Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Inlägg publicerade i “Samhälle”

Seniorkort till alla 65+!

I nästan alla kommuner i Västra Götalandsregionen får de äldre invånarna ett gratis ”busskort”. Det är ett kort som gäller bussar och tåg som går…

Nyhetsbrev 2022-03-18

Biogas, Khashayar Farmanbar, klimatmål, klimatpolitiska rådet, vindkraft, klimatkris, Putin, Hamnarbetarförbundet, regeringen, fartyg, olja, gas, lokalsamhället, EU, Klotet. Läs mitt nyhetsbrev. nyhetsbrev-jens-holm-2022-03-18Download

”Vi är slavar, inte människor”

I Arbetaren berättade Farjana Tania om två års svåra erfarenheter från restaurang Masala Masala, men hon är inte ensam. Nu träder även hennes arbetskamrat Ahidul Khan fram och beskriver det ”helvete” han var tvungen att stå ut med för att inte ägaren skulle säga till Migrationsverket att han inte jobbade där. Men det gjorde ägaren ändå till slut.

Det verkade till en början bra när Ahidul Khan erbjöds jobbet på den indiska restaurangen Masala Masala i Stockholms innerstad 2018. Stämningen var trevlig och lönen skulle ligga på 16 000 kronor efter skatt. Kollektivavtal och allt. Det var ett hårt arbete som ensam servitör på restaurangen och de anställda hade inte tid med någon ordentlig lunchrast, men restaurangen skulle hjälpa honom med arbetstillstånd.

Men det arbetstillståndet skulle visa sig vara kedjan som band honom vid restaurangägaren. 

– Första månaden jobbade jag 160 timmar, som på anställningsbeviset. Men andra månaden sade chefen plötsligt att vi hade kontrakt på 200 timmar. Han sade att jag det var kort om folk. Sedan fick jag skriva under ett tomt papper. Jag frågade varför, då sade han att det var en företagsregel, säger Ahidul Khan.

Ahidul Khan tar en selfie efter 12 och en halv timmes arbete innan han fortsätter servera gästerna som dröjer sig kvar. Foto: Privat

Sedan blir det bara konstigare. Nu förväntas han arbeta minst från 10:00 på morgonen till 22:00 på kvällen. Men många gånger under hans tid på restaurangen blir det både till 23 och 24 när gästerna inte går hem i tid.

När första lönen kommer säger ägaren att han är tvungen att ta ut delar av lönen i en bankomat i kontanter och ge tillbaka dem.

Beroende på lönesumman handlar det om mellan 3000 och 4000 kronor. 

– Jag sade, det här är Sverige. Såhär ska det inte gå till här. Då sade han att om du inte gillar det kan du gå någon annanstans. Jag var tvungen att vara ödmjuk. Jag väntade fortfarande på mina papper från Migrationsverket, säger han.

Ahidul Khan biter ihop och jobbar på. Arbetsdagarna blir nu sex stycken i veckan. Villkoren glider allt längre bort från både kollektivavtalet och bindande arbetsrättsliga lagar.

Arbetet sliter på honom. Han berättar att han idag väger kilo mindre än när han började jobba på restaurangen. 

– Vi var ju alltid väldigt hungriga för vi hann ofta inte äta något, bara ta ett bröd mellan kunder.

Men under pandemins värsta period minskar antalet gäster och efter klockan åtta är det i princip bara take away-beställningar. Vid ett sådant tillfälle bestämmer sig Ahidul Khan för att han ska fixa annan mat till sig och de tre andra arbetskamraterna, när arbetspasset börjar närma sig sitt slut vid tiotiden på kvällen.

Han är ensam servitör, men det är vid tillfället tomt i restaurangen. Han ber därför en arbetskamrat hålla uppsikt över kassan och springer iväg för att beställa mat på kebab-restaurangen intill.

Han kommer överens med personalen på kebab-restaurangen att de ska säga till när maten är klar, och skyndar sedan tillbaka till Masala Masala igen.

– Klockan var mellan halv tio och tio och det var helt lugnt. Vi var väldigt hungriga. Jag tog med mig telefonen ifall någon skulle ringa och beställa.

Han höjde näven som om han skulle slå mig, men min arbetskamrat gick in framför mig. Då puttade han till honom istället. Sedan skrek han att han skulle sabotera mitt arbetstillstånd. Det gjorde han ju också sedan.

Ahidul Khan

Kebabpersonalen kommer och säger till och Ahidul Khan ber arbetskamraten hålla koll på kassan igen och springer iväg för att hämta maten. Men när han kommer tillbaka med de fyra tallrikarna är ägaren Danny Wahab där.

– Han hade en konstig blick och frågade varför jag gått därifrån. Han började skrika: ”tänk om någon tagit pengar!”. Jag svarade att vi höll koll, att jag köpt maten med egna pengar och att han inte skulle skrika på mig som om jag vore en slav.

Chefen gör plötsligt ett utfall. Han slår tallrikarna med maten i golvet, bort från Ahidul Khans händer. 

– Han höjde näven som om han skulle slå mig, men min arbetskamrat gick in framför mig. Då puttade han till honom istället. Sedan skrek han att han skulle sabotera mitt arbetstillstånd. Det gjorde han ju också sedan, säger han.

Masala Masala-företagen har expanderat under de senaste åren och har nu tre restauranger i centrala Stockholm. Foto: Axel Green

Arbetaren har delgett restaurangens ägare Danny Wahab alla uppgifter inför publiceringen i samband med en begäran om intervju. Även historien om maten. Men han ställer inte upp på en intervju. Istället skickar han ett skriftligt svar, men väljer att inte kommentera händelsen ovan.

”Det har funnits enstaka fall av felaktig ersättning, men så fort det kommit till min kännedom har jag agerat och i samförstånd med bland annat facket korrigerat misstagen. Vi har kollektivavtal och självklart följer vi de regler som finns för arbetstid, måltider och raster”, skriver Danny Wahab bland annat i sitt korta svar.

Reportage



#22/2022

”Allt jag ville ha var ett vanligt jobb”


17 mars, 2022

Men Arbetaren har tagit del av ett rikt material av chattkonversationer, dokument, fotografier, videor och ljudinspelningar som ger en helt annan bild och stöd för de anställdas historia.

Ett foto på kassans skärm visar att Ahidul Khans arbetspass nu gått in på sin 14:e timme. Foto: Privat

Bilden som framträder är att trots löften och kollektivavtal, som borde innebära schysta villkor, råder helt andra regler på restaurangen. Villkoren är i stort sett desamma för alla anställda, säger Ahidul Khan.

Utåt skulle allt se bra ut. Alla restauranger är tvungna att dagligen redovisa vilka som arbetar i lokalen, när de kommer och när de går. Men det som antecknas i personalliggaren på Masala Masala har ingenting med verkligheten att göra. Ahidul Khan skrivs ut flera timmar innan han går från jobbet.

Men även om Ahidul Khan arbetstid dolts i liggaren, går det samtidigt att hitta flera exempel på hur anställda skrivits upp för arbetspass på över 12 timmar flera dagar i sträck. 

– De behandlade oss som slavar, inte som människor. De bossade runt en bara för att de kunde. Med ständiga tillrättavisningar och utskällningar för småsaker.

Ahidul Khan säger att även om det var extremt slitigt och orimligt att jobba så hårt och länge, var det värsta med arbetet att han fick en törn på självkänslan. Han upplevde en känsla av rättslöshet. 

– De utpressade mig på så många sätt. De sade: ”vill du gå så gå, men då ringer vi till Migrationsverket. Förlorar du det här jobbet åker du tillbaka till Bangladesh”, säger Ahidul Khan och går lite nervöst fram och tillbaka på stället.

Foto: Axel Green

Till Arbetaren uppger Danny Wahab att arbetsmiljön är ”en prioriterad fråga” för honom.

”Jag vill betona att jag inte har hotat om indraget arbetstillstånd”, skriver han till Arbetaren.

Arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare är knutet till en specifik arbetsköpare och anställning. Det skulle senare visa sig att hotet om att dra in arbetstillståndet för Ahidul Khan inte bara var tomma ord.

I september 2021 mejlar Ahidul Khan till facket och ber om råd. Han skriver att arbetsköparen trakasserar honom för hans tidigare kontakt med facket, att de inte ger honom schema som de ska trots att han ber om det.

En vecka senare, visar dokument från Migrationsverket, ringer restaurangägaren på eget initiativ till Migrationsverket för att meddela att Ahidul Khan inte längre jobbar kvar. Han mejlar även myndigheten.

Ahidul Khan Foto: Axel Green

Danny Wahab skriver att Ahidul Khan har knarkat på jobbet och varit hotfull mot arbetskamrater och sedan försvunnit. Myndigheten skickar ett brev till Ahidul Khan där de skriver att de nu avser avslå den förlängning av arbetstillstånd som just då behandlades. Förutom frånvaron från jobbet, är anklagelserna nya för Ahidul Khan och han tar emot informationen med bestörthet. 

–  Det är bara lögner! Jag var tvungen att gå hem för jag hade ont i kroppen, jag pratade med min chef och såg till att en arbetskamrat kunde jobba resten av mitt skift. Sedan återkom de aldrig med när och var jag skulle jobba på en vecka. Hela historien var ett straff för att jag gått till facket, säger Ahidul Khan. 

En vecka senare verkar ägaren ha glömt bort knarkandet och hoten. Ahidul Khan är nu tillbaka på jobbet igen som vanligt. Men han är övertygad om att arbetsköparen försöker bli av med honom.

Den 13 januari mejlar Danny Wahab Migrationsverket och skriver att Ahidul Khan ”håller på att lämna Sverige med skulder och fly till Portugal där han har sökt arbetstillstånd.”

Efter att ha stått ut med den här sjuka situationen i veckor, månader och sedan år med arbete 12-13 timmar om dagen kändes det som att solen slocknat för mig. Mitt liv var ett helvete.

Ahidul Khan

– Jag förstår inte varför han skriver det, men det är inte sant. Jag har aldrig ansökt om något arbetstillstånd i Portugal. Det låter mer som en önskan från hans sida. Det är ju rätt uppenbart att han inte vill ha mig här och gör sitt bästa för att det ska bli så, säger Ahidul Khan.

Två veckor senare kommer nya anklagelser. Nu ska, enligt arbetsköparen, Ahidul Khan ha misshandlat en annan anställd och bör därför avskedas. Han ska få två månadslöner, men måste lova att aldrig prata om vad som hänt på restaurangen med någon. Gör han det ändå hotar höga skadestånd, står det i förslaget till överenskommelsen.

Ahidul Khan vill inte skriva under ett sådant löfte. Då tvärvänder ägaren igen och meddelar facket att han nu, trots våldsanklagelserna, vill att Ahidul Khan åter ska börja jobba på restaurangen.

Men nu har Ahidul Khan hittat ett annat jobb han trivs med i Sverige och vill inte tillbaka. 

– Efter att ha stått ut med den här sjuka situationen i veckor, månader och sedan år med arbete 12-13 timmar om dagen kändes det som att solen slocknat för mig. Mitt liv var ett helvete. Det finns inte en chans att jag skulle återvända, säger han.

Reportage



#22/2022

”Allt jag ville ha var ett vanligt jobb”


17 mars, 2022

Många lantbrukare oroliga för ekonomin

De ökade kostnaderna gör svenska lantbrukare pessimistiska inför det kommande året. Lönsamheten, jordbrukspolitiken och regler ses som risker.

2021 sade hälften av lantbrukarna att de upplevde att lönsamheten var god eller mycket god, men i januari 2022 är det bara en av tre som svarar samma sak. Växtodlare och mjölkföretag var de som såg den bästa ekonomin.

Efterfrågan på svenska varor är god, men många drabbas av ökade och oförutsägbara kostnader, enligt Lantbruksbarometern, som skickat frågor till 1 000 lantbrukare.

Djurfoder och växtnäring har liksom bränsle blivit dyrare och konsumtionen efter pandemin kan gå i riktning mot att efterfrågan på svenska livsmedel sjunker. Effekter av Rysslands invasion av Ukraina är inte medräknade i rapporten, men den väntas påverka mycket. Redan innan invsionen såg lantbruket det politiska läge som osäkert.

"Väldigt bekymmersam situation"

Också en undersökning gjord av Lantmännens riksförbund, LRF, i januari visar samma sak.

I en konjunkturbarometer som gäller början av 2022 har företagarna i de gröna näringarna den mest pessimistiska framtidssyn som uppmätts. Också i den studien har 1000 företag tillfrågats och det är höga priserna många viktiga varor som ligger bakom, från fröer till bränsle.

LRF:s vd Anna Karin Hatt anser att det svenska lantbruket befinner sig i en ”väldigt bekymmersam situation” och undersökningar visar att många lantbrukare har planer på att dra ned på sin verksamhet 2022.

– Förutom snabba och tydliga beslut från politiken måste lantbrukarna i grunden också få bättre betalt för sina produkter och tjänster. Hela livsmedelskedjan måste ta sitt ansvar och se till att primärproducenterna nu får full kompensation för de extrema kostnadsökningarna, säger hon i ett uttalande.

– Utvecklingen går väldigt snabbt, varför också nödvändiga beslut och handling måste komma snabbt.

Fler lantbrukare studerar omvärlden nu än tidigare och fler vill ha rådgivning kring sin ekonomi. Fler ser också EU:s och Sveriges regler som risker, enligt Lantbruksbarometern, som är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna och bygger på intervjuer med 1 000 lantbrukare i januari 2022.

Inlägget Många lantbrukare oroliga för ekonomin dök först upp på Landets Fria.

Många krav på en skog nära stan

Hur ska en skog nära en stad se ut om hundra år? Forskare har studerat skogarna runt  Sundsvall, som behöver leva upp till en rad krav.

I Sundsvall finns, som på många orter, skog nära stadens bebyggelse. Enligt en ny studie behöver den bidra till flera saker: Den ska ge rekreation åt människor och vara en livsmiljö för djur och växter, den ska inte drabbas alltför hårt av bränder och stormar och gärna ge ekonomisk avkastning.För Sundsvalls kommun är friluftslivet viktigt, liksom en varierad och rik natur för djur- och växtlivet, men man har också haft ett ekonomiskt krav. Går de sakerna att kombinera?

En grupp SLU-forskare, bland annat Torgny Lind vid institutionen för skoglig resurshushållning, har använt en mjukvara som kan beräkna hur skogen ser ut om 50 eller 100 år beroende på hur den sköts. De har tittat på fem olika huvudsakliga inriktningar: Hög ekonomisk avkastning, minskade konsekvenser av bränder och stormar och ökade rekreationsvärden. Dessa kan jämföras med hur kommunen sköter skogarna idag.

Hur ovanlig är en sådan här studie?

– Den är inte jättevanlig, några få kommuner har gjort så långsiktiga analyser. Nu har SLU velat se på till exempel hur skogen kan anpassas för att minska riskerna för och konsekvenserna av brand och stormar. Sundsvall hade stora stormskador för ett antal år sedan.

Dyrare att ta hänsyn

Det blir dyrare för markägaren att att ta andra hänsyn än de ekonomiska. Kommunen får färre träd att sälja och kostnader tillkommer för att ta bort riskträd, rensa stigar och öka hänsynen vid avverkning. En tredjedel av Sundsvalls skog är avsatt för naturvård och ger inga intäkter, men är viktiga för den biologiska mångfalden.

– Värnar man den biologiska mångfalden och inrättar ett naturreservat kan det senare också göra det svårare att kombinera med en säker skog för rekreation. Man kanske inte kan åtgärda träd som blir farliga besökare.Enligt studien går vinstkrav inte att förena med att gynna sociala och ekologiska värden. Uppmaningen till kommunen är att låta skogen bära sina egna kostnader men slippa andra vinstkrav.

Hur ställer sig kommunen till det?

– Förvaltaren hade svårt att klara avkastningskravet bland annat eftersom 30 procent av skogen blivit naturreservat och att allt större krav ställts på att skogen ska vara trivsam för innevånarna. De visste nog att avkastningskravet inte fungerar när man sköter skogen på de här andra sätten.

Träd kan vara brandfarliga men är viktiga för lek

Äldre skog binder stora mängder kol och skogsbruk som tar hänsyn till sociala värden visar sig ge sådana skogar, så det skogsbruket ger den största kollagringen. Lövträd blir också fler. Gran kan istället vara problematisk nära hus på grund av brandrisken, men gran gör samtidigt att bebyggelse inte syns från skogen, och träden är viktiga för barns lek.

Projektet vill hitta en balans mellan de här ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella värdena. Har ni gjort det?

– Kommuner tittar mycket på kolbindning och biologisk mångfald, men tätortsnära skog är mycket värt för rekreationen. Resultatet stämmer nog bra med hur kommunen sett på det här. Avkastningskravet har de redan tagit bort. Att sköta skogen kostar mer, men en beräkning visar att anpassningar till en rekreationsvänligare skog kostar ganska lite. I Sundsvalls fall kan ett av en innevånare kosta tio kronor – folk blir mer nöjda och det är billigt jämfört med mycket annat.

Inlägget Många krav på en skog nära stan dök först upp på Landets Fria.

Kvinnors situation i media och Afghanistan i fokus på FN-möte

FN:s 66:e kvinnokommission, CSW, pågår just nu i New York. Kvinnors situation inom poilitiken, inom media och i Afghanistan var några ämnen som diskuterades under veckan.

Under onsdagen diskuterades bland annat problematiken med våld mot kvinnor i politiken.  Våld har länge används systematiskt för att tysta kvinnor som politiska aktörer – och utesluta dem från det politiska livet. Detta enligt Reem Alsalem, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor.

Sima Bahous, VD vid UN Woman förklarade under torsdagen hur kvinnokonventionens efterlevnad är grundläggande för att FN:s medlemsländer ska nå de globala målen i Agenda 2030.

“Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser”, enligt regeringen.

– Först när kvinnor är säkra från våld och ansvar för brott säkerställs kommer vi att få ett rättvisare, mer inkluderande och lyhört beslutsfattande. Först då kommer vi att kunna göra framsteg när det gäller Agenda 2030.Även kvinnors situation i Afghanistan diskuterades tidigare i veckan.

Sedan Kabul föll i augusti 2021 har talibanerna kränkt kvinnor och flickors grundläggande frihet och rättigheter, där civilsamhällets ledare är särskilt utsatta. De senaste uppgifterna från FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan, UNAMA, avslöjar en eskalering av utomrättsliga mord, försvinnanden av tidigare regeringsanställda och internering av kvinnorättsaktivister och journalister.

– Kvinnors och flickors rättigheter har förvärrats, och Afghanistan står inför en desperat, humanitär och ekonomisk kris. Och att det finns en allvarlig matosäkerhet, sa hon.– Det är så svårt att föreställa sig hur mycket som har förändrats för så många på så kort tid. Där det en gång fanns hopp med kvinnor som spelar en central roll i samhället, finns det nu hunger, fattigdom och våld, sade Sophie, grevinna av Wessex från Storbritannien, i sitt öppningstal.

Internationellt feministiskt journalistnätverk

I samband med CSW lanserar nu ett internationellt nätverk för journalister med genusperspektiv, RIPVG, kampanjen “Jämställdhet och genus i medierna”.

Enligt organisationen är efterlevnaden av kapitel J om kvinnors medverkan i medier lägst av de mål som slogs fast i kvinnokonventionens handlingsplan 1995. Målen i kapitlet är “att öka kvinnors tillgång till och medverkan i medier och ny teknologi, samt främja balanserade och icke-stereotypa skildringar”.

Syftet med kampanjen är att uppmärksamma CSW:s deltagare om att mycket återstår att göra angående kvinnors rättigheter inom kommunikation och journalistik.

De betonar även “vikten av att skydda kvinnors rätt till yttrandefrihet och en balanserad representation i alla medier och på alla kommunikationsplattformar, för att jämställdhet ska kunna uppnås.”

Journalistnätverk med genusperspektiv i Argentina, Brasilien, Katalonien, Chile, Colombia och Mexiko har tagit fram rekommendationer för att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter inom kommunikation och journalitisk. Dessa rekommendationer är riktade till regeringar, media, akademi, kommunikatörer och journalister och techföretag inom FN.

Bland annat vill de se utrymmen garanterat fria från våld och sexuella trakasserier – särskilt på internet – mot kvinnliga journalister och kommunikatörer baserat på kön eller sexuell läggning. Samt etablera en politik av nolltolerans mot alla uttryck för våld som begås av kollegor, chefer och källor.

“Det internationella nätverket för journalister med ett genusperspektiv uppmanar regeringar, medier, akademi och teck-företag att implementera en jämställdhetsagenda.”

Inlägget Kvinnors situation i media och Afghanistan i fokus på FN-möte dök först upp på Landets Fria.