– Klimatpolitiken behöver långsiktighet för att de nödvändiga förändringarna ska komma till stånd. Därmed är det väldigt positivt att vi har en bred enighet bakom betänkandet, det ger goda förutsättningar för en långsiktig klimatpolitik, säger Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister.
Miljömålsberedningen tillsattes 2010 som en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå Sveriges miljömål. Det var till exempel beredningen som 2017 föreslog målet att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara noll år 2045.
2020 gav regeringen Miljömålsberedningen det nya uppdraget att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion.
När man diskuterar mål för att minska klimatförstörande utsläpp handlar det ofta om vad som släpps ut inom varje lands gränser, från till exempel produktion, transporter och uppvärmning. Det innebär att om vi konsumerar varor som har tillverkats i andra länder och fraktas hit ingår de inte i de så kallade territoriella utsläppen. Inte heller exempelvis utrikesflyg ingår.
Nu har företrädare för alla riksdagspartier enats om att det ska bli förändring på det – även om M, KD och SD har reserverat sig mot delar i betänkandet. Sverige ska sätta upp mål för hur mycket klimatpåverkan ska minska från vår konsumtion, export, flyg och sjöfart. Dessutom ska utsläppen från offentlig upphandling minska snabbare än utsläpp från samhället i övrigt.
– Vi har gjort det här i en pionjäranda. Det finns inget annat land som har gjort det här så vi har inte haft någon att titta på, sa Emma Nohrén (MP), Miljömålsberedningens ordförande, när beredningens förslag lämnades över till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).
– Det är önskvärt att alla länder ställer om sina territoriella utsläpp i linje med en och en halv-gradersmålet, men vi vet att så inte är fallet. Därför föreslår Miljömålsberedningen att Sverige som första land i världen ska ta ett samlat grepp om Sveriges globala klimatavtryck, sa Emma Nohrén.
Betänkandet föreslår att Sverige antar ett nytt mål om att senast 2045 ha ett negativt klimatavtryck. Vi har redan ett mål om territoriella utsläpp som enligt förslaget ska kompletteras med mål för för konsumtionens klimatpåverkan samt för exportens klimatnytta.
Det sistnämnda handlar om att svensk export inom många sektorer har ett mindre klimatavtryck än motsvarande produkter från andra länder; om ett land köper svenskt fossilfritt stål i stället för stål som har producerats med kol uppstår klimatnytta.
Förslagen ska nu analyseras och beredas så att regeringen kan skicka ett förslag på remiss.
– Och det ska bli väldigt intressant att se vad civilsamhälle, näringsliv och myndigheter tycker om beredningens förslag. Det ser jag mycket fram emot, sa Annika Strandhäll.
Fakta
Mål som Miljömålsberedningen föreslår i sitt delbetänkande till regeringen:
Mål för konsumtionens klimatpåverkan, inklusive ett långsiktigt mål om att nå nettonollutsläpp till 2045.Mål för exportens klimatpåverkan.Mål om att inkludera den internationella flygets och sjöfartens klimatpåverkan i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål.Mål om att inkludera koldioxidutsläpp från inrikes flyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030.Mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt. Miljömålsberedningen föreslår även ett paket styrmedel och åtgärder inom detta område, inklusive ett krav att beakta de nationella klimatmålen i offentlig upphandling.
