Tidigare fanns Kommissionen mot antiziganism som var en kommitté tillsatt av regeringen. Uppdraget för Kommissionen var att skapa en kraftsamling mot antiziganismen samt komplettera och förstärka samhällets insatser mot antiziganism.
Kommissionen lämnade in sitt slutbetänkandet till regeringen 2016 och efter det upplöstes Kommissionen mot antiziganism. Därmed försvann också den samlade kraft som fanns kring antiziganism. Som en del i slutbetänkandet lades det fram ett förslag om att det skulle bildas en ny myndighet för minoriteten Romer.
I den utredningen som Kommissionen mot antiziganism gjorde kom man fram till att det borde finnas en en romsk myndighet, en nämndmyndighet som skulle ligga under en värdmyndighet, Myndigheten för romska frågor. Myndigheten skulle ha ett nationellt ansvar för att främja arbetet med mänskliga rättigheter för den nationella minoriteten Romer.
Tanken med Myndigheten för Romska frågor var att den skulle:
initiera, främja och stödja åtgärder för att öka minoriteten romers egenmakt och inflytande, vari det ligger ett särskilt ansvar att stärka kvinnors samt barns och ungas egenmakt och inflytande,bidra till den fortsatta utvecklingen av det romska civilsamhället genom att genomföra olika insatser,återkommande anordna en landsomfattande sammankomst där minoriteten romers organisationer, aktivister och andra sakkunniga från och företrädare för minoriteten kan mötas och diskutera för minoriteten viktiga frågor,synliggöra, samla och sprida kunskap samt verka för att metoder utvecklas för att motverka den antiziganism och diskriminering som minoriteten romer utsätts för och den påverkan som historisk rasism och diskriminering för med sig,samla och medverka till att levandegöra och sprida kunskap om minoriteten romers kultur, språk och historia samt skapa en kunskapsbank över minoriteten romers kultur, språk och historia, samtfrämja högtidlighållande av centrala högtidsdagar för minoriteten romer.
Det blev ingen ny myndighet, och idag finns det fortfarande inget samlande organ för minoriteten Romer. Ändå är minoriteten Romer den grupp förutom Samer som varit här längst i Sverige av de fem nationella minoriteterna och borde ha ett samlande organ eller myndighet för sin grupp. För hur och vem ska ta tillvara Resande/Romers specifika frågor? Är det meningen att de som sitter i referensgrupperna utan egentlig makt ska göra det? Jag har haft en del funderingar om aktivism, representation i referensgrupper och det Resande/Romska tillsammansskapet.
Frågan om antiziganism är alltid aktuell och Thomas Hammarberg frågade vår nya Vilka åtgärder planeras nu inom Regeringskansliet för att säkerställa att romernas rättigheter får ett starkare stöd i det svenska samhället och att antiziganismen motverkas? Svaret blev nog inte det han hade räknat med, det framkom inget konkret eller nytt i det svar hon gav. Thomas Hammarberg menat att: Alla fem minoriteter ska få den respekt som konventionen kräver.
Som aktivist nomineras man ofta till olika myndigheters referensgrupper och sen väljer myndigheten vilka som ska bli de utvalda, inte minoriteten själv. Det man kan fundera på är på vilka grunder personerna väljs, för att bli lyssnade till och tillföra kunskap i frågan eller för att följa myndighetens linje. Det finns en risk att det blir som väljer, de som har makten, och deras agenda kommer styra valet. Vilket inte bara är ett ett Resande/Romskt problem utan också ett demokratiskt problem.
Minoriteten Romer består av fem olika grupper Resandefolket, svenska Romer, finska Romer, utomnordiska Romer och nyanlända Romer. Resandefolket är den största gruppen och förmodligen, fortfarande, den mest okända gruppen inom minoriteten Romer. Sen har vi de nyanlända Romerna kom för över 20 år sedan, och hur nyanländ är man efter 20 år kan man undra. Ett märkligt namn på en grupp och säkert svårt att identifiera sig med för de som har bott här så länge. Minoriteten Romer är ingen homogen grupp vilket bäddar för misstolkningar och fördomar. Kunskapen och informationen om Resande/Romer är minst sagt lågt prioriterad, bristfällig och eftersatt.
I rapporten, Romers kulturella och språkliga rättigheter, som är skriven av Lars Lindgren och publicerad 2011, konstateras det att trots att Romani chib har ställning som nationellt minoritetsspråk har Resande/Romer svårt att du få tillgång till undervisning i och på sitt modersmål. Det saknas modersmålslärare och läromedel. (Ett faktum som kvarstår fortfarande). Vidare står det att läsa i Lars Lindgrens rapport att Resande/Romer tvingats dölja sin tillhörighet och sina barns ursprung i rädsla för diskriminering, antiziganism. Han skriver att minoritetspolitiken som riksdagen beslutat om har inte förmått bryta diskrimineringen mot Resande/Romer. Därmed är Resande/Romers språk och kultur i många avseende fortfarande inte synliga i samhället. Detta trots att Romani chib har ställning som nationellt minoritetsspråk har Resande/Romer svårt att du få tillgång till undervisning i och på sitt modersmål.
Det finns många felgrepp, fördomar och mycket antiziganism att jobba med och mot. Romer finns till exempel inte ens med som en självklar del i Förintelsen utan utesluts från det begreppet. Magasin DIKKO har tagit ställning för begreppet Förintelsen av romer eftersom det är ett viktigt synliggörande av gruppens historia. Det finns flera eldsjälar och många som vill göra skillnad. Några som försöker förena och jobba med dessa frågor är Nätverket mot antiziganism som vill vara en röst i olika sammanhang. De har bland annat reagerat på ”Uteslutningen av romer ur begreppet Förintelsen och anser att det är oacceptabel”
En annan person som höjer sin röst mot antiziganism, och som även arbetar med begreppet Förintelsen av Romer är Jan Selling som är aktuell i en talkshow om Antiziganism. Jan Selling skriver berättar i sin bok, FRIGÖRELSEN, att det enda monument som finns över den antiziganism som finns och har funnits i Sverige är det minnesmärke som står uppfört i Jönköping. Det uppfördes 2015 till minne av raskravallerna mot Resande som förekom i staden 1948. Jan Selling menar att utbildning och medvetandegörande är de viktigaste ingredienserna för att komma till rätta med antiziganism.
Men först måste man kanske förstå att antiziganism är ett problem som inte enbart ligger hos Resande/Romer utan även hos majoritetsbefolkningen. Det innebär att om problemet/okunskapen också ligger hos majoritetsbefolkningen så finns det även på regeringsnivå. Vi behöver aktivister som strider för Resande/Romers sak eftersom det är vår sak, vi behöver vara obekväma för att få igenom det som är viktigt. Annars kommer vi aldrig få regeringen att förstå vad eller varför det är viktigt att vi till exempel borde ha en Romsk myndighet. Eller varför det är viktigt att minoriteten romer själva måste få utse sina egna representanter. Eller varför det är viktigt att öka kunskapen, synliggörandet och bekämpandet av antiziganismen på alla plan och att kalla Förintelsen av Romer vid dess rätta namn, nämligen Förintelsen av Romer och inte folkmord.
Magasin DIKKO har sök Kulturministern, Jeanette Gustafsdotter, vid flera tillfällen för att hon ska klargöra på vilket sätt hon och hennes departement ska jobba med minoriteten romers och de nationella minoriteternas frågor. Första mailet skickades när hon blev utsedd till ny minister och vi fick ett löfte om ett svar, men vi har fortfarande inte fått något svar trots att vi påmint vid ett flertal tillfällen.
Fakta
Antiziganism är den särskilda rasistiska struktur, ideologi och de fientliga fördomar som riktas mot Resande/Romer. Antiziganismen kränker principen om människors lika värde och rättigheter. Den bygger på en ojämlik värdering av människor och bidrar till en ojämlik fördelning av makt och resurser. Antiziganismen i samhället är utbredd och påverkar Resande/Romer bland annat genom en omfattande diskriminering inom samhällets alla områden, marginalisering och utsatthet för hatbrott.
De nationella minoriteterna är förutom Romer, Samer som också är ett urfolk, judar, sverigefinnar och tornedalingar.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500
