Precis som mindre flintastek på grillen ger mer spannmål till svältande i Jemen kommer mindre tillgång till fossila bränslen ge lägre inkomster till Putins krigskassa.
Hittills har den svenska debatten om import och kriget i Ukraina dominerats av två motstridiga krav. Å ena sidan ska vi stoppa import från Ryssland, å andra sidan får det inte påverka vår livsstil eller kännas i våra plånböcker. Det är förstås en illusion, och följdriktigt har vi hittills inte sett något verkningsfullt stopp för import av Putins fossila bränslen. ”Priset vid pump” har varit viktigare. Att stopp för handel påverkar tillgång och priser borde dock inte komma som en överraskning för någon som hört talas om utbud och efterfrågan.
Kriget påverkar också utbudet av andra varor på världsmarknaden. Ukraina står för en tiondel av den globala handeln av vete, korn, raps och majs. Landet producerar i genomsnitt 26 miljoner ton vete per år, och World Food Programme (WFP) meddelar nu att de tvingas dra ned på de ransoner de kan dela ut i svältens Jemen. Samtidigt varnar FN:s livsmedelsorgan FAO för svält i flera fattiga länder. Orsaken är uteblivna leveranser av spannmål och höjda priser. Utbud och efterfrågan. Enkla samband. Utbudet – produktionsbortfallet – kan vi inte göra något åt så länge kriget pågår, men vi kan göra något åt efterfrågan och priser.
Minskad konsumtion av djurfoder med 8 procent i EU skulle frigöra lika mycket spannmål som ett globalt bortfall av halva Ukrainas produktion.
Spannmål används nämligen långtifrån bara till livsmedel för människor utan är också en viktig insatsvara i köttproduktion. Bara i EU används över 160 miljoner ton spannmål till djurfoder. Greenpeace har visat hur minskad konsumtion av djurfoder med 8 procent i EU skulle frigöra lika mycket spannmål som ett globalt bortfall av halva Ukrainas produktion, alltså 13 miljoner ton. Ett sätt att nå dit vore att EU snabbt ställer om jordbruksstöden så att framförallt spannmålsintensiv djurproduktion blir mindre lönsam.
Det handlar främst om fläskkött och fågel. Effekten kommer bli höjda konsumentpriser och minskad konsumtion, men istället blir det spannmål över till länder som behöver den bättre. Något annat än flintastek på grillen här hemma ger bättre förutsättningar att mota svält i fattiga delar av världen.
På samma sätt måste EU komma fram till åtgärder som minskar importen av rysk olja och gas. Det innebär i praktiken åtgärder som minskar efterfrågan på fossila bränslen oavsett ursprung.
De subventioner och sänkta skatter som hittills varit populära har motsatt effekt. De håller uppe efterfrågan och gör det svårare att strypa importen. Det modiga beslutet idag vore att börja planera för ransonering av fossila bränslen för att snabbt kunna stoppa flödet av pengar till Putins krigskassa.
Ransonering skulle också hålla nere priserna på samma sätt som systemet med ransoneringskort för vissa livsmedel gjorde under andra världskriget. Att vi ska klara oss undan ett stort krig i vårt närområde utan konsekvenser i vardagen är en fantasi vi behöver ta oss ur.
Inlägget Ransonering är rationellt dök först upp på Dagens Arena.
