningsföretag, som i år plockar bär åt svenska bärföretag. Det är rekordmånga. Upplägget är att de är garanterade en avtalsenlig lön på 23 183 kronor i månaden. Plockar de bär till ett värde som överstiger den summan kan de tjäna extra pengar. I branschen kallar man den kollektivavtalade nivån för garantilönen. För de svenska bärföretag som hyr arbetskraften uppstår en förlust om plockarna inte får ihop tillräckligt för att garantilönen. Den ska betalas ut ändå. 

Innan säsongen börjar vet ingen hur mycket bär det kommer att bli. Prognoserna slår ständigt fel. Det räcker med några frostnätter eller några veckors torka för att förutsättningarna ska ändras radikalt. Men i år ser det väldigt lovande ut. Det var bra med hjortron i början av säsongen och det är gott om blåbär och lingon. Särskilt viktig är skörden av blåbär. Den står för huvuddelen av inkomsten.

En halvtimme senare traskar Paithoon i korridoren på förläggningen där han bor. Han har duschat och har ett badlakan virat runt kroppen. Nu ska han byta om och gå ner till matsalen, därifrån stiger doften av thailändsk kycklinggryta. Men i kväll blir det inga thailändska filmer. I stället ska han lägga sig tidigt. Hans team, den lilla grupp som delar minibuss, har hittat ett område med mycket blåbär. Dit ska de åka i morgon bitti.

– Det är tredje året som jag plockar bär i Sverige. Jag har alltid bott i Junsele. Många morgnar och kvällar har jag vandrat längs huvudgatan. Men nästan all vaken tid har jag tillbringat i skogen. Nu hittar jag bra. Därför vill jag komma tillbaka hit, säger han.

Den storskaliga kommersiella plockningen av skogsbär sker från Dalarna och Hälsingland och vidare upp i Sveriges norra inland. Ett av de centrala områdena är triangeln mellan Junsele, Dorotea och Fredrika. För alla involverade är bärplockningen samtidigt ett vågspel. Långt innan säsongen drar i gång är allt riggat med bemanningsanställda, anläggningar och bärföretag som har kontrakt med större grossister. Då vet ingen hur det ska sluta och ibland går det fullständigt åt pipan. Det senaste katastrofåret var 2018 med torka och skogsbränder. En konsekvens blev att bärföretagen desperat flyttade runt plockarna i hopp om att hitta bättre bärmarker. Många fick byta förläggning och inte sällan sova flera nätter i följd i minibussarna. 

Minibussar med skogsbär anländer till inlämningen i Junsele. Foto: Mats Wingborg

 

Den som betraktar upplägget kan dra slutsatsen att det är bärföretagen som tar den största risken. Det är sant att branschen är riskfylld för företagen, ändå är den bilden förenklad. En orsak är att det långt ifrån är säkert att alla plockare får ut den kollektivavtalade lönen. Varje säsong förekommer det uppgifter om att plockare bara får en lön grundad på hur mycket bär de plockar. Så är det också i år. En thailändsk plockare som bor på en av förläggningarna i Västernorrland hävdar att det thailändska bemanningsföretaget som han jobbar åt har låtit plockarna välja mellan att få lön enligt kollektivavtal eller kilopris. Men plockaren som kommer med uppgifterna är ängslig och berättelsen svår att verifiera. Det thailändska bemanningsföretaget svarar inte heller på några frågor. 

Andra år har bevisen varit mer entydiga. För tre år sedan visade en plockare upp de dubbla och oförenliga avtal som han varit tvungen att skriva på. Ett som skulle visas upp utåt och att annat som gällde i praktiken. I ett tyskt tv-program fick avslöjandet stor uppmärksamhet, men inte i Sverige. Samma år pågick en domstolsprocess i Thailand där det thailändska bemanningsföretaget, som drevs av affärsmannen Chaiyuth Kitsawat, anklagades för att bara ge plockarna en betalning per kilo. Det var bärföretagen Polarica och Blåtand som hyrt arbetskraft från det thailändska bemanningsföretaget, men båda påstod sig vara ovetande om missförhållandena och hävdade att det måste röra sig om ett missförstånd. 

Ett annat bevis återfinns i en rapport som publicerades 2019. En av författarna var den svenska kulturgeografen Charlotta Hedberg. Underlaget var intervjuer på plats i Isan i Thailand med 165 bönder, som varit i Sverige och plockat skogsbär. Slutsatsen var uppseendeväckande: Nästan hälften uppgav att de ”tjänat mindre än den grundlön de har rätt till enligt svenskt kollektivavtal”.

En svårighet för den som gräver i detta är bristen på transparens. De svenska bärföretagen betalar ut pengar till de thailändska bärföretagen, men det är bemanningsföretagen som betalar ut lönen i thailändska bath. 

– Vi gör korrekta utbetalningar, men det är inte lätt att kontrollera att bemanningsföretagen gör samma sak, säger Bo Axelsson vid bärföretaget Blommor & Bär med huvudkontor i Söderhamn. 

Han är inte ensam om den slutsatsen, i princip alla svenska bärföretagare svarar likadant.

Bristen på insyn handlar inte bara om huruvida de thailändska bärplockarna får en korrekt lön, utan också om de löneavdrag som de thailändska bemanningsföretagen gör. Upplägget är att de thailändska plockarna lånar pengar via bemanningsföretaget för visum, resa, mat och logi. Ibland måste de också betala en ränta på lånet. Kostnaderna för detta dras direkt på lönen. I branschen är det välkänt att de thailändska bemanningsföretagen kryddar dessa kostnader för att kunna dra av mer pengar från plockarna. I år, när många av plockarna ser ut att få en bra inkomst, har den tendensen förstärkts. Många av de thailändska bemanningsföretagen vill kapa åt sig en del av de ökade intäkterna. En svensk bärföretagare som varit i diskussion med bemanningsföretagen säger att det främst handlar om att ta ut ännu mer för flygresan och att manipulera växlingskurserna. 

En av alla thailändare som kommit till Sverige för att plocka bär i år. Foto: Mats Wingborg

 

Det är nu tio år sedan Kommunal tecknade hängavtal med de thailändska bemanningsföretagen som förser svenska bärföretag med plockare. Migrationsverket skärpte då kraven på de thailändska bemanningsföretagen. För att de skulle kunna anlitas krävdes bland annat att de undertecknat avtal med Kommunal. Detta var ett stort steg framåt. Åren innan hade många thailändska plockare blivit helt blåsta på lönen och vid flera tillfällen organiserat vilda strejker i protest.

Under de tio år som gått har både Kommunal och Migrationsverket sagt nej till flera svenska bärföretag som önskat hämta arbetskraft från Thailand. Likaså har det skett en självsanering bland företagen, bland annat genom att flera av dem antagit egna sociala koder och gjort revisioner av verksamheten. 

Det har med andra ord skett framsteg, men många stötestenar återstår. Den största faran är risken för ett dåligt bärår i kombination med att en del av de thailändska bemanningsföretagen inte betalar ut den kollektivavtalade lönen. Det kommer förr eller senare att sluta i katastrof. Konsekvensen är att plockare får en inkomst som understiger den kollektivavtalade lönen (de får bara betalt per kilo, men lyckas inte plocka tillräckligt mycket). I värsta fall kommer många plockare, likt säsongen 2010, tvingas att resa tillbaka till Thailand skuldsatta. 

En faktor som ökar riskerna för att detta är den successiva ökningen av antalet thailändska plockare. Om katastrofen är framme blir smällen ännu större om antalet plockare är stort. Men inget politiskt parti vill begränsa mängden thailändska plockare. Inte ens Sverigedemokraterna, som annars brukar försöka strama åt invandringen, vill sätta upp några hinder eller kvoter.

Men det finns också ett annat skäl till att undvika att de thailändska bärplockarna tvingas ta stora lån för att kunna resa till Sverige. När de kommer hit blir de uthyrda till ett svenskt bärföretag. Om de har tur hamnar de hos ett seriöst företag. Men de kan lika gärna jobba för företag som har obesiktigade bilar, undermåliga förläggningar och som fifflar med den kollektivavtalade lönen. Plockare som hamnar hos en dålig arbetsgivare försetts i en tvångssituation. Om de avbryter sitt arbete förlorar de inte bara sitt arbetstillstånd, de tvingas också resa hem till Thailand med en skuld som i värsta fall kan motsvara en årslön. 

I Junsele har det blivit tidig morgon och Paithoon sitter i den skakiga minibussen på väg in i Ångermanlands skogar. Han oroar sig inte för att bli lurad på pengar.  I år är det ju dessutom ett osedvanligt bra bärår. Om några veckor är han hemma i Thailand igen och nu drömmer han om att komma tillbaka med mer pengar än någonsin tidigare. Då kommer det att bli fest i by där han bor. Det ser han fram emot.

Artikelserie:

Detta är den andra texten av fyra som Dagens Arena kommer att publicera om villkoren för utländska plockare som i år kommit till Sverige för att plocka skogsbär. 

Del 1: Fortsatt osäkra villkor för bärplockare

Del 2: Så luras de thailändska plockarna på pengar

Del 3: Från lokala bäruppköp till storskalig bärplockning

Del 4: Bärplockande ukrainskor får rapporter från krigsfronten

Mats Wingborg

Inlägget DA granskar: Så luras bärplockarna på pengar dök först upp på Dagens Arena.

Kommentarer är stängda.

Generated by Feedzy