Nu återinförs karensavdraget och många av de tillfälliga ersättningarna för anställda slopas. Försäkringskassan konstaterar att skillnaderna mellan olika gruppers behov av sjukförsäkringen har förstärkts under pandemin.
Från och med 1 april klassas covid-19 inte som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att de tillfälliga reglerna för sjukförsäkringen slopas. Karensavdraget återinförs, ersättning för riskgrupper och smittbärarpenning för sjuka i covid-19 försvinner. Nu måste också anställda som blir sjuka lämna ett läkarintyg efter sju dagar för att få sjuklön. Under pandemin var det intygskrav efter 14 dagar.
Mellen april 2020 och september 2021 fick över två miljoner personer ersättning för karens, enligt Försäkringskassan. Bara i april 2020 fick 445 000 ersättning.
I samband med återgången till gamla regler släppte Försäkringskassan i går en ny rapport. Den visar på hur betydelsen av sjukförsäkringen under pandemin har skilt sig mellan olika yrkesgrupper. Bland de som har kunnat jobba på distans och de som inte har haft den möjligheten.
Under pandemin har risken för smitta och högre arbetsbelastning ökat i bland annat kvinnodominerande kontaktyrken som skola, vård och omsorg. Undersköterskor inom hemtjänst och äldreomsorg har haft 36 procents överrisk för sjukskrivning. För förskollärare har överrisken legat på 53 procent.
Inom mansdominerande yrkesgrupper som taxi-, buss- och spårvagnsförare har risken för sjukskrivning legat på 40 procent högre än den genomsnittliga risken för anställda i alla yrkesgrupper.
Yrkesgrupper som utför kontorsarbete och har kunnat jobba på disans, har generellt en lägre risk för sjukskrivning. Yrken som it-arkitekter, testledare och systemutvecklare har en underrisk för sjukskrivning på 24 procent. Civilingenjörsyrken 19 procent. Även om dessa grupper blivit sjuka i covid-19 har de i lägre grad behövt avstå från att arbeta, då de kan jobba hemma, skriver Försäkringskassan i rapporten.
Enligt rapporten har ersättning för karens, smittbärarpenning och sjukpenning varit viktiga ”för just de grupper av försäkrade som hade störst behov av sjukförsäkringen redan före pandemins utbrott”. Sjukförsäkringen har haft störst betydelse för att ge ekonomisk trygghet för ”de grupper som inte har kunnat utföra förvärvsarbete hemifrån och som har drabbats av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller smitta”.
”Vi ser därmed tecken på att pandemin har förstärkt de socioekonomiska skillnaderna mellan grupper på arbetsmarknaden som funnits sedan tidigare, och förstärkt skillnaderna mellan olika gruppers behov av sjukförsäkringen”, skriver Försäkringskassan.
Inlägget Klassrelaterade hälsoklyftor växte under pandemin dök först upp på Dagens Arena.
