Inlägg publicerade i “Samhälle”

De ryska feministerna mot kriget är den grupp i Ryssland som beskrivs som den mest och bäst organiserade motståndsgruppen mot det krig som landet för i Ukraina. – Kvinnorna var de första att motsätta sig kriget, säger Ella Rossman, en av samordnarna, till den italienska nättidningen Fanpage. Sedan dess har de protesterat med fast beslutsamhet […]

Inlägget Högt spel när ryska feminister kräver fred dök först upp på Fempers Nyheter.

Ledaren # 11 2022
Kriget ändrar vad som är politiskt möjligt
Solidariteten med Ukraina öppnar nya dörrar
Behåll perspektiven, håll ihop vänstern

Det är en märklig dans som pågår nu i stater som för bara en månad sedan gjorde sport av att avhumanisera flyktingar. Danmark gick så långt i införandet av drakoniska flyktinglagar att de nu sitter i en riktigt knepig situation. Kanske får de ukrainska flyktingarna helt enkelt en annan slags status än flyktingar – allt med den halsbrytande logiken att eftersom flyktingar inte längre är flyktingar så måste följaktligen också flyktingar kallas något annat än flyktingar. Det danska politiska etablissemanget har investerat år i att misstänkliggöra människor på flykt så till den milda grad att statusen flykting blivit liktydigt med att vara en suspekt andra klassens människa.
Det är inte konstigt om flyktingar från krig, folkmord, humanitära och sociala katastrofer på andra mindre uppmärksammade platser än Ukraina känner bitterhet och alienation just nu. Hur var det med utrymmet, fanns det alltså plats hela tiden? Gick det alltså att skaka fram gratis kollektivtrafik och kanske till och med bostäder och arbete åt nyanlända? Kommer vi kanske nu till och med se vetenskapliga rapporter om att flyktingmottagandet är en nettovinst för staten – rapporter som inte viftas bort och vars författare inte misstänkliggörs? Det är uppenbarligen skillnad på ”flyktingar” och flyktingar.

Det ligger förstås nära till hands att hemfalla till cynism i det rådande samhällsklimatet. Hur skamlösa, ryggradslösa och samtidigt kortsynta är dessa politiker egentligen? Räknade de kallt med att det aldrig igen skulle uppstå en flyktingvåg i det geografiska närområdet? Tänkte de att det geopolitiska korthus som upprätthållit relativ fred i Europa skulle vara för evigt?
Vi ska emellertid inte överdriva argumentet att den plötsliga solidariteten med ukrainare bara handlar om hudfärg. Västeuropa har en lång och föga smickrande historia av att avhumanisera och måla ut också östeuropéer som barbariska, ociviliserade och mindre värda att bry sig om. Cynikern skulle säga att om Natosfärens intressen i Ukraina såg annorlunda ut så skulle den samhälleliga solidariteten också se annorlunda ut – vi kommer förmodligen också få se hur långt den borgerliga solidariteten sträcker sig om kriget skulle dra ut på tiden i flera år. Men vi ska samtidigt inte underskatta kraften i solidaritet, även när den har en bitter bismak. För nu öppnas politiska dörrar på vid gavel som varit stängda i årtionden, både på gott och ont.

För det är mer som är i rörelse just nu än Nato-propaganda och upprustningsiver. När de ryska oligarkerna och deras status som halvgudar i den finansiella världseliten ifrågasätts öppnas också frågan om varför alla andra oligarker innehar samma status. När ukrainska regeringen ber Elon Musk ställa sina privatägda satelliter till förfogande ställs samtidigt frågan om varför det alls finns satelliter i privat ägo. När ekonomin underställs politiken i krigstid ställs automatiskt också frågan om varför det anses tillhöra normaltillståndet att det är tvärt om.
Det pågår alltid en dragkamp mellan olika impulser inom samhället. Tvärtemot den borgerliga logik som pumpas ut just nu och som säger att allt avgörs på slagfältet – och vars enda slutpunkt ligger i totalt krig med döda räknade i hundratusental – så ser vi faktiskt prov på politikens makt just nu. Allt det som var ”omöjligt” för några veckor sedan blir nu politisk verklighet utan några omsvep och knappt någon debatt.

På kort sikt gäller det att hålla emot trycket från ett helt samhällsbygge som mobiliserar för upptrappning och eskalering, att stå upp för ett lands rätt att försvara sig mot en invasion utan att för den sakens skull ryckas med i yran. Att stå upp för de principer vi tror på utan att splittras i oförsonliga interna motsättningar. För det kommer en tid då krigströttheten sätter in och vi vaknar till en ny vardag i en ny politisk värld. Vänstern måste klara av att ha blicken också på den horisonten.

Inlägget Omprövningarnas tid dök först upp på Internationalen.

Værnepligtige fra Danske Artilleriregiment i Oksbøl. Foto: John Randeris / Forsvaret 

 

I aftalen forpligter parterne sig til over en 10-årig periode at hæve de danske forsvarsudgifter til 2 procent af bruttonationalproduktet. Samtidig vil partierne afskaffe det danske forsvarsforbehold overfor EU og gøre Danmark uafhængig af russisk gas over en årrække.

 

Med aftalen beslutter partierne en voldsom oprustning af Danmark. Samtidig vil de svække den selvbestemmelse, som forbeholdet overfor EU-hæren har givet siden 1993. Og endelig er aftalen en bombe under finansieringen af velfærden og – ikke mindst – den grønne omstilling.

 

Giver kun mening for rustningsindustrien

Det overgreb, som i disse uger udspiller sig i Ukraine, har synliggjort, at Putins Rusland er en militær stormagt, som er villig til at besætte og undertrykke andre landes befolkninger for at bevare eller genskabe en “interessesfære”, der ligger langt uden for landets grænser. Også i Europa er Putin villig til at besætte og tryne befolkninger, der ikke makker ret.

 

I en lang række lande – og desværre også i Danmark – er den forståelige bekymring og vrede, som disse overgreb har fremkaldt, blevet udnyttet til at fremme en dødsensfarlig oprustningsstrategi.

 

Kampagnen for yderligere NATO-oprustning er fuldstændig irrationel, hvis man da ikke lige ser det fra rustningsindustriens synsvinkel. Allerede nu er NATO militært set voldsomt overlegne. Ruslands militære kapacitet er stor, men anslås til at være mindre end blot to af de europæiske NATO-stormagter. Ruslands militærbudget var f.eks. i året 2020 61,7 mia. dollars, hvor tallene for NATO-landene samme år var f.eks.: Tyskland 52,2 mia., UK 59,2 mia., Frankrig 50,2 mia. og Italien 28,4 mia. Og så er der jo USA, der samme år brugte hele 778 mia. dollar! Kort sagt: NATO udgør allerede nu en fuldstændig overvældende militær overmagt – og er også langt “foran” mht. tempoet for yderligere oprustning.

 

Det er naturligvis et stort spørgsmål, hvad denne ca. faktor-15-overmagt egentlig kan bruges til, når det handler om atommagter, der hver for sig har kapacitet til at udslette verden – hvilket også afspejler sig i den nuværende krig. Men også dette peger udelukkende på, at vejen til en fredeligere verden er en helt anden end yderligere oprustning (læs f.eks. de seneste ugers kommentarer i linket nedenfor).

 

Sorte udsigter for finanslovene

Ud over at det nationale kompromis er en fejlagtig sikkerhedspolitisk strategi, er den imidlertid også en bombe under både velfærd og – især – klimaet. En forøgelse af forsvarsudgifterne til 2 procent af bruttonationalproduktet (BNP) i 2030 vil indebære, at Danmark i 2030 skal bruge en halv procent af BNP – svarende til knapt 18 mia. kr. mere på forsvaret. Hvert år. Med andre ord en stor forøgelse af udgifterne til forsvaret. Det samlede offentlige budget udgør – alt inklusive – ca. 2 procent af BNP.

 

Hvor pengene til oprustningen af forsvaret skal findes, er uklart ud fra aftaleteksten. Partierne forpligter sig på at finde de nødvendige midler, og statsministeren har også antydet, at det kommer til at betyde nedskæringer på en række andre områder af de offentlige udgifter.

 

Økonomiske tænketanke har anslået, at der er et såkaldt “økonomisk råderum” på godt 3 mia. kr. i 2030 ud fra de aftaler, der allerede er indgået – herunder sigtet om balance på de offentlige finanser. Det vil sige, at man med oprustningsbudgettet ikke bare vil bruge hele dette ”råderum”, men overskride det med 500 procent!

 

Måske er det derfor, at partierne bag aftalen også har besluttet, at budgetloven skal lempes. Fremover skal budgetloven tillade, at der kan være strukturelt underskud på den offentlige saldo på ned til 1 procent af BNP. Det er en lempelse på en halv procent af BNP. Det er snublende nært at slutte, at partierne på den korte bane vil dække de øgede forsvarsudgifter med større underskud på de offentlige finanser.

 

På den korte bane vil en finansiering af de øgede forsvarsudgifter med underskud på de offentlige finanser betyde, at man kan undlade at skære stort i øvrige offentlige udgifter til velfærd og sundhed. Men på sigt vil ufinansierede varige udgifter til forsvaret medføre øget gæld med renter og afdrag, som vil være med til at udhule udgifter til andre områder. Lempelsen af budgetloven kan derfor næppe siges at være en mulig varig finansiering af den øgede oprustning.

 

Klimabevægelsen må til kamp mod oprustningsforliget
Mette Frederiksen har allerede antydet, at lempelsen af budgetloven skal bruges til at undgå alt for drastiske angreb på velfærden på den korte bane. Men hvad så med den grønne omstilling, hvad med den allerede katastrofalt halvhjertede klimaindsats??

 

Hvis Danmark skal leve op til sit klimaansvar – og bare regeringens egne løfter – vil afviklingen af fossil energi m.v. kræve enorme udgifter i netop de kommende år. F.eks. etableringen af billig og effektiv kollektiv trafik, boostet af elektrisk infrastruktur, omstillingen af boligopvarmning osv. osv. Regeringens luftkasteller om at omstillingen kan blive en nærmest gratis omgang med stort set ’business as usual’, båret på magisk succes for markedskræfter og Power to X, er fuldstændig urealistiske. Der er brug for en radikal omstilling, som (bl.a.) vil koste mange, mange milliarder.

 

Dertil kommer den klimagæld til udviklingslandene, som endnu ikke er betalt. Danmarks rimelige del af de 100 mia. dollars pr. år, som på flere COP-møder er blevet lovet, udgør ca. 5 mia. kr. pr. år. Danmark betaler stadig kun en brøkdel af dette – og stjæler endda langt de fleste af midlerne fra den udviklingsbistand, vi gav i forvejen!

 

Heldigvis er klimabevægelsen fuldt bevidst om begge dele. De centrale krav ved ”Folkets klimamarch” forrige år, der fokuserede på finansloven, var således: ”20 mia. til grøn opstilling i Danmark – plus 5 mia. til klimabistand”.

 

Det kulsorte oprustningsforlig er derfor et katastrofalt benspænd for en sådan finanslov – og dermed også for Danmarks bidrag til at redde klimaet.

 

Endda også på andre måder: Forsvaret er en solid miljøsynder – især som storforbruger af fossile brændstoffer til køretøjer og fly. (Selv om det naturligvis er i en helt anden størrelsesorden end det danske, kan det i den forbindelse nævnes, at USA’s forsvar alene ved det fossile brændstofforbrug udleder CO2 på niveau med hele landet Portugal!) Mere udstyr, flere soldater, flere øvelser og missioner betyder øgede udledninger. Og investeringer i nyt materiel vil ligeledes betyde voldsomme CO2-udledninger der, hvor det produceres.

 

Også derfor er kampen mod oprustningsforliget en relevant kamp for klimabevægelserne.

 

Det burde være så indlysende for enhver: Brug pengene på at redde kloden – ikke på at kunne bombe den en ekstra gang!

 

SAP’s forretningsudvalg, den 16. marts 2022

Protesterna den 9 april kan bli ett viktigt avstamp för att lyfta bostadsfrågan under valrörelsen 2022 (Foto: Natalia Medina).

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Kriget har fördröjt det hela något, men nu tar Nätverket Nej till marknadshyra – Ja till en social bostadspolitik nya tag i förberedelserna inför protestdagen den 9 april.

I Stockholm har den lokala samordningsgruppen träffats och bestämt upplägget. Det blir lokala torgprotester/aktiviteter runt om i länet kring lunchtid för att sedan samlas i en gemensam manifestation på Medborgarplatsen kl 14.30.
Tanken är att återuppta det som var så bra i förra årets rörelse mot marknadshyra – de lokala nätverken och engagemangen som verkligen nådde ut till folk, och samtidigt som vi behöver varandra och vill förenas i en gemensam protest.

Kriget mot Ukraina har gjort många människor rädda och samhällsdebatten är helt inriktad på militarism och skyddsfrågor. Därför kanske protesterna inte kan bli lika stora som de annars hade blivit.
Men även i detta är det viktigt att se hur frågan om ett hem är central. Hur det känns när ens hem bombas sönder och vikten av ta emot flyktingar och ge skydd och nya hem. Att allmännyttan är så nedbantad blir återigen ett hinder i krisen ovanpå det som arrangörerna säger i sitt flygblad – att över en miljon står i kö för en hyreslägenhet i storstäderna redan idag.

Vilgot Karlsson är med och planerar inför 9 april:
– Det blir en blandning av musik och tal kring de olika bostadspolitiska frågorna. Vi hoppas att vår frågeenkät till de politiska partierna ska ha kommit tillbaka så att vi kan presentera resultatet. Vi planerar även att bygga ett hus tillsammans på plats av plankor, kartong och färg för att illustrera den bostadspolitik vi skulle vilja se.
Marie-Louise Folkman sitter i Hyresgästföreningen Stockholm Sydosts styrelse som varje månad genomför ett lokalt torgmöte i Söderort tillsammans med kampanjen Rädda Hyresrätten.

Vad har ni fått för respons?
– I Farsta i januari var det regn, blåst och kallt, och då blev det ju inte heller så långa samtal. Många som fick våra flygblad sa att det var bra att vi var där och uttryckte en glad förvåning över att valkampanjen redan startat. Att vi trots regn och kyla var där kändes som en bra signal om att det här var så viktigt.
– På Kärrtorps torg i februari var vi 15 stycken som kom för att dela flygblad. Vi fick väldigt positiv respons. En äldre dam sa ”Rädda vad som räddas kan!” och det handlar mycket om det. Det är så viktigt att visa att det går att kämpa för hyresrätten och att någon gör det. Att vi måste göra det. Även många bostadsrättsinnehavare håller med.

Datumet som är satt för mars är lördagen den 26 kl 13.00 på Bagarmossens torg. Då kommer även hyreskampsbussen att vara på plats! Temat är: ”Varför är det bostadsbrist? Detta kan politikerna göra något åt.”
Kampanjen ska varje månad lyfta fram ett specifikt tema som är viktigt för hyresrättens framtid. I april ska det handla om allmännyttan.
Nätverket Nej till marknadshyra har tagit fram ett bredare bostadspolitiskt program som ligger på sidan raddahyresratten.se och detta finns även nu som namninsamling på mittskifte.org, Rädda Hyresrätten – bostadspolitik valåret 2022. Hjälp gärna till med spridningen!

Inlägget Rädda Hyresrätten den 9 april dök först upp på .

Den 11 mars bjöd statssekreterare Nina Andersson in till ett sakråd om antiziganism. Fokus på mötet var att inhämta synpunkter och medskick till arbetet med att ta fram åtgärdsprogram mot olika former av rasism.

Dialogen med de romska organisationerna är viktig för oss och vi tar med deras medskick i det fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet. Antiziganismen har ingen plats i vårt samhälle, säger statssekreterare Nina Andersson.

Fredag den 11 mars deltog cirka 10 organisationer i ett sakråd tillsammans med statssekreterare Nina Andersson och tjänstepersoner från Regeringskansliet. Syftet med mötet var att få en bredare och fördjupad kunskap kring vad som behöver göras för att motverka antiziganism samt ta del av civilsamhällets perspektiv, idéer och medskick på regeringens arbete på området.

Organisationerna berättade bland annat om romers situation på arbetsmarknaden. Det finns utmaningar både för de som är anställda där de upplever att arbetsgivare har fördomar, men också vid ansökan till arbete och utbildningar. De lyfte också behovet av kompetenshöjning inom rättsväsendet om antiziganism och att det behövs mer forskning om antiziganism. När det gäller forskning och olika typer av rapporter påminde organisationerna även om vikten av att sprida forskningsresultat och framtagna rapporter till exempelvis kommuner och skolor.

På mötet tog företrädarna också upp skolans viktiga roll i att verka för kunskapshöjning och mot fördomar samt vikten av att det finns förebilder för unga romer. 

Åtgärdsprogram mot olika former av rasism

Med utgångspunkt i regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott avser regeringen att under 2022 ta fram särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism, däribland antiziganism. Åtgärdsprogrammen kommer bl.a. att innehålla åtgärder för att synliggöra och motverka respektive form av rasism. Regeringen vill i framtagandet ha en dialog med civilsamhället om kommande åtgärdsprogram.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS