Du sörjde det som varit
Du satt här vid bordet
Du skulle bryta mönstret
Du skulle ha det modet
Du ville vara kärlek
Du ville vara sann
Men du tog barnens pengar
och rökte maja så de brann
Du vet när du var liten
hur ensam du var
när mamma började med skiten
och lämnade dig kvar
Du sa att barn ska växa upp med
kärlek och respekt
Hur vuxna skrikit och svikit
tills din hjärna blev defekt.
Du har sökt in i mörkret
Tills det enda som fanns
Det enda som aldrig svek dig
var kemisk obalans.
Du har fördömt
du har förlåtit
och förkastat
du har gråtit
Lägg ner offerkoftan
ta av dig din gloria
Du väljer bort barnen
kör repris på din historia
Du tar tramadol, oxycontin och Subutex
Du är en pappa
som tappa
alla koncept
Du sökte hjälp hos din mamma
Så fort det blev problem
Du kallar det hjälp
jag kallar det pundareksem
Jag känner din sorg
Jag ser din smärta
Och jag dömer dig inte
för att jag saknar hjärta
Men nu är du vuxen
Nu är du man
Du är någons hela värld
Så skärp dig för fan
Du skriker åt barn
med skiftande pupiller
för att din stora kärlek
är den till dina piller
Du är värd allt det bästa
Och även dina ungar
Låt kärleken segra
Tills hela världen gungar
Linda Lundqvist
linda@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
