Det var 2014 som Annika Strandhäll gick från att vara förbundsordförande för Vision till att bli statsråd, först socialförsäkringsminister och senare socialminister. Egentligen inte så länge sedan – men ändå har det hänt väldigt mycket inom hennes nya område.
– Jag minns när jag blev minister 2014, hur vi satt tillsammans och kämpade med avfolkningen av norra Sverige, arbetslösheten, den vikande samhällsservicen, utflyttningen… Då tog regeringen bland annat initiativ till att bygga ut de statliga servicekontoren på bred front för att på något sätt försöka möta upplevelsen av den vikande samhällsservicen.
I dag låter det annorlunda när hon träffar kommunalråden.
– Det är ett enormt privilegium att få ansvara för de här frågorna i en tid som man måste beteckna som en grön industriell revolution.
Hon har nyligen träffat USAs nytillträdde ambassadör Erik D. Ramanathan, som berättat om sitt besök till nyindustrialiseringens Norrland, och är märkbart upplyft av hur han som utomstående betraktare ser på det som händer.
– Han beskrev just det här med hur det bubblar av framtidstro och en känsla av att man är med om en stor samhällsomvandling.
Det är ett enormt privilegium att få ansvara för de här frågorna i en tid som man måste beteckna som en grön industriell revolution.
Det finns mycket att vara stolt över i den miljö- och klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans drev mellan 2014 och 2021, säger Annika Strandhäll. Att Sverige fått ett klimatpolitiskt ramverk på plats, med klimatlag och tydliga målsättningar. Klimatklivet, investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläpp. En handlingsplan för cirkulär ekonomi för att återvinna och hushålla med jordens resurser.
– Vi har de styrmedel på plats som gör att när IPCC och vårt eget klimatpolitiska råd säger att vi måste accelerera så kan vi göra det, vilket är häftigt.
Men visst tycker hon att det finns skillnader mellan socialdemokratisk och miljöpartistisk miljö- och klimatpolitik.
– En viktig skiljelinje för mig som socialdemokrat är att klimatomställningen inte ligger på individens axlar utan att det är en uppgift som vi har gemensamt. Politiken måste skapa förutsättningar att vara med på omställningen.
Allt från att det ska vara lättare att återvinna, att det finns laddstolpar som gör det möjligt att byta från bensin- till elbil, till att stora industribranscher slutar släppa ut koldioxid.
– Tittar man på omställning till fossilfritt stål på global nivå pratar vi om sju–åtta procent av världens totala utsläpp. Det är en typ av tekniksprång som vi inte kunde se framför oss för bara några år sedan.
Politiken ska fokusera på att de sektorer som står för de stora utsläppen måste ställa om, samtidigt som det ska vara enkelt för enskilda personer att hänga med.
En viktig skiljelinje för mig som socialdemokrat är att klimatomställningen inte ligger på individens axlar utan att det är en uppgift som vi har gemensamt.
– Vi vet ju att väldigt många svenskar i grund och botten vill vara en del av omställningen men det kan inte bara handla om att peka på undersköterskan och säga att du får inte åka på den där charterresan som du har sparat till i ett och ett halvt år. Jag säger inte att man som enskild konsument inte har ett eget ansvar eller att det inte är rätt att tänka smart kring hur man konsumerar eller äter. Men jag vill inskärpa att det här är en gemensam uppgift, det är ett samhällsbygge.
En miljöfråga där det bränner till, både på svensk och europeisk nivå, är skogsbruket. Skogen har många roller att fylla i en grön omställning. Den kan stå kvar för att fungera som kolsänka och värna den biologiska mångfalden men också sågas upp för att vi ska kunna bygga mer i trä och tillverka biodrivmedel.
På EU-nivå bubblar det kring skogen i taxonomin, som reglerar vad som räknas som ”gröna” investeringar; LULUCF, en ny förordning om markanvändning och skogsbruk; samt lagstiftning som ska säkra att det inte säljs något i EU som bidrar till bland annat avskogning.
Regeringen är kritisk till förslagen som de ser ut i dag, där det bland annat krävs att Sverige ökar sitt kolupptag i mark mest av alla.
– Från ett svenskt perspektiv är skogen egentligen inte ett problem. Vi har en enorm tillgång och vi har en av Europas största kolsänkor redan i dag. De förslag som ligger på bordet tar väldigt lite hänsyn till att nationella förutsättningar ser väldigt olika ut på det här området. Det måste vara möjligt för oss att bruka vår skog på ett hållbart sätt, samtidigt som vi tar hänsyn till andra viktiga perspektiv, säger Annika Strandhäll.
Samtidigt finns det en inhemsk debatt om hur miljöanpassat det svenska skogsbruket egentligen är.
Vi behöver sansa debatten lite grann; för mig är det väldigt märkligt när man jämför svenskt skogsbruk med Bolsonaros skövling av Amazonas.
– Jag har tagit initiativ till att bjuda in företrädare för skogsnäringen och ett antal ideella organisationer för att föra samtal. Vi behöver sansa debatten lite grann; för mig är det väldigt märkligt när man jämför svenskt skogsbruk med Bolsonaros skövling av Amazonas.
När målet är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland kan hon förstå dem som blir frustrerade över att regeringen, för att mildra effekterna av Rysslands krig, föreslår subventionerad bensin och diesel – och för den delen hur oppositionspartier bjuder över. Men hon tror ändå att krisen kommer att leda till en snabbare omställning.
– När jag var på EUs miljöministermöte kunde jag konstatera att den absolut dominerande uppfattningen är att vi behöver skynda på omställningen. Krisen och kriget blottar vad beroendet av olja och gas har medfört.
Regeringens förslag till åtgärder för att stötta hushållen när energipriserna rusar i höjden handlar inte heller bara om bensin och diesel. Den lägger också förslag om till exempel nära fyra miljarder kronor i bonus malus-systemet för att uppmuntra till bilar som släpper ut mindre koldioxid samt ett nytt system för reseavdrag som gör att man kan få avdrag även för att till exempel resa kollektivt eller samåka.
– Vi har varit tydliga med att vi håller fast vid våra klimatambitioner. Paketet innehåller en frysning av reduktionsplikten på ett år, men vi ligger just nu före vår målsättning i tid så det blir inte så problematiskt.
Annika Strandhäll är den första socialdemokratiska miljöministern sedan Lena Sommestad 2006. Även om hon har mindre än ett år på sig fram till valet hinner hon lägga en rad olika förslag.
Hon räknar upp några av dem. En proposition om vindkraft som ska snabba på processen för att etablera vindkraft på land där det kommunala vetot behålls, men kommer tidigare i processen. En utredning som ska titta på möjligheterna till ersättning för de kommuner som säger ja till vindkraft. Sveriges första havsplaner som bland annat innebär att man pekar ut områden som kan vara lämpliga för havsbaserad vindkraft. En proposition om att alla ska ha nära till återvinning.
– Vi har också presenterat Sveriges första nationella plasthandlingsplan; förutom att det är extremt viktigt för klimatet att vi tar itu med plastproblemet kommer det att leda till nya jobb i branschen.
Hon återkommer till det positiva som omställningen för med sig. Det skapas nya jobb och svenska företag har blivit teknikledande.
– Jag känner att det är en väldigt viktig roll för mig, under valrörelsen och under den tid vi har möjlighet att styra miljödepartementet, att förmedla känslan att vi är med om ett nytt samhällsbygge. Det är någonting som vi kommer att vinna på och som förhoppningsvis innebär att vi kan lämna över ett schystare och grönare Sverige till våra barn och barnbarn.
Fakta
Annika Strandhäll är född 1975. Hon har jobbat som projektassistent och projektledare och blev 2011 förbundsordförande för Vision, fackförbundet för kommunaltjänstemän.
Hon är också ordförande i S-kvinnor.
