Nio av tio väljare tar del av politisk information på internet varje dag. Samtidigt är förtroendet för informationen som sprids där lågt, visar ny undersökning.
Inför valet i höst har Internetstiftelsen undersökt hur svenskarna tar del av det politiska innehållet och samtalet på internet. Mer än hälften av internetanvändarna har ett stort intresse för politik. Och nio av tio väljare tar del av politiskt innehåll på nätet varje dag. Den viktigaste informationskällan för nästan samtliga internetanvändare över 18 år är traditionella medier som TV, dagstidningar och radio. Men det finns tydliga skillnader mellan unga och äldre väljare.
För drygt sex av tio förstagångsväljare, 00-talister, är sociala medier en viktig källa för politisk information. Medan endast 20 procent av pensionärerna anser att den är viktig. Fyra av tio förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis, medan åtta av tio pensionärer dagligen tar del av politisk information från TV.
Bland förstagångsväljarna är Instagram den plattform där de flesta tar del av politiskt innehåll. Medan Facebook är viktigast för personer födda på 80-talet och tidigare. För 90-talister är Instagram och Facebook ungefär lika viktiga. Enligt Internetstiftelsen är Facebook den vanligaste plattform för att uttrycka politiska åsikter bland samtliga användare.
Det är fortfarande artiklar och nyhetsinslag från de traditionella medierna som internetanvändare tar del av på sociala medier. Internetstiftelsen konstaterar därför att de sociala medieplattformarna är ett bra sätt att frekvent nå ut med politisk information. Särskilt till unga.
Även om sociala medier är en viktig plattform för att nå ut med politisk information till väljarna visar undersökningen att förtroendet för det politiska innehållet på sociala medier är generellt lågt.
34 procent av internetanvändarna uppger att en liten del av innehållet på Facebook är pålitligt. Och nästan en femtedel svarar att inget på Facebook är pålitligt. Även Twitter, Youtube och Instagram har lågt förtroende. Endast fyra procent anser att större delen av innehållet på Instagram är pålitligt. Och endast tre procent att större delen av innehållet på Youtube och Twitter är det.
När det gäller förtroendet för kvällstidningar svarar 24 procent att innehållet är pålitligt. 32 procent uppger att inget eller en liten del av innehållet är pålitligt.
Förstagångsväljare har generellt ett större förtroende för den politiska informationen de tar del av i traditionella medier än pensionärer. Samtidigt har de ett lägre förtroende för innehållet i sociala medier än pensionärer och internetanvändare generellt.
Bland förstagångsväljarna svarar nio av tio att internet ger möjlighet att ta del av politisk information, medan endast en av fem pensionärer gör det. Hälften av 00-talisterna uppger att internet ger möjlighet att påverka samhällsfrågor, endast sju procent av pensionärer tycker det.
62 procent av männen och 45 procent av kvinnorna uppger att de har ett stort politiskt intresse. Männen diskuterade mestadels energipolitik, invandring/integration och lag och ordning på nätet under 2021. För kvinnorna var de största ämnena sjukvård, miljö/klimat och invandring/integration. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har diskuterat politik med någon de inte känner.
Undersökningen visar också att även om tjänstemän har ett större intresse för politik är det arbetare som i högre grad diskuterar politik på nätet.
Undersökningen visar också att två av tio internetanvändare avstår från att delta i det politiska samtalet på nätet för att undvika hat, hot eller hård kritik. Sju procent har under det senaste året blivit utsatta för sådant.
Inlägget Så tar väljarna del av politisk information på nätet dök först upp på Dagens Arena.
