En av de ukrainska borgmästare som uppges ha förts bort av ryska styrkor har släppts fri i utbyte mot nio ryska soldater i 20-årsåldern, uppger Ukrainas myndigheter. Borgmästaren i den ukrainska staden Melitopol har släppts fri efter att ha kidnappats av ryska soldater för några dagar sedan, enligt Ukrainska myndigheter. – Tack för att ni […]
The post Borgmästare frisläppt i utbyte mot soldater appeared first on Syre.
Protesterna den 9 april kan bli ett viktigt avstamp för att lyfta bostadsfrågan under valrörelsen 2022 (Foto: Natalia Medina).
av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv
Kriget har fördröjt det hela något, men nu tar Nätverket Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik nya tag i förberedelserna inför protestdagen den 9 april.
I Stockholm har den lokala samordningsgruppen träffats och bestämt upplägget. Det blir lokala torgprotester/aktiviteter runt om i länet kring lunchtid för att sedan samlas i en gemensam manifestation på Medborgarplatsen kl 14.30.
Tanken är att återuppta det som var så bra i förra årets rörelse mot marknadshyra – de lokala nätverken och engagemangen som verkligen nådde ut till folk, och samtidigt som vi behöver varandra och vill förenas i en gemensam protest.
Kriget mot Ukraina har gjort många människor rädda och samhällsdebatten är helt inriktad på militarism och skyddsfrågor. Därför kanske protesterna inte kan bli lika stora som de annars hade blivit.
Men även i detta är det viktigt att se hur frågan om ett hem är central. Hur det känns när ens hem bombas sönder och vikten av ta emot flyktingar och ge skydd och nya hem. Att allmännyttan är så nedbantad blir återigen ett hinder i krisen ovanpå det som arrangörerna säger i sitt flygblad – att över en miljon står i kö för en hyreslägenhet i storstäderna redan idag.
Vilgot Karlsson är med och planerar inför 9 april:
– Det blir en blandning av musik och tal kring de olika bostadspolitiska frågorna. Vi hoppas att vår frågeenkät till de politiska partierna ska ha kommit tillbaka så att vi kan presentera resultatet. Vi planerar även att bygga ett hus tillsammans på plats av plankor, kartong och färg för att illustrera den bostadspolitik vi skulle vilja se.
Marie-Louise Folkman sitter i Hyresgästföreningen Stockholm Sydosts styrelse som varje månad genomför ett lokalt torgmöte i Söderort tillsammans med kampanjen Rädda Hyresrätten.
Vad har ni fått för respons?
– I Farsta i januari var det regn, blåst och kallt, och då blev det ju inte heller så långa samtal. Många som fick våra flygblad sa att det var bra att vi var där och uttryckte en glad förvåning över att valkampanjen redan startat. Att vi trots regn och kyla var där kändes som en bra signal om att det här var så viktigt.
– På Kärrtorps torg i februari var vi 15 stycken som kom för att dela flygblad. Vi fick väldigt positiv respons. En äldre dam sa ”Rädda vad som räddas kan!” och det handlar mycket om det. Det är så viktigt att visa att det går att kämpa för hyresrätten och att någon gör det. Att vi måste göra det. Även många bostadsrättsinnehavare håller med.
Datumet som är satt för mars är lördagen den 26 kl 13.00 på Bagarmossens torg. Då kommer även hyreskampsbussen att vara på plats! Temat är: ”Varför är det bostadsbrist? Detta kan politikerna göra något åt.”
Kampanjen ska varje månad lyfta fram ett specifikt tema som är viktigt för hyresrättens framtid. I april ska det handla om allmännyttan.
Nätverket Nej till marknadshyra har tagit fram ett bredare bostadspolitiskt program som ligger på sidan raddahyresratten.se och detta finns även nu som namninsamling på mittskifte.org, Rädda Hyresrätten – bostadspolitik valåret 2022. Hjälp gärna till med spridningen!
Inlägget Rädda Hyresrätten den 9 april dök först upp på .
Den 11 mars bjöd statssekreterare Nina Andersson in till ett sakråd om antiziganism. Fokus på mötet var att inhämta synpunkter och medskick till arbetet med att ta fram åtgärdsprogram mot olika former av rasism.
Dialogen med de romska organisationerna är viktig för oss och vi tar med deras medskick i det fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet. Antiziganismen har ingen plats i vårt samhälle, säger statssekreterare Nina Andersson.
Fredag den 11 mars deltog cirka 10 organisationer i ett sakråd tillsammans med statssekreterare Nina Andersson och tjänstepersoner från Regeringskansliet. Syftet med mötet var att få en bredare och fördjupad kunskap kring vad som behöver göras för att motverka antiziganism samt ta del av civilsamhällets perspektiv, idéer och medskick på regeringens arbete på området.
Organisationerna berättade bland annat om romers situation på arbetsmarknaden. Det finns utmaningar både för de som är anställda där de upplever att arbetsgivare har fördomar, men också vid ansökan till arbete och utbildningar. De lyfte också behovet av kompetenshöjning inom rättsväsendet om antiziganism och att det behövs mer forskning om antiziganism. När det gäller forskning och olika typer av rapporter påminde organisationerna även om vikten av att sprida forskningsresultat och framtagna rapporter till exempelvis kommuner och skolor.
På mötet tog företrädarna också upp skolans viktiga roll i att verka för kunskapshöjning och mot fördomar samt vikten av att det finns förebilder för unga romer.
Med utgångspunkt i regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott avser regeringen att under 2022 ta fram särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism, däribland antiziganism. Åtgärdsprogrammen kommer bl.a. att innehålla åtgärder för att synliggöra och motverka respektive form av rasism. Regeringen vill i framtagandet ha en dialog med civilsamhället om kommande åtgärdsprogram.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
Brasiliens president Jair Bolsonaro har tilldelats en medalj för skydd och försvar av ursprungssamhällen i Amazonas. Nu riktar ursprungsledare stark kritik mot landets justitiedepartement och anklagar Bolsonaro för såväl folkmord som ”ekomord”. Justitieminister Anderson Torres delade på onsdagen ut en medalj ”som ett erkännande av deras betydande altruistiska tjänst för välbefinnande, skydd och försvar av […]
The post Urinvånare rasar mot ”absurd” Bolsonaro-medalj appeared first on Syre.
Ekobrottsmyndigheten i Göteborg har under februari och mars genomfört ett antal tillslag kopplade till penningtvätt. En person har häktats av Göteborgs tingsrätt och totalt är…
För första gången i Umeå arrangeras Festivála! Festivaale! Festivaali! Festiválo! Festivalo! ! פעסטיוואל Festival! – ett forum där judiska, romska, sverigefinska, tornedalska och samiska språk-, kultur- och rättighetsfrågor står i centrum. Mellan 20–22 maj fylls Gammlia med livemusik, utebio, teater, karaoke, marknad, poesi, kaffe vid elden och mycket mer. Festivalen görs i ett omfattande samarbete mellan Västerbottens museum och elva lokala föreningar och eldsjälar.
Det är Álgguogåhtie Umesamer i samverkan, arbetsgruppen för judiska frågor i Umeå, Azra Suljic, Finska klubben i Umeå, Finska församlingen i Umeå, RUNG, Sinti Roma Råd, Såhkie Umeå sameförening, Tornedalingar, kväner och lantalaiset i Umeå, Tráhppie samt URS Nuoret som tillsammans med Västerbottens museum gått samman för att under en helg skapa plats för samtal, diskussion och kultur.
Vi tycker det är dags att de fem nationella minoriteterna gör en gemensam festival tillsammans. Sedan många år har Västerbottens museum och föreningarna arbetet med olika arrangemang, och nu när Umeå firar 400 år som stad gör vi det tillsammans. Vi har olika erfarenheter, kultur och historia men har som gemensam nämnare att vi varit viktiga för staden, och det är något som behöver lyftas fram, säger Rita Poromaa och Birgitta Brännvall från föreningen Tornedalingar, kväner och lantalaiset i Umeå.
Västerbottens museum har sedan länge uppmärksammat högtidsdagar och minnesdagar tillsammans med flera av föreningarna – men nu är det dags att tänka större.
Jag ser fram emot en festival med ett så brett program! Riktigt bra konserter, angelägna samtal, umgänge och många aktiviteter för barnen. Det känns både kul, efterlängtat och viktigt, säger Sofia Breimo, etnolog på Västerbottens museum och en av festivalens två projektledare.
Just nu planeras festivalen av en stor programgrupp med representanter från alla föreningar. Exempel ur programmet är sprakande klezmer med trion Tzeitel, föreläsning med advokat och människorättsaktivist Sunita Memetovic, danskaraoke, panelsamtal med fem unga röster samt en mängd olika aktiviteter för barnen, bland annat teater på finska och meänkieli och sagoläsning på umesamiska och sydsamiska.
Unga röster!
Fredag kl 14.00 i Bio Abelli
Fem röster om motstånd, drömmar och förebilder. Panelsamtalet modereras av Tobias Poggats, journalist.
Konsert med Tzeitel
Lördag kl 17.00 på Dansbanan
Sprakande klezmer med glödande hjärta. Tzeitel spelar smäktande melodier, bubblande tvåtaktssväng och sorgesamma sånger. En musikalisk upplevelse som lockar till både skratt och gråt.
Björnmötet, en sann historia. Barnteater av och med Daniel Särkijärvi
Lördag kl 13.00 på Bondgården
En spännande skildring om en övernattning i naturen och om ett omskakande möte. I den här teatern vävs meänkieli och svenska samman i en medryckande föreställning som roar även de vuxna. Kanske dyker till och med den meänkielitalande papegojan upp?
Programmet släpps i sin helhet den 6 april på https://www.vbm.se/evenemang/festival/
1999 erkände Sverige fem nationella minoriteter: judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar samt urfolket samerna. Därmed har dessa erkänts särskilda rättigheter vad gäller språk och kultur.I samband detta blev fem minoritetsspråk erkända som nationella minoritetsspråk. Det innebär att språken enligt lag skall skyddas och främjas. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib samt de samiska språken.Samerna har urfolksstatus och har därmed ytterligare särskilda rättigheter. FN:s generalförsamling antog 2007 en deklaration som syftar till att tydliggöra urfolkens rättigheter – the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples (UNDRIP). Sverige har ställt sig bakom antagandet av UNDRIP.
Kontakta Sofia Breimo om du vill komma i kontakt med representanter från de lokala föreningarna.
Festivalen stöttas av: Institutet för Språk & Folkminnen, Region Västerbotten, Umeå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Film i Västerbotten, Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten samt ArosFilm.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
Även om den gamle KGB-agenten på tronen i Kreml ända sedan han steg till maktens högsta tinnar förmått sätta rädsla i omvärlden har han fram tills nyligen ändå alltid framstått som rationellt beräknande. Ja, det som oroat mig och antagligen många andra de senaste veckorna är den plötsliga bristen på iskyla. Det som verkligen skrämmer […]
The post Med osynligt bläck ritar Putin om Europakartan appeared first on Syre.
Flyktingfrågan har slagit en rejäl kullerbytta i och med kriget i Ukraina. ”Aldrig tillbaka till 2015” visar sig lika framsynt som att internet är ”en fluga som kanske blåser förbi” – som en it-minister en gång sa. För flyktingarna verkar bli betydligt fler än 2015, och den här gången vill alla ta emot dem. Det […]
The post Kullerbytta i flyktingpolitiken appeared first on Syre.
Den colombianske presidentkandidaten Gustavo Petro lovade i förra veckan att ge ensamstående mammor och äldre utan pension en basinkomst som motsvarar en halv minimilön i landet. Med ett förflutet i en gerillarörelse väcker han djupa känslor från både höger och vänster. I söndags valdes han med stort stöd till vänsterkoalitionens presidentkandidat till presidentvalet som ska […]
The post Colombiansk presidentkandidat lovar basinkomst till 9 miljoner appeared first on Syre.
Lönerna har inte ökat i takt med produktiviteten, och nu ökar inflationen. Effekten blir en sänkt levnadsstandard.
När jag studerade nationalekonomi, något år innan finanskrisen slog till 2007, upplyste professorn oss om att kriser tillhörde det förflutna. Nationalekonomins förklaringsmodeller och marknadens verktygslåda hade blivit så sofistikerade, så träffsäkra, att varningstecknen kunde fångas i tid.
Så blev det inte.
I stället slungades världen in i den allvarligaste finansiella chocken sedan trettiotalet.
De senaste veckornas ekonomiska signaler påminner om hur snacket gick de där åren på 00-talet. Vi har fått höra att låga räntor närmast är ett permanent tillstånd, att banker och finansiella aktörer kan erbjuda till synes oändlig likviditet. Men nu, när priserna ökar med en hastighet som vi inte sett sedan början av nittiotalet, kommer det att bli annorlunda.
Tuffast blir det för den med knapp inkomst som tagit stora lån
Enligt Riksbankens senaste statistik ligger inflationen just nu på 4,5 procent, medan målet ligger på 2 procent. När inflationen gick upp under förra året handlade det framför allt om stigande energipriser. Men om ökningen av energipriserna plockas ur konsumentprisindex för februari ligger inflationstakten på 3,4 procent. Bara i år har priset på kaffe och tomater ökat med närmare en tredjedel. I går meddelade den amerikanska centralbanken dessutom att styrräntan höjs för första gången sedan 2018.
Den senaste statistiken publicerades före Rysslands invasion av Ukraina. Allt talar med andra ord för att priserna kommer att öka ytterligare – och det kan gå snabbt.
Om Riksbanken bestämmer sig för att höja reporäntan från dagens nollnivå kommer det innebära att banker och utlånare höjer sina respektive räntor. Det gör till exempel att hushållens kostnader för bolån kommer att öka.
Tuffast blir det för den med knapp inkomst som tagit stora lån på en bostad som inte ökat mycket i värde. Som Finansinspektionen konstaterar i den senaste bolåneundersökningen:
”De senaste årens trend där nya låntagare tar allt större lån fortsatte även under 2020. Både den genomsnittliga belåningsgraden [..] och den genomsnittliga skuldkvoten ökade [..] Andelen nya bolånetagare med en skuldkvot över 450 procent av bruttoinkomsten ökade till 11,3 procent [..] Då fler nya låntagare har tagit större bolån i förhållande till sin inkomst, är de mer känsliga för höga räntenivåer än tidigare.”
Men en envis inflation som inte låter sig tuktas i första taget drabbar inte bara bolånemarknaden. För den som bor i hyresrätt innebär det att hyran ökar utan att det kompenseras med en värdeökning, som är fallet med bostadsrätter och villor. Och håller prisstegringarna i sig, i kombination med höjda räntor, riskerar det att skapa en lågkonjunktur.
Lite inflation i sig behöver inte vara farligt. Tvärtom. Det kan kyla av bostadsmarknaden liksom bromsa oseriös utlåning och spekulation. Problemet uppstår om den inte motsvaras av vettiga löneökningar.
De senaste decennierna har löntagarnas andel av företagens vinster, den så kallade löneandelen, fallit. Konsekvensen är både ökade inkomstklyftor och potentiellt minskade marginaler för sparande och konsumtion. Lönerna har heller inte ökat i takt med produktiviteten.
Kombinationen kommer i praktiken innebära en sänkning av levnadsstandarden under 2022.
De accelererande priserna markerar med all sannolikhet slutet på lågräntesamhället. Finanskriser och större skiften i samhällsekonomin fördelas sällan rättvist. Störst förlorare blir låg- och medelinkomsttagare. Just därför måste de höjda räntorna mötas med en politik och en lönebildning som både ökar jämlikheten och skyddar ekonomin från en djup lågkonjunktur. Mest avgörande är att landets löntagare rustar för avtalsrörelse och får skäliga löneökningar.
Det är inte bara rättvist för den som jobbar – det är också en vettig ekonomisk politik.
Inlägget Räntefesten är över dök först upp på Dagens Arena.