Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Hur lever våra kommuner upp till minoritetslagstiftningen



Sveriges radio har gjort en undersökning om hur våra kommuner lever upp till minoritetslagstiftningen. Något som är extra intressant så här inför det stundande valet.

I avsnittet Dokument avgörande för minoritetsarbetet  – ”annars blir det fikatillställningar”. Sveriges Radios kartläggning visar att av de åttiotal kommuner faktiskt som har tagit på sig ett särskilt ansvar för någon av de nationella minoriteterna (så kallat förvaltningsområde), så fullföljer inte alla sitt ansvar. Endast 8 av 10 uppfyller de lagenligt uppsatta målen det innebär att vara förvaltningsområde en minoritet. Vilket i sig är bättre än riksgenomsnittet där endast Hälften av kommunerna saknar plan för minoriteterna – ”Här finns väl inga samer”.

I kommuner som ingår i ett förvaltningsområde för ett visst språk ska de nationella minoriteterna kunna använda språket i kontakt med myndigheter, både skriftligt och muntligt, i ärenden där de är part. Kommunen ska också kunna erbjuda förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken. De kommuner som ansluts till förvaltningsområdena får statsbidrag baserat på invånarantalet.

regeringen.se

Enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska alla kommuner ha mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Något som brister i många kommuner. Här kan du se på en kartan om din kommun har minoritetspolitiska mål och riktlinjer.

Lennart Rohdin sa i samband med att den nya minoritetslagstiftningen att:

Det finns i Sverige inte en enda kommun som inte jobbar med jämställdhet eller barns rättigheter. När det gäller minoritetsarbete är den ett litet fåtal som arbetar med frågan, och då bara den de får förvaltningsstöd för. Jag skulle vilja säga att Sverige fortfarande står på ruta ett i minoritetsarbetet.

Minoritetslagstiftningen

Många kommuner bryter mot minoritetslagen: ”Våra rättigheter tillgodoses inte”. Sveriges Radios minoritetsredaktioner begärde ut alla kommuners lagstadgade mål och riktlinjer för att se hur arbetet med de nationella minoriteterna samer, tornedalingar, judar, romer och sverigefinnar bedrevs. I undersökningen kan man se att 279 kommuner av 290 svarade, 137 av dem hade mål och resten hade inga.

Den 1 januari 2019 trädde den nya minoritetslagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Ändringarna syftade till att förstärker rättigheterna för urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar samt minoritetsspråken samiska, romani chib, jiddisch, finska och meänkieli.

Nationella minoriteters rättigheter stärks

”Om man inte har dokument blir det lätt så att någon ordnar fikatillställningar för minoriteten och tror att det är det minoritetsarbetet handlar om,” säger Pilvi Mattila Sundberg, strateg i Gävle kommun till Finska till radion.

I en intervju för DIKKO säger Marjaana Lehmonen Nilsson, arbetar som samordnare på Huddinge kommun som är finska förvaltningsområde, att:

För det första – det behövs en tillsynsmyndighet som ska granska hur kommuner och regioner följer minoritetslagen och de övriga lagarna där nationella minoriteternas rättigheter regleras. Det kommunala självstyret kan knappast innebära att kommunerna väljer själva vilka lagar de följer.

För det andra: Språk borde absolut skrivas in i diskrimineringslagen som en diskrimineringsgrund.

Marjaana Lehmonen Nilsson: ”Minoritetsfrågor ska inte vara något sidospår”

Grundutbildningen i minoritetslagstiftningen

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) har gällt i Sverige sedan januari 2010.

Lagen beskriver vilka rättigheter som minoriteterna har i hela landet och inom de speciella förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska. Samtliga kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera minoriteterna om deras rättigheter. De är också skyldiga att skydda minoriteternas språk och kultur och särskilt viktigt är barns och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem.

I förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska är kommunerna skyldiga att ordna förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken. De personer som vill använda sitt minoritetsspråk i kontakten med kommunerna har rätt att göra detta både muntligt och skriftligt.

Från den 1 januari 2019 revideras lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Kommunerna blir då t.ex. skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.

Nationella minoriteters rättigheter stärks

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Kommentarer är stängda.