Med god majoritet röstade Europarlamentet igenom kraven på att öka barnskyddet för alla barn och unga på flykt. Nu vill parlamentet att EU-kommissionen och ministerrådet skyndsamt ska agera.
– Den här frågan är ju väldigt stark utifrån också ett svenskt perspektiv. Det är frågor som vi har jobbat med i väldigt många år. Det måste finnas en beredskap i EU-länderna att ta hand om barn som upplevt hemska saker. Men vi måste också skapa utrymme för barn att få försvinna bort i lek och att få känna kärlek till någon, även om det kanske i den stunden inte är mamma eller pappa, säger Heléne Fritzon.
Hon poängterar att det finns stora skillnader mot flyktingströmmarna 2015 vad det gäller antalet barn. Redan har över två miljoner barn flytt från Ukraina.
– Det är 90 procent kvinnor och barn som kommer och eftersom jag jobbade mycket med flyktingmottagandet förra gången så vet jag ju att det var ju precis omvänt. Då var det i väldigt stor utsträckning, 80-85 procent, unga män som kom.
EU-parlamentets krav på åtgärder innebär bland annat att det ska inrättas passager och humanitära korridorer för barn som flyr kriget, att alla medlemsländer stärker sitt arbete för att förhindra att barn utsätts för våld och övergrepp och att barn och unga får samma rätt till skolgång.
På plats i Europarlamentet var även EU-kommissionär Ylva Johansson (S). Hon talade också om vikten av att skydda barnen.
– Vi måste göra en rad åtgärder för att förhindra de brott som ensamkommande barn kan råka utför. Redan innan kriget var Ukraina bland de topp-fem nationaliteter med offer för trafficking till EU. Vi har redan kriminella grupper som är specialiserade på trafficking av ukrainare och nu är det en otroligt stor risk för kvinnor och barn, säger Ylva Johansson.
EU har aktiverat sitt massflyktsdirektiv och även om många av de barn som kommer inte registreras som ensamkommande eftersom de kommer med kanske en släkting eller granne så påtalar Ylva Johansson vikten av att EU tar ett tydligt barnperspektiv.
– Vi jobbar på kan man säga att från dag till dag lösa alla saker. Jag var ju ansvarig i Sverige 2015 när vi hade förra flyktingkrisen som var mycket färre i antal jämfört med nu, men jag hade upplevelsen då som svensk minister att; Var är EU? Vi kände oss så ensamma i Sverige. Det var som om vi var en ö och så fanns Tyskland och Österrike. Jag är inställd på att så ska det inte vara den här gången, säger Ylva Johansson.
Det gäller att tänka långsiktigt och hela tiden fokusera på de scenarier som kan uppstå framåt, kriget som nu är en flyktingkris kan bli en annan typ av säkerhetskris framåt för EU att hantera.
– De flesta av de vapen som används i skjutningar i Sverige kommer ifrån kriget i forna Jugoslavien som är 30 år sedan. Det är otroligt stor risk att efter det här kriget så kommer det också finnas mycket vapen i omlopp. Den frågan är inte riktigt här ännu, men den kan vi få komma att leva med 30 år efter.
