När gig-ekonomin började etablera sig i vårt land talade man om det i frihetens namn. Under tisdagsmorgonen vaknade jag upp till en notis om att Amazon vill bannlysa orden »fackförbund« och »slavarbete« i sin chatapp för anställda, skriver Elfva Barrio, Jämställdhets och arbetsmarknadspolitisk talesperson för S-studenter.
Under tisdagsmorgonen vaknade jag upp till snö utanför mitt fönster och en omni-notis om att Amazon vill bannlysa orden ”fackförbund” och ”slavarbete” i sin chatapp för anställda. Att det multinationella företaget och dess VD Jeff Bezos är fientliga mot fackföreningsrörelsen är visserligen ingen nyhet. Ändå är deras ihärdiga kamp mot löntagares organisering något som gör mig illa till mods.
Under tiden jag skrollar förbi artiklar om den nya bannlysningen hinner jag även bli rädd. Det var ju inte för så länge sedan som löntagare i vårt eget land ständigt exploaterades av ägares vinstintressen. Och på flera andra ställen i världen sätts hinder gång på gång för arbetstagares förutsättningar att protestera mot usla arbetsvillkor och möjligheter till självbestämmande.
Ibland blir det som att många glömmer bort att den svenska modellen kom till på grund av arbetares samlade kraft och motstånd mot kapitalet.
Ibland blir det som att många glömmer bort att den svenska modellen kom till på grund av arbetares samlade kraft och motstånd mot kapitalet. Färre blir medlemmar i facket och färre engagerar sig partipolitiskt. De två pelarna vår rörelse bygger på försvagas, fördummas, försummas. Det är en farlig utveckling.
I ljuset av detta blir konflikten kring uppgörelsen om LAS något som lämnar en bitter eftersmak. Det är ingen hemlighet att den borgerliga majoriteten i Sveriges riksdag bedriver en ständig kamp mot arbetstagare. Därför är det viktigt att andra står på sig och försvarar den demokratiska arbetsmarknaden. Försämrad arbetstrygghet bör aldrig vara något att stoltsera kring.
De senaste decennierna har vi levt i en illusion om vad frihet innebär. Vi förlitar oss på marknadsextrema dogmer och ser dem som en naturlag. När gig-ekonomin började etablera sig i vårt land talade man om det i frihetens namn. Det skulle skapa förutsättningar för arbetstagare att jobba när de ville och när det behövdes, utropade man. När Foodora-budens villkor började avslöjas i media utropade högern budskap som kokas ner i ett rått ”ja, men byt jobb, då!”.
Balans på arbetsmarknaden är enda förutsättningen för att hålla friheten i jämvikt.
Att kapitalet ser sitt vinstintresse i centrum och ständigt strävar efter att nyttomaximera sin verksamhet är inget konstigt. Kapitalismen funkar ju på det sättet. Tron på ”det snälla kapitalet” är inget annat än en falsk tro. Därför är fackföreningsrörelsen så oerhört viktig. Balansen på arbetsmarknaden är den enda förutsättningen för att hålla friheten i jämvikt. Det vill säga, friheten att tycka till om sin arbetsplats, friheten till fritid, friheten till trygga anställningar.
Vi går snart in i en valrörelse. Där bör den schyssta arbetsmarknaden ses som en ytterst viktig valfråga. Den version av frihet som borgerliga partier åberopar är farlig. Deras yttersta mål är trots allt att ställa sig på näringslivets sida. De vill låta välfärden styras av marknadskrafter och de vill att marknadskrafterna ska ha makt över sina arbetstagare.
Skulle valet resultera i ytterligare en mandatperiod av högermajoritet och en moderatledd regering finns det inget som säger att de inte skulle ta ett steg närmare ett samhälle där arbetsgivare får bannlysa orden ”fackförbund” och ”slavarbete”.
Elfva Barrio,
Jämställdhets- och arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokratiska studentförbundet.
Inlägget Amazons fackliga bannlysningar gör mig rädd dök först upp på Dagens Arena.
