1. Vinstintresset motverkar allmänintresset. Många vinstdrivande friskolebolag försöker ständigt kringgå lagar och regler för att kunna locka enbart högpresterande elever, istället för att elever med olika bakgrunder ska kunna mötas.
2. Cherrypicking. Många friskolor bryter de facto mot skollagen genom att använda olika knep för att sålla bort mer ”krävande” och kostsamma elever:
Friskolor marknadsför sig först enbart i välbärgade villaområden, och informerar andra först när det redan är fullt.Föräldrar till elever med exempelvis en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som söker sig till en friskola får ofta veta att skolans (orimligt) höga krav på eget ansvar och pedagogik ”tyvärr” kanske inte passar eleven.Många friskolor etablerar sig i välbärgade områden, till vilka det är svårt för elever från andra områden att ta sig.”Systemsmarta” medelklassföräldrar tipsas om att ställa sitt barn i kö till en populär friskola redan på BB.
3. Betygsinflation. Friskolor ger enligt Skolverket oftare högre betyg än vad elevernas kunskapsresultat motiverar, i syfte att locka ännu fler elever.
4. Tränger undan resurserna. Friskolor kan fritt etablera sig i en kommun – och då dra resurser från de kommunala skolorna (som fortfarande ofta har samma kostnader för lokaler och lärare som tidigare).
5. Förstärker segregationen. Friskolor lockar just högpresterande elever – medan andra elever blir kvar på de kommunala skolorna. Samtidigt bidrar religiösa friskolor till att elever med olika bakgrunder inte möts – utan hålls åtskilda.
6. Dumpar löner och villkor. Friskoleföretagen skapar utrymme för vinst genom att pressa löner och villkor för lärarna.
7. Borgerligt paradigm. Hela friskolesystemet bygger på ett vridet borgerligt synsätt: att det naturligt finns ”dåliga” – ofta kommunala – skolor (som man ska välja bort) och ”bra” – ofta privata – skolor (som man ska söka sig till).
8. Kortsiktigheten. En friskola kan plötsligt välja att – eller tvingas – lägga ned verksamheten. Eleverna står då utan en skola att gå till, och kommunen kan plötsligt få ansvar för att ta emot dessa på relativt kort varsel.
9. Sunkiga värderingar sprids. Flera friskolor har spridit odemokratiska eller djupt ojämställda värderingar. Internationella Engelska skolans mätning av kjollängder har växlats med spridandet av religiösa och ibland odemokratiska eller ojämställda dogmer på kristna och muslimska religiösa friskolor.
10. Skatteläckage. Att skattebetalarnas pengar går till vinst för stora skolkoncerner i stället för till lärare och elever är både slöseri och stötande.
Friskolesystemet genomlider en svår 30-årskris. Lösningen är inte att lappa och laga – utan att göra om och göra rätt.
Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken
